Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen / 375 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 40. 1 okt. 1932 - Notiser - Jung-dieselmotorn - Termometer med rödfärgad kvicksilverpelare - En märklig radioutställning - Litteratur - Insänd litteratur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

därstädes samlade oljan genom ett oljefilter, varifrån
den renade oljan åter tillföres centralsmörjapparaten.
Brännoljeförbrukningen uppges till 180 à 200 g/hkh,
beroende på motorns storlek. Smörjoljeåtgången utgör
4 à 6 g/hkh.

Motorer upp till 32 hkr kunna startas för hand med
vev. Några särskilda tändförberedelser erfordras ej,
icke ens vid de lägsta här i landet förekommande
temperaturer.

Fig. 3. 2,8 tons diesellok med max. 54 tons dragförmåga.

Motorn har bl. a. kommit i bruk som drivmotor för
smalspårslokomotiv. Det här avbildade dieselloket har
en vikt av 2 800 kg, motorstyrkan 10/11 hkr och en
dragkraft vid haken på horisontell bana och hastigheten
4 km/tim av 540 kg. Totala längden är 2 600 mm,
bredden 1 025 mm vid spårvidden 500–600 mm samt 1 122
mm vid spårvidden 610–760 mm. Totala höjden är
1 380 mm, axelavståndet 780 mm, normal hastighet 4
eller 8 km/tim och minsta kurvradien 7 m.
Hastigheterna och färdriktningarna regleras med samma ratt
(växelspak saknas). Enligt uppgift från ett svenskt
tegelbruk, som använder ett dylikt lok av tidigare
modell och utan cirkulationssmörjning, uppgår bränn- och
smörjoljeförbrukningen till resp. 7,5 och 1,3 kg pr
arbetsdag om 8 1/2 timmar.

Termometer med rödfärgad kvicksilverpelare. Som
bekant kan det ofta vara svårt att avläsa en
kvicksilvertermometer på grund av de mellan
kvicksilverpelaren och kapillärröret uppstående reflexerna.
Man har därför i viss utsträckning ersatt kvicksilvret med
färgade vätskor, ehuru dylika termometervätskor hava
avsevärda olägenheter. Till dessa kunna räknas dålig
värmeledningsförmåga, varigenom det dröjer länge,
innan termometern antager omgivningens temperatur,
högt specifikt värme och därav följande stor
värmeförbrukning vid registrering av temperaturförändringarna
samt en stor absorption av den infallande strålningen.
En med färgad vätska försedd termometer kan
därför under vissa omständigheter visa avsevärt högre
temperatur än den omgivningen i verkligheten har.
Slutligen kan t. e. en sprittermometer ej användas inom
mer än en liten del av kvicksilvertermometerns
temperaturområde.

Snitt genom kapillärrör med inlagd speglingsemalj.

I dagarna utsläppes emellertid i den svenska
marknaden en kvicksilvertermometer, som på
ett elegant sätt synes förena den vanliga
kvicksilvertermometerns och sprittermometerns
fördelar utan att äga den sistnämndas olägenheter.
Termometern, som tillverkas av en av
Tysklands mera kända glasinstrumentfabriker, är
nämligen så beskaffad, att kvicksilverpelaren synes
rödfärgad mot en vit eller gul bakgrund och
därför lätt kan iakttagas även vid dåliga
belysningsförhållanden.

Kapillärröret har, som synes av fig., samma yttre
form som hos moderna termometrar i allmänhet, dvs.
med en upphöjning framtill, vilken verkar som en
förstorande lins, så att kvicksilverpelaren får en skenbart
mycket större bredd än den i verkligheten har. Vid
sidan av kapillären finnes emellertid en i glaset inlagd
röd emaljstrimma, vilken framåt avskärmas av vit
emalj, så att den blir osynlig för betraktaren. Läget
hos den röda emaljen i förhållande till kvicksilverpelarens
plana framsida bestämmes enligt lagen för
totalreflexion. Kapillären har i motsats till den vanliga
runda eller ovala formen ett halvcirkulärt tvärsnitt.
Det har lyckats tillverkaren att på maskinell väg
framställa denna kapillärform även på febertermometrar och
andra precisionsinstrument. Genom den röda emaljens
reflexion mot kvicksilverytan förefaller kvicksilvret
rödfärgat.

Särskilt experimentarbete har ägnats den lämpliga
färgkontrasten mellan emaljen på kapillärrörets
baksida och speglingsskiktet. För flera ändamål har det
visat sig lämpligt med gulgrön bakgrund. Genom
ändring av färgtonen hos speglingsemaljen kan man
variera kvicksilvrets skenbara färgning från ljust
brunrött till mörkt körsbärsrött.

En märklig radioutställning. I år hava 25 år
förflutit, sedan Valdemar Poulsen och P. O. Pedersen
lyckades använda de av Poulsenbågen alstrade
kontinuerliga svängningarna för trådlös telefonering. Den
första demonstrationen ägde rum vid en utställning i
Industribygningen i Köpenhamn. Utsändningen skedde
i en av Poulsen-Selskabet uppförd privat sändarestation
mellan Lyngby och Bagsvserd, och
mottagningsantennen var upphängd mellan rådhustornet och
Industribygningen. Den använda våglängden låg mellan 2 000
och 3 000 m. Svårigheten vid den trådlösa telefonien
låg egentligen i konstruktionen av en tillräckligt
kraftigt verkande mikrofon, enär den vanliga
kolkornsmikrofonen endast kunde överföra en mycket ringa
energimängd. Vid de första försöken använde man
därför upp till 6 mikrofoner i serie och två sådana
serier parallellkopplade. Moduleringen skedde dels
medelst tal, dels med en fonograf. Mottagaren bestod
av en kristalldetektor, kopplad till en huvudtelefon.

Då nämnda 25-årsjubileum sammanfaller med den
danska rundradions 10-årsjubileum, har styrelsen för
den danska statliga rundradioverksamheten och
lyssnarorganisationerna beslutat gemensamt anordna en
retrospektiv radioutställning i Industribygningen den
21–30 oktober. Vikten kommer härvid att läggas icke
så mycket på att visa radiomottagare utan fastmera på
utvecklingen inom radiofoniens alla områden och på
rundradioverksamhetens utveckling under de gångna
tio åren. Utställningen kommer först och främst att
innehålla en stor Poulsenavdelning med ett utvalt
material, som icke tidigare visats offentligt. Särskilda
avdelningar komma även att finnas för belysande av
radiofoniens användning i armé och marin, sjöfart,
luftfart, meteorologi, brand- och polisväsen m. m.

LITTERATUR

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>