Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 36. 3 sept. 1932 - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger - Notiser - Järnmarknaden i Sverige andra kvartalet 1932 - En märklig ugnsleverans - Selenfotocellen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
råvarubehov samtidigt, som de sluta motsvarande
försäljningskontrakt om färdigfabrikatet. Emellertid torde endast
ett relativt fåtal producenter under en långvarig
lågkonjunktur iakttaga denna princip utan spekulera
realiter i fortsatt baisse. Under högkonjunktur är
förhållandet regelmässigt omkastat, och producenterna
spekulera i största utsträckning i hausse genom att
köpa på leverans respektive förse sig med lager, som
äro avsevärt större, än som betingas av orderstocken på
färdigfabrikat. Massan av dessa spekulanter
representerar säkerligen en betydligt större köpkraft än den
professionella spekulationen men låter sig icke så lätt
påverkas av en allmän tendensförbättring så snart denna
ej starkare berör den egna branschen. Det vill
synas, som om den nuvarande prisstegringens styrka
och långvärighet väsentligen beror på, att dessa
"legitima" spekulanter också gett sig med i spelet på
haussesidan och nu täcka in sig i första rummet för
alla sina synliga behov för att måhända så småningom
gå därutöver. Den totala efterfrågan stiger därför
kraftigt, och kapitalkraften hos dem som finansiera den
totala lagerhållningen inom samtliga branscher ökas på
detta sätt. En väsentlig förutsättning för
prisstegringen har alltså tillkommit. Blir prisstegringen
tillräckligt långvarig, talar sannolikheten för, att den icke
kan undgå att påverka även produktionen. Redan har
inom vissa branscher efterfrågan på helfabrikat kraftigt
stigit, och en utveckling analog med den för
producenterna ovan angivna ägt rum även inom handelns
område, dvs. en allmän ökning av lagren resp. de slutna
kontrakten inträtt på grund av väntad fortsatt
prisstegring. På detta sätt skapas en fastare grund för den
prisstegring som redan ägt rum, och det är ju icke
uteslutet, att ett ur konjunktur synpunkt förmånligare
förhållande mellan efterfrågan, produktion och de
förefintliga för marknaden avsedda lagren så småningom
inträder.
Det är emellertid att märka, att prisstegringen gör
sig gällande huvudsakligen ifråga om textila råvaror,
spannmål – vad U. S. A. beträffar även markerat ifråga
om animala livsmedel – och metaller, medan däremot
en ekonomiskt så tungt vägande industri som järn och
stål ingalunda kan inrapportera någon förbättring
varken i sysselsättning eller i priserna. Härtill kommer, att
metallmarknadernas prisbildning står under inflytande
av kartell- och poolbildningar, varför det är svårt att
avgöra, i vilken utsträckning prisstegringen på desamma
har sin grund i stegrad efterfrågan och till vilken del
i nämnda organisationers tillbakahållande av utbuden.
Det är sålunda ytterligt svårt att avgöra, huruvida vi
kunna vänta en fortsatt återhämtning från det djupa
bottenläge priserna och industriens sysselsättning nu
befinner sig i. Säkert är att de psykologiska faktorerna
måste tillmätas en avsevärt större betydelse i det
ekonomiska skeendet, än man i regel är benägen att göra,
och att ett omslag av den natur som det som nu gör sig
gällande måste föregå varje verklig återhämtning i
konjunkturen. Det synes därför icke oberättigat att hysa
förhoppningar om att det är det första tecknet till en
vändning i konjunkturen, som vi nu ha framför oss.
Det är ett starkt och framför allt allmänt sådant hopp
– i hela världen – som kan väcka erforderliga krafter
till dess förverkligande. Filip Oberger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
