Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen / 452 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 26 nov. 1932 - Notiser - En ny automatisk reproduktionsmetod - Lära och leverne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sellmans reproduktionskamera uppställd över ett original.

underexponeringsfel äro uteslutna på grund av att belysningen
samarbetar med kameran, så att alla exponeringar, oavsett om
originalen äro stora eller små, alltid giva lika svärtade
negativ. Den likartade svärtningen möjliggör å sin sida
maskinell förstoring och maskinell framkallning.

Den automatiska upptagningskamerans olika delar
framgå av fig. Kamerans objektiv är beläget vid a,
filmed vid b. Det föremål, cdef, som skall fotograferas,
ligger på ett bord. Apparaten ställes över föremålet
med stativbenens spetsar i föremålets hörn. Härigenom
intager kameran automatiskt ett sådant läge, att exakt
den del av föremålet, som begränsas av stativbenens
spetsar, kommer med på negativet. Denna automatiska
reglering sker efter en profil på stativbenens innersida,
när kameran för intagande av olika lägen skjutes upp
och ned medelst stången g. Samtidigt härmed sker en
automatisk inställning av kamerautdraget, så att vid ett
visst läge hos kameran bilden inställes skarpt på
negativet. Denna reglering sker medelst en ledskena på
yttersidan av ett av stativbenen (h). Dessutom äro
automatiskt reglerade rörelser införda på lamporna,
vilka placerats på stativbenen. Lampornas rörelse
samverkar med kamerans i avsikt att åt varje negativ ge
exakt lika exponeringsgrad. Inuti kameran finnes en
automatisk lyftnings- och tilltryckningsanordning för
undvikande av friktion och därav orsakade repor på
filmen vid dennas växling. Utanpå kameran finnes en
elektrisk kontaktapparat, som förhindrar dubbelexponering.
Upptagningsapparaten är ca 90 cm hög och kan
bekvämt bäras i handen. En med film laddad kasettask
med ca 10 cm diameter rymmer 1 600 negativ. I en
mindre handväska kan man därför på en resa medtaga
ca 20 000 negativ.

Det är egentligen endast tagningen som kräver något
arbete och tid. Dock kunna ett 100-tal bilder tagas pr
timme, även om formaten växla. Framkallning och för
storing försiggå, som nämnts, helt automatiskt, och
kostnaderna för kopiorna bli därför små. En
reproducerad bild i stort vykortsformat (105 X 147 mm) kan
levereras för endast 35 öre. Stora mängder av negativ
kunna tagas och arkiveras för en relativ liten kostnad
för att vid behov reproduceras på kort av lämplig storlek.

Metoden har redan tagits i bruk vid flera arkiv och
bibliotek. Bl. a. ha riksarkiven i Sverige, Norge och
Danmark inköpt en apparat, som stationerats i Moskva
och redan hunnit producera ca 100 000 negativ, vilka nu
förvaras i riksarkivet. För Svenska akademiens
räkning har i Runebergsmuseet i Borgå utförts en
fullständig fotografering av Runebergs handskrifter
omfattande nära 3 000 blad. Arbetet tog endast ca 14
dagar i anspråk, men skulle med vanlig fotografering på
plåtar ha krävt hela år.

De beskrivna filmbanden med lika svärtade negativ
kunna lätt nog förstoras på skioptikonplåtar. Billigare
är emellertid att kopiera negativen i samma storlek på
en filmremsa. En filmskioptikonbild kostar ej mer än
25 öre, alltså ca 1/6 av vad ett vanligt diapositiv på glas
betingar i framställning. Utmärkta projektionsapparater
för filmskioptikonbilder finnas f. n. i handeln. Det
har stundom visat sig lämpligt att kunna använda två
projektionsapparater samtidigt. Med den ena visas en
vanlig bild, t. e. en ritning, kurva e. d., med den andra
en deduktion av en formel, en tabell osv., som i vanligt
fall måste skrivas på svarta tavlan vid föreläsningen.
I stället kan man nu projiciera en negativ filmbild i
mindre format, varvid de båda bilderna ej på något sätt
behöva störa varandra.

Lära och leverne. Det tillhör ju de s. k. allmänna
sanningarna, att principer äro till för att frångås, och
i den mån en princip under utvecklingens gång visar
sig otidsenlig behöver ingen beklaga, att den ersattes
med en ny. Men när en verksamhet som motiv för sin
tillblivelse anför en sund och riktig princip, kanske man
även borde tillse, att denna ej tappades bort under
verksamhetens fortgång.

När ingenjörsvetenskapsakademien för två år sedan
startade sin tidskrift "IVA", gjorde utgivaren i anmälan
till det första häftet följande tänkvärda uttalande:
"Akademien har i det längsta dragit sig för att med ett
eget organ öka den redan förut så rikhaltiga
tidskriftslitteraturen, men behovet har gjort sig så kraftigt
gällande, att betänkligheterna måst ge vika. Akademien
tänker sig emellertid att genom korthet och pregnans
söka förebygga slöseri med trycksvärtan. Den vill i
främsta rummet genom kortfattade notiser fästa
uppmärksamheten vid de olika problem, frågor och
ärenden som dyka upp inom synkretsen i det syftet att
påverka den i varje fall särskilt intresserade att söka
den närmare orienteringen i den ursprungliga källan.
Härvid står akademien och dess personal självfallet
gärna till tjänst. På denna förmedlingens väg skulle
kanske en hel del tryckning kunna inbesparas. Och det
lider väl intet tvivel, att det f. n. slösas rätt mycket med
tryckning, dels så att specialsaker tryckas som endast
möta intresse hos några få läsare, dels så att det som
tryckes mången gång genom traditionens makt ges en
mycket vidlyftigare form än vad som är nödvändigt ur
synpunkten av läsarens kompetens och önskvärt ur
synpunkten av hans i regel hårt anlitade tid."

Det vill synas, som om utgivarens uppfattning om
korthet och pregnans skulle ha undergått en viss
förändring under den nu förflutna utgivningstiden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>