Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 48. 26 nov. 1932
- En enkel biologisk metod för prövning av för vattencisterner avsedda färg- och impregnationsmedel, av E. Naumann
- Tekniska samfundets 50-årsjubileum, av G. E. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
magna redan efter några timmar eller efter något dygn.
De preparat, som skola prövas, införas i en
produktiv kultur under sådana betingelser, att
jämförelser med annat material bli möjliga.
Gäller det exempelvis färger och impregneringsmedel,
så utstrykas dessa på skivor av inbördes lika
storlek av indifferent eller till dess verkningssätt
förut känt material, vilka nedsänkas i de i glaskärl
befintliga kulturerna. Skulle nu Daphnierna dö inom
10 dygn, så kan materialet utan vidare förklaras
vara giftigt vid närvaro av sötvatten och alltså också
odugligt att användas för sådana anläggningar, vilka
äro avsedda för vissa vattenledningar, exempelvis
inom fiskerier och liknande anläggningar. Daphnia
magna är visserligen särskilt känslig gentemot
giftverkningar av ovan antydd typ; men utförda
undersökningar ha visat, att där Daphnia magna reagerat
genom förgiftning, där följa både vattenväxter och
djur (fisk) snart nog efter.
Så långt torde också icke någon diskussion
angående1 tillämpligheten av Daphnia magna-provct
kunna ifrågakomma. Men skall man tillåta ett
vatten, mot vilket Daphnia magna inom ovan angivna
försökstid reagerar genom typisk förgiftning, för
mänsklig konsumtion? Frågan torde lia sin stora
betydelse, då man besinnar, att exempelvis redan ett av
galvaniserade rör helt eller delvis bestående
ledningsnät kan betinga ett för Daphnia magna typiskt
giftigt vatten inom sådana trakter av vårt land, där
vattnets kalkhalt är ringa och där dess reaktion
ligger på den sura sidan om neutralpunkten.
Som biologiskt bildad vattenhygieniker är jag
givetvis benägen att utan tvekan besvara denna fråga
nekande. Men möjligen ha de medicinskt orienterade
vattenhygienikerna, – som ju dock måste anses ha
utslagsrösten, när det gäller att godkänna ett vatten
för mänsklig konsumtion! – här mindre anspråk?
I denna viktiga fråga ha de dock veterligen ännu icke
haft tillfälle att uttala sig inom vårt land.
TEKNISKA SAMFUNDETS 50-ÅRSJUBILEUM.
Den 3 november i år kunde Tekniska samfundet i
Göteborg se tillbaka på en 50-årig resultatrik
verksamhet. Av praktiska skäl hade minnesfirandet
förlagts till lördagen den 5 november.
Förarbetena till halvsekeljubileet började redan
våren 1931, då en kommitté tillsattes för utgivandet
av en minnesskrift, värdig samfundets verksamhet.
Denna skrift utkom även i god tid till jubileet.
Jubileet firades på Börsen, Göteborgs magnifikaste
samlingslokal, och omfattade högtidssammanträde
jämte bankett. Till jubileet hade inbjudits att
låta sig representera ett flertal institutioner och
föreningar i in- och utlandet. Då dessa representanter
anlände dels fredag kväll och dels lördag morgon,
hade samfundet ett förmiddagsprogram för dessa
gäster. Programmet omfattade besök vid S. K. F.
och Götaverken, som efter besöket på varvet bjödo
deltagarna på lunch.
Högtidssammanträdet, som ägde rum på
eftermiddagen, öppnades av samfundets ordförande,
arkitekt S. Steen, som hälsade de närvarande välkomna
och formade sitt anförande till en återblick på
samfundets första förutsättningar och dess följande
utveckling, varvid han särskilt dröjde vid
förhållandena i Göteborg vid 80-talets början.
Anmärkningsvärt var ju, att uppslaget till samfundets bildande
kom från en journalist, Handelstidningens
mångkunnige medarbetare, M. Rubenson, vars intresse
för teknisk vetenskap väckts under talrika resor
och in- och utländska utställningsbesök. Talet
utmynnade i en erinran om den samverkan, som redan
från begynnelsen samfundet haft med Chalmers
tekniska institut, ett samgående så mycket naturligare
som de flesta av samfundets medlemmar utexaminerats
från Chalmers. Talaren slöt sitt anförande med
ett tack till alla dem, som varit behjälpliga med
åstadkommandet av den ståtliga minnesskriften,
och särskilt adresserades detta tack till professor
Gösta Bodman, som varit redaktör för minnesskriften.
Näste talare var professor G. Bodman, som talade
om Tekniska samfundets historia i korta drag.
Föredraget utgjorde en intressant och underhållande
uppläggning av mera populärt tillgängliga partier av
minnesskriften.
Härefter följde en serie av hälsnings- och
hyllningsanföranden från de föreningar och samfund, som
låtit sig representera. I enlighet med av samfundet
uttalad uppfattning förekommo inga adresser – med
blott två undantag.
Kommerserådet A. F. Enström framförde
Ingeniörsvetenskapsakademiens lyckönskningar, och direktör
Uno Forsberg representerade Svenska
teknologföreningen. De utländska föreningarnas
representanter voro: för Dansk Ingeniørforening brandinspektör
Povl Vinding, för Tekniska föreningen i Finland
professor A. Ahlfors och för Norsk Ingeniorforening
ingenjör B. Bassøe.
Från Tekniska förbundet i Borås överlämnade
därpå överingenjör A. Engblom en förnämlig adress
som ett uttryck för förbundets tack för ett gott samarbete.
Sedan följde en grupp tekniska föreningar
bestående av Skånska ingenjörsklubben repr. direktör
H. M. Molin, Norrköpings Polytekniska förening
repr. kapten F. Bensow, Tekniska föreningen i
Jönköping repr. direktör W. Graneli, Tekniska
föreningen i Västerås repr. tekn. dr L Herlitz, Tekniska
föreningen i Eskilstuna repr. direktör V. Landqvist,
Ingenjörsföreningen i Halmstad repr. disponent G.
Arnell, Örebro ingenjörsklubb repr. rektor W.
Hallström, Trollhättans ingenjörsklubb repr.
kanaldirektör A. Norman och Tekniska föreningen i
Hälsingborg repr. doktor I. Svedberg, vilken sistnämnde
som talesman framförde dessa föreningars
lyckönskningar till samfundet. Stadsplanedirektör A.
Lilienberg från Svenska kommunaltekniska föreningen
överlämnade därefter en gedigen adress.
Till slut talade professor A. Romdabl för
Göteborgs k. vetenskaps- och vitterhetssamhälle.
Sedan ordföranden uppläst ett antal telegram, bl. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0460.html
