Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 31. 30 juli 1932
- Notiser
- Statens vattenfallsverk år 1931
- Standardiseringsarbetet i Sverige år 1931
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NOTISER
Statens vattenfallsverk år 1931. Ur vattenfallsstyrelsens
berättelse för verksamhetsåret 1931, som i dagarna
utkommit, återges följande uppgifter angående statens
kraftverk och kanaler.
Den installerade generatoreffekten vid statens
kraftverk utgjorde år 1931 358 950 kW mot 345 950 kW år
1930. Av effekten år 1931 kommo 268 000 kW på
centralblocket, 65 000 kW på Porjus kraftverk, 25 000 kW på
Norrfors kraftverk och 950 kW på diverse kraftanläggningar.
Den installerade effekten har under året ökats
med 8 000 kW vid centralblocket och med 5 000 kW vid
Norrfors. Energiproduktionen i egna kraftstationer
utgjorde 1 585,1 mill. kWh mot 1 651,1 mill. kWh år 1930.
Energiproduktionens minskning från år 1929 har alltså
fortsatt. Under året inköptes 18,2 mill. kWh från
främmande kraftverk, så att totalproduktionen uppgick till
1 603,3 mill. kWh mot 1 673,6 mill. kWh år 1930. Den
levererade energien utgjorde 1 417,1 mill. kWh mot
1 486,3 mill. kWh år 1930. Av leveranserna år 1931
skedde dylika om 1 396,0 mill. kWh mot avgift. De
debiterade energiavgifterna uppgingo till 27,37 (27,44) mill.
kr., motsvarande en debiterad avgift av 1,90 (1,87) öre
per avgiftsbelagd kWh.
Högspänningslinjerna hade en total längd av 20 515,2
(19 917,9) km. De egna linjerna utgjorde 6 919,0 (6 810)
km, abonnentlinjerna 13 596,2 (13 107) km. Av de egna
linjerna voro 559,4 (361,5) km stamlinjer för 130 kV,
1 509,6 (1 672,8) km landslinjer för 40, 50 eller 70 kV,
4 617.4 (4 450,9) km bygdelinjer för 10–40 kV samt 232,6
(225,4) km ortslinjer för 1,5–6 kV.
Antalet sekundärstationer (för 40, 50, 70 och 130 kV)
var 56 (54), därav 35 (34) egna och 21 (20) abonnentstationer.
Antalet egna fördelningsstationer (10, 20, 40
och 50 kV) utgjorde 4 (4). Tertiärstationernas antal var
924 (904), därav 395 (377) egna och 529 (527)
abonnentstationer.
Av den levererade energien användes för allmän
distribution 630 (610) mill. kWh, för elektrisk
järnvägsdrift 160 (170) mill. kWh, vid större pappersbruk,
trä-sliperier, gruvor m. m. 440 (435) mill. kWh, för
elektrokemiska och elektrotermiska ändamål 285 (400) mill.
kWh samt för ånggenerering i elektriska pannor 90 (60)
mill. kWh. Nedgången i energileveranserna är alltså till
största delen att tillskriva den minskade industriella
förbrukningen men även minskad förbrukning vid de
elektrifierade järnvägarna.
Vattentillgången var under året mycket god vid
verken i Göta älv och Motala ström samt vid de
norrländska verken, medan tillgången i Dalälven kan betecknas
som ganska god. Vattentillgången var vid årets slut
stadd i sjunkande vid samtliga vattenkraftstationer
inom centralblocket. Ångkraftstationen i Västerås har
liksom under år 1930 använts så gott som uteslutande
för spetskraftkörning och beredskapsdrift. Energiproduktionen
var endast 5,3 (10,7) mill. kWh, motsvarande
0,4 (0,8) % av totala energiproduktionen inom
centralblocket.
Åskfrekvensen var under året ganska låg. Däremot
hemsöktes Älvkarleby kraftverks östra område av en
ovanligt svår snöstorm den 15 december. Ungefär 40 %
av de inom Älvkarleby kraftverk under år 1931
förlorade drifttiden på grund av driftstörningar härrörde
från denna storm.
Under året utfördes en del utvidgnings-, ändrings- och
underhållsarbeten vid kraftverken. I Trollhättans
kraftstation har turbin nr 5 ombyggts, varvid effekten ökats
från 11 800 till 17 500 hkr (se härom Teknisk tidskrift
1932, häfte 21, s. 215 f.). I Lilla Edets kraftstation har
en luftkompressorsanläggning installerats, varjämte
arbetena med nya anordningar för uppvärmning av
isgrindarna slutförts (se Teknisk tidskrift Väg- och
vattenbyggnadskonst 1932, häfte 6, s. 68 ff.). I Älvkarleby
äro nu fyra av stationens fem turbiner ombyggda. I
Motala togs aggregatet nr 3 i drift den 27 oktober. Den
därmed avslutade andra utbyggnaden av kraftstationen
omfattar installation av avstängningslucka, fiskgrindar,
8 000 hkr turbin, 7 000 kVA generator, 7 500 kVA
transformator för 70/6 kV samt oljeströmbrytare för 70 kV.
Vid Västerås ångkraftstation var montaget av 50 000 kW
ångturbinaggregatet slutfört och den i egen regi byggda
nya strålningsångpannan i det närmaste färdigmonterad
vid årsskiftet. Vid Porjus kraftverk har 130 kV
ställverket för linjen Porjus–Luleå färdigställts. Likaså
har ombyggnaden av aggregat nr 6 till dubbelaggregat
blivit färdig. Arbetet med den andra tilloppstunneln
Lar fortskridit med 111 m, så att vid årets slut 244 m
av tunneln färdigställts till full sektion.
Å primärlinjerna har linutbyte och isolatorförstärkning
verkställts å vissa linjer i Östergötland och
Södermanland, varjämte för kraftleveranserna till södra
stambanan två nya stamlinjer börjat byggas, dels en linje
Hallsberg–Eksund för 132 kV, dels en linje Motala-
Mjölby–Nässjö, som till en början skall drivas med 77
kV men senare med 132 kV. Linarean blir 120, resp.
100 mm2. För kraftöverföring till och från den blivande
stationen i Sillre ha linjerna Stadsforsen–Sillre och
Stadsforsen–Bollsta börjat byggas. Arbetena med
sammankopplingslinjen Kramfors–Väja ha avslutats.
Kraftverksrörelsen gav under år 1931 ett driftöverskott
av 15 466 (15 641) mill. kr. Det i medeltal under
året i hela kraftverksrörelsen nedlagda kapitalet, inkl.
vattenfallsvärden m. m., utgjorde 280,8 (273,5) mill. kr.,
vartill komma vid årets början kvarstående
ränteförluster med 30,9 (31,1) mill. kr., varför summan av
kapital och ränteförluster uppgick till 311,7 mill. kr. Den
efter olika grunder beräknade räntan å nämnda summa
utgjorde 15,213 mill. kr., varför kraftverken skulle ha
givit ett driftöverskott utöver full förräntning av 0,253
mill. kr.
Trafiken i statens kanalverk utvisar under året
minskning. I Trollhätte kanal utgjorde antalet
passerande registerton 1 951 739 mot 2 203 472 rekordåret 1930,
en minskning alltså med ca 11,5 %. Den under året
transporterade godsmängden utgjorde 1 617 528 ton mot
1 929 654 ton år 1930; minskningen utgör här 16,2 %.
Att märka är, att seglationstiden varit relativt kort på
grund av ishinder i Vänern.
Sammanlagda antalet registerton, som passerat
Södertälje kanal under år 1931, utgjorde 606 907,
innebärande en minskning från år 1930 med 22 %. Den totala
godsmängden minskades från 642 437 till 486 891 ton,
eller med ca 24 %. Minskningen faller huvudsakligen
på varugrupperna stenkol och koks samt tegel och
cement och torde bero på minskad import av kol till
Västerås kraftstation samt byggnadsverksamhetens
stagnation i Stockholm.
Standardiseringsarbetet i Sverige år 1931. Sveriges
standardiseringskommissions årsredogörelse för år 1931
föreligger i dagarna. En väsentlig utökning av
kommissionens anslutning ägde under året rum, i det att
landssekretariatet, Sveriges arbetsledareförbund samt
kooperativa förbundet anslutit sig till kommissionen. En
schematisk plan av kommissionens organisation
återfinnes i fig., som hämtats ur årsredogörelsen.
På framställning av Sveriges maskinindustriförening
har kommissionen under året fastställt 17 svenska
standard. Därjämte har som provisorisk standard godkänts
ett förslag till normer rörande enhetlig terminologi vid
industriell självkostnadsberäkning tidigare omnämnt i
Teknisk tidskrift. Kommissionen har vidare medgivit,
att de av Sveriges elektroindustriförening antagna regler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0310.html
