Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 29 okt. 1932 - Läget och utsikterna inom skeppsbyggnadsindustrien, av Ernst A. Hedén - Utsikterna för husbyggnadsindustrien i Stockholm, av Lennart Hellstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det nämndes ovan att sjöfartens och sålunda
även skeppsbyggnadsindustriens ställning ej är så
hopplös, som den dåliga sysselsättningen av
handelsflottan för närvarande synes antyda, vilket även
beror på att det för närvarande försiggår en högst
betydande nedskrotning av äldre och till och med
tämligen nya fartyg.
Enligt Lloyd’s Register uppgick världens
handelsflotta den 30 juni 1931 till 70 131 040 bruttotons,
motsvarande siffra den 30 juni 1932 var 69 734 310
tons, sålunda hade flottan under året minskats med
praktiskt taget 400 000 tons. Upphuggningen pågår
nu i allt snabbare tempo, under det att ytterst få nya
beställningar avslutas, det torde därför ej vara för
mycket att räkna med en nettominskning av
världsflottan på minst 1 500 000 ton under de 12 månader
som utgå 30 juni 1933.
Givetvis kommer också en alltjämt fortgående
depression att kväva en del av de varvsföretag, som
äro mindre motståndskraftiga, vilket ju är naturens
egen reglering av den alltför stora tillverkningsförmåga,
som skapades under kriget och åren efteråt.
Vad som emellertid intresserar oss mest är
utsikterna för vår egen skepp sbyggnadsindustri under
den närmaste tiden. Se vi då på 1931 års
produktion, så utgjordes den till 60 % av fartyg för
utländsk räkning, huvudsakligen för norska rederier.
Man torde knappast kunna räkna med så stora
beställningar utifrån under de närmaste åren,
norrmännen har ju världens modernaste och i förhållande till
invånareantalet ojämförligt största flotta,
utvidgningen av densamma kan ej gärna fortsätta med
samma fart som hittills. Vi måste med andra ord räkna
med mindre beställningar från Norge, vilket är
mycket beklagligt, då samarbetet med norrmännen varit
det allra bästa.
Den svenska handelsflottan återigen är sammansatt
av fartyg, vars medelålder är högre än något
annat lands med undantag av Grekland. Inom
parentes sagt menas ej härmed att våra fartyg äro
minst effektiva, den höga åldern uppväges i
väsentlig grad av att de svenska fartygen underhållas och
skötas väl. Åldern kommer dock att så småningom
kräva ut sin rätt och ett vidmakthållande eller
normal ökning av den svenska handelsflottan bör lämna
tillräcklig sysselsättning för de svenska varven i dess
nuvarande omfattning. De svårigheter, som möta
ifråga om ett strängt vinterklimat och relativt höga
arbetslöner motvägas av bättre ingenjörs-teknik,
organisation och arbetsprestation än vad som är
vanligt i länder mera gynnade av naturen.
Det är också nödvändigt att man under de bistra
tider, som för närvarande råda, kan nödtorfteligen
upprätthålla driften, så att omkostnaderna ej bliva
alltför stora och intresse och arbetsamhet slappnas.
Varven måste därför söka beställningar utanför
sjöfartens område i form av broar, järnkonstruktioner,
pannor, gjutgods, transportmedel etc. eller
tillverkningar, som även under normala tider i viss
utsträckning ligga inom varvens verksamhetsområde.
Stat och kommun ha ju stort intresse av att
näringarna hållas igång, och de arbeten och
utvidgningar, som företagas för samhällets räkning, böra
bevaras till hemmamarknaden, försåvitt detta kan
göras utan för stora ekonomiska uppoffringar.
Det förefaller dock som om tjänstemännen inte
alltid hade den rätta förståelsen för nödvändigheten
härav, genom åratals samarbete med kontinentala
firmor, har man vant sig vid vissa leverantörer, och
underskattar de svenska industriernas förmåga att
åtaga sig leveranser av speciell natur. De dåliga
tiderna ha dock det goda med sig, att man med
fördel kan placera sådana beställningar hemma, som
annars skulle gått till utlandet, vilket ger vår
industri möjlighet att erövra nya verksamhetsområden.
Ernst A. Hedén.
 |
Civ.-ing. L. Hellstedt. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
