Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 34. 20 aug. 1932 - Notiser - Svenska gasverken under år 1931 - Varmvattenberedare som belastningsutjämnare - Reseberättelse - Litteratur - Anmälan: Näherungslösung zur Ermittlung der wirklichen Spannungsverteilung an konzentriert belasteten Zylinderenden, av K. - Tekniska föreningar - Tekniska föreningen i Karlskrona, av N. L—k. - Personalnotiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kokssorteringsverk börjat uppföras, varjämte den
tidigare i Teknisk tidskrift omnämnda stora gasklockan
börjat monteras.
Betydande utvidgningar hava företagits även vid
andra gasverk. I Göteborg har beslutats en ny
ugnsanläggning för normalt 60 000 m3 gas pr dygn jämte
ny apparatur för 30 000 m3 vattengas pr dygn. I
Malmö har den femte retortugnen ombyggts till
kammarugn, och Norrköpings gasverk skall under
innevarande år utvidgas med två ugnar om vardera 6
kammare. Sistnämnda anläggning kommer efter
utvidgningen att bestå av 27 vertikalkamrar med en
tillverkningsförmåga av ca 40 000 m3 pr dygn. I Uppsala har
anläggningen av en femkammar- och en
fyrkammarugn med tillhörande kokssorteringsverk m. m.
avslutats. Landskrona har fått två nya horisontella
kammarugnar, Gävle en sexkammars vertikalugn,
Västerås två vertikala kammarugnar, Ystad en
vertikal kammarugn, Södertälje ävenså en
kammarugnsanläggning, och i Falun pågår inbyggnad av en
retortugn med 8 retorter. I Karlskrona har en
genomgående modernisering av gasverket genomförts, varvid
detta utrustats med två vertikalkammarugnar om
vardera resp. 3 och 6 kammare. Utvidgningstendensen
är sålunda påfallande vid gasverken i gemen, och
särskilt äro de många nybyggnaderna av vertikala
kammarugnar anmärkningsvärda.
Bland bidragen i årsboken märkes bl. a. en
utredning angående kolaskors sammanbakning och sintring
av professor J. A. Hedvall och ingenjör Erik Askelöf,
en redogörelse för Uppsala gasverks bokföring av
ingenjör Oscar Hising, en sammanfattning av de
svenska erfarenheterna från användningen av
stenkolstjära inom vägtekniken av civilingenjör E. G.
Hellström och en jämförande sammanställning av
undereldningen vid de svenska gasverken år 1931 av ingenjör
Torsten Wilner.
Varmvattenberedare som belastningsutjämnare.
Enligt vad Electrical World (9 juli 1932) omtalar, funnos
i Amsterdam i september 1931 nära 25 000 elektriska
varmvattenberedare mot 895 år 1927. Av det nuvarande
antalet uthyras 84 %. 65 % av antalet beredare rymma
40 liter, 21,5 % rymma 80 liter. Billig ström för
varmvattenberedning (pris 2 holländska cent pr kWh) står
till förfogande mellan kl. 23 och 7,30, mellan kl. 12 och
14 samt mellan kl. 12 å söndagarna och kl. 7,30 å
måndagarna. Inkopplas apparaterna på andra tider,
beräknas dubbla taxan. Sommartiden tillhandahålles den
billigare energien en timme längre per dygn. Mätarna
omkopplas till de olika tarifferna med hjälp av
synkronur. Tack vare det rikliga bruket av varmvattenberedare
har energiförbrukningen nattetid kunnat ökas med 50 %.
Svackan i belastningskurvan middagstid har alldeles
försvunnit, och antalet timmar med full belastning steg
från 3 110 år 1929 till 3 620 år 1931.
Reseberättelse. Från kommerskollegii industribyrå
har till tidskriften översänts följande reseberättelse:
Dnr 1204:1932. Civilingenjör Walter Kjellman,
Berättelse över studieresa i Österrike och Tyskland
vintern 1931–1932 avseende apparater och metoder för
jordmekaniska undersökningar. Mskr. 45 fol. sid., l
bilaga, 31 kopior av ritningar och diagram, 5 fotografier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
