Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 3
l TEKNISK TIDSKRIFT!
MARS 1932
BERGSVETENSKAP
REDAKTÖR-. B.G.MARKMAN.
AVSV^hJ^AJEJJNO^G^b^l^^lNNSEN
INNEHÅLL: Utrustning för stativ till Mårtens spegelapparat, av ingenjör Gunnar Engström. - Från en
studieresa i Tyskland och England, av bergsingenjör Per Gr. Ekman. - Föreningsmeddelanden.
UTRUSTNING FÖR STATIV TILL MÅRTENS
SPEGELAPPARAT.
Av ingenjör GUNNAR ENGSTRÖM.
Vid ett s. k. fullständigt dragprov fastställes
elasti-citetsmodul, proportionalitetsgräns, sträckgräns,
brottgräns, tänjbarhet och kontraktion. Ett
fullständigt dragprov karakteriserar materialet på ett helt
annat sätt än ett s. k. vanligt dragprov, då
proportio-nalitetsgränsens bestämning uteslutes. De
fullständiga dragproven användas huvudsakligen för järn och
stål, enär övriga material knappast i egentlig mening
ha någon proportionalitetsgräns. Även för järn och
stål är det ofta vanskligt att exakt fastställa läget
för proportionalitetsgränsen, dels beroende på att
bestämmandet av densamma alltid måste ske genom
intermittenta belastningsökningar och
belastnings-intervallen av praktiska skäl icke kunna tagas allt
föl små, dels på grund av att en exakt
proportiona-litet knappast kan isägas förekomma. Detta visar sig
i en i allmänhet gradvis förändring av värdet på
elasticitetsmodulen och vid proven sålunda i en
ökning &v töjningarnas värden för belastningsintervall
av samma storlek vid stigande totallast.
Bestämningarna av proportionalitetsgränsen äro i
allmänhet ansedda som tämligen besvärliga och
tidsödande prov och undvikas därför i största möjliga
mån, även kanske i sådana fall där man, om provet
vore enklare, skulle ha ett visst intresse för
detsamma. Det har därför varit av vikt för det
laboratorium, vid vilket förf. är anställd, att förenkla och
samtidigt förbättra anordningarna vid provens
utförande, så a.tt en tidsbesparing kunde erhållas.
Själva utrustningen för bestämningarna av
proportionalitetsgränsen är ursprungligen föreslagen av
professor A. Mårtens, Berlin-Charlottenburg, och
består av följande delar, vilka framgå av
principskissen, fig. 1: Dels för att få ett medelvärde av två
generatrisers förlängning och dels för att underlätta
monteringen äro de delar, som applicerats på
provstycket, utförda som par och bestå av 2 st. linjaler
A i ena änden vinkelböjda och försedda med skarpa
eggar, för anliggningen mot provstycket, och i
andra änden försedda med pannor, i vilka spegelns
prisma B är placerad. Spegelprismats andra egg
vilar mot provstycket, och avståndet mellan denna
och linjalens egg bestämmer mätlängden M. Linjaler
och speglar fasthållas mot provstycket förmedelst
en fjäderklämma, så att icke någon glidning kan
förekomma under provets utförande, vare sig vid
linjalernas eller speglarnas eggar. Linjalerna, som i
allmänhet äro av stål, böra lämpligen urborras på
ett flertal ställen för att minska vikten. Linjalernas
och speglarnas eggar utföras med största omsorg;
de båda eggarna på de senare måste vara möjligast
parallella, helst med en noggrannhet av ± 0,001 mm.
Bilden av skalan D uppfångas av spegeln C och
vidarebefordras till kikaren E, vars hårkors sålunda
skenbart kan inställas på skalan D. Genom att av-
ståndet L gives ett visst värde i förhållande till
speglarnas prismahöj d l erhålles ett
utväxlingsför-hållande, som i vanligaste fall väljes 500 :1. När
det inspända dragprovstycket påverkas av
belastningen, förlänges avståndet mellan linjalernas och
speglarnas eggar, vilket orsakar en vridning av
spegelns prisma. Detta yttrar sig som en förflyttning
av skalan relativt kikarens hårkors. I det förda
protokollet adderas avläsningarna, och då
utväxlings-f erhållandet, som nämnts, i allmänhet väljes 500 : l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
