Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 40. 1 okt. 1932
- Folke Grange †
- Höstutflykten till Västerås
- Ekonomisk översikt, av F. Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hemkomsten vittnade en hel rad artiklar i våra
tidskrifter därom. I Amerika fick också Grange den
mera affärsbetonade läggning som kom honom att
övergå till affärsverksamhet inom vägbranschen.
Det torde vara Granges förtjänst att ha infört och
sedan konstruktivt för svenska förhållanden
omformat de s. k. väghyvlarna, utan vilka man numera
knappast kan tänka sig att underhålla våra
grusvägar. Ett betydande mått av energi, lätthet att i
skrift klart och tydligt framföra sina åsikter och en
ingående kännedom om betydande avsnitt av
vägområdet kom Grange att under det sista decenniet
bli en av de mest verksamma enskilda krafterna vid
nydaningen av svenskt vägväsende.
HÖSTUTFLYKTEN TILL VÄSTERÅS.
Teknologföreningens höstutflykt till Västerås ägde
rum onsdagen den 21 sept. I utflykten ingingo
besök vid statens ångkraftverk samt Aseas verkstäder.
De av föreningens stockholmsledamöter som tidigt
på morgonen utflyktsdagen med buss eller spårvagn
togo sig ned till Centralstationen kände sig säkert
lika uppsluppna i det strålande höstvädret som de
skaror av skolungdom som hade samma väg. Det
tycks ha varit allmän utflyktsdag för pojkar och
flickor. En kontingent av ungdomarna for till
Oxelösund för att öka sitt vetande om glasframställning
m. m. Vi andra – till åren något äldre – togo
Västeråsbanan, som ställt särskild 3 klass vagn till
förfogande. Några voro t. o. m. så fina och
förmögna att de åkte 2 klass.
På stationen i Västerås mötte representanter för
Tekniska föreningen, och färden gick med bussar
direkt ut till ångcentralen, där generaldirektör Malm
hälsade välkommen och kraftverksdirektör
Ljungdahl lämnade en orienterande redogörelse för verket
och särskilt den nya stora ånggeneratorn och
ångturbinen, vilka sedan demonstrerades under
medverkan av driftchefen Strand och kraftverkets övriga
personal. Dessa bägge sista tillskott till
kraftverket, ånggeneratorn för en ångalstring
motsvarande 30 000 kW och turbinen med en kapacitet
av omkr. 50 000 kW, äro båda i sitt slag förnämliga
exponenter för svensk teknik och ingenjörskonst.
Särskilt ångpannan erbjuder i sin konstruktiva
utformning många nya anordningar.
Efter besöket på ångkraftverket intogs lunch på
stadshotellet, varunder direktör Huldt begagnade
tillfället att framföra ett tack till vattenfallsstyrelsen,
dess chef och tjänstemän för demonstrationen av
Västeråsverket.
Härefter styrdes färden till Aseas verkstäder, där
direktör Edström framförde en välkomsthälsning,
varefter överingenjör Liljeblad lämnade en kort
redogörelse för Aseakoncernen. Verkstäderna
demonstrerades därefter. Särskilt intresse tilldrog sig
tillverkningen av mindre motorer som numera
sker helt kontinuerligt. Emausverkstäderna, där de
stora pjäserna tillverkas, föreföll välbelagd. En ny
generator om 19 000 kVA för Köpenhamns
elektricitetsverk samt generatorerna till Vargöns kraftverk
voro bland de mera uppmärksammade maskinerna
under tillverkning.
Efter besöket i Aseas verkstäder företogs en
rundfärd i bussar genom staden, varunder den moderna
bostadsbebyggelsen besågs. Härefter ställdes kosan
till djuphamnen som demonstrerades av byggnadschefen
Smitt och sedan till nya kyrkogården med
dess kapell, varest arkitekten Hahr var ciceron.
Västeråsfärden avslutades med middag under
Aseas värdskap på stadshotellet, varunder direktör
Edström tackade för samarbetet mellan teknologföreningen
och Aseaingenjörerna samt direktör Huldt
för det gästfria mottagandet i Västerås. Thure
Wawrinsky sjöng och folket hurrade. Sedan var det
slut, och hemfärden anträddes även den under
aseatisk omtänksamhet.
EKONOMISK ÖVERSIKT.
Stockholm 25.9.32.
Den markerade prisstegringen under juli och augusti
månader på ett flertal av de viktigaste råvarumarknaderna
hyttes ungefär en vecka in i september i ett
prisfall. Många om än icke alla de varor som tidigare stigit,
ha fått vidkännas betydande prisreduceringar. Den
amerikanska vetenoteringen har sålunda förlorat
omkring hälften av den tidigare stegringen och för bomull
utgör det nya prisfallet mera än hälften av den
föregående förbättringen. För båda dessa inom världens
näringsliv synnerligen tungt vägande varor har dock
prisfallet sin grund i gynnsammare skörderapporter, och
utgör sålunda icke eller i varje fall icke i sin helhet
något uttryck för en försämring i den allmänna tendensen.
Priserna på koppar, bly och tenn ha även de försvagats
men dock i betydligt mindre utsträckning, i det
nedgången från den sista prisstegringens maximum
inskränker sig 7 à 10 %, medan de föregående prisstegringarna
rört sig om 40 à 50 %. Detta prisfall torde däremot icke
vara att hänföra till några förändringar i det speciella
läget på de olika marknaderna utan väsentligen avspegla
det omslag, som ägde rum på fondbörsen i New York
under andra septemberveckan och som under resten av
månaden fördjupats, tills en viss återhämtning
inträffade nära månadsskiftet. Grunden till detta bakslag
torde sannolikt ha varit vinstrealisationer. Det ungefär
samtidiga prisfallet i bomull och vete på grund av
gynnsammare skörderapporter verkade givetvis i samma
riktning som de börstekniska åtgärderna. Prisutvecklingen
under de sista veckorna har dock icke varit
genomgående oförmånlig, i det t. e. en för näringslivet så
betydelsefull vara som järn, vilken ju tidigare varit
oberörd av prisstegringen, kunnat uppvisa en om än icke
starkare förbättring av priserna. Kolmarknaden företer
ett oförändrat prisläge. Zinkpriset har fortsatt att stiga
icke obetydligt. Kautschuk har sjunkit något. Bortsett
från bomull och vete kvarstår dock den tidigare
prisstegringen till vida övervägande del.
Bakslaget på fondbörsen i New York har däremot
varit av ganska betydande proportioner, såsom belyses
därav att ståltrustens stamaktier, som den 7 september
– dagen före bakslaget – noterades 52 3/8, den 19 i
denna månad gått ned till 36 1/4 eller sjunkit med cirka
38 proc. Av den tidigare förbättringen under året
återstod dock därefter alltjämt en avsevärd del, i det den
lägsta noteringen för året är 21 1/4. Senare har dock
kursen åter förbättrats och omkring hälften av
senaste kursfallet återvunnits. Till styrkan i bakslaget
anses en ökad ovisshet beträffande presidentvalets utgång
ha medverkat, i det utsikterna, att döma av valet i
Maine, för Hoover att uppnå återval äro betydligt
mindre, än man hittills räknat med, och därmed också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0381.html
