Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT
14 MAJ 1932
Borrhål- Antal utförda
Produktion-Procent av maximumaret
Priser-Bergolja idailars pr fat, Gös it/otal cents pr milj. fo^ Bensin i Mal cents pr gallon
O
1859 1865 Ig;
1885 1890 1895.1900 1905 1910 1915 1920 19251930
Fig. 1. Antal borrningar, produktionens storlek samt priser för olja,
gas och ur gas framställd bensin åren 1857-1929. Uppgifterna avse
endast Förenta staterna (enl. Arnold och Kemnitzer 1931).
som Pennsylvanien, Ohio, Kentucky, Illinois och
Indiana, har geofysikalisk prospektering ej kommit till
någon större användning, beroende på flera skäl,
såsom riklig förekomst av blottningar, möjliggörande
detaljerad geologisk kartläggning, bruten topografi
samt strukturernas karaktär.
Kartan visar även att geofysikaliska metoder
använts vid oljefälten i Wyoming och Montana.
(Vidare framträda å kartan de omfattande magnetiska
arbeten som utförts i Michigans järn- och
kopparmalmsdistrikt, samt de elektriskt undersökta
sulfid-Hialmsområdena i Ontario-Quebec samt New
Found-land.)
De geologiska arbetsmetoderna.
Oljehanteringen i Förenta staterna började som
nämnts 1859 och utvecklades kvantitativt och
borr-tekniskt mycket raskt, men i avseende på tekniken
för borrhålsplacering gjordes mindre framsteg och
ända till sekelskiftet följdes härvid mycket enkla
geologiska tumregler. Det var visserligen icke
överallt man följde den vid de galiziska oljefälten
vanliga metoden att kasta upp sin hatt i luften en
blåsig dag samt placera borrhålet där hatten föll
ned, men procenten torra hål blev i alla fall mycket
stort och ansågs ej kunna nedbringas.
Geologernas råd och anvisningar följdes sällan
inom oljeindustrien, och det var först omkring 1905
deras inflytande började göra sig märkbart. Efter
några uppmärksammade framgångar med borrningar
som placerats enligt geologiska grunder inträffade
därefter omkring 1915 en stor "boom" efter geologer
och omedelbart kallade sig alla oljemän för geologer.
Sedan den första rushen lagt sig, har det emellertid
varit och är fortfarande en stor efterfrågan på
oljegeologer av god klass. Nästa "boom" kom omkring
1924 och nu gällde det geofysikerna, vilkas
efterfrågan kraftigt överskred tillgången, resulterande i
att vem som helst fick försöka sin lycka i denna
nya bransch. Sedan de geofysikaliska metoderna
stadgat sig har emellertid marknaden övergått till de
solitt arbetande specialisterna inom denna
vetenskap.
Den senaste "boomen" är emellertid på flygningens
område, och den geologiska rekognosceringens
metoder har under de senaste åren helt utvecklats i
flygfotograferingens och flygobserveringens tecken.
Genom flygfotografering vinnes dels kartunderlag
för markgeologiska arbeten, dels kunna
observationer utföras som aldrig kunna göras från marken.
Vad effektiviteten ifråga om karteringen beträffar
behöver här inte nämnas mycket, det kan vara nog
att framhålla, att ett oljebolag i West-Texas
uppgiver, att kostnaden för en flygkartläggning av ett
större område är lägre än kostnaden för att mäta ett
polygontåg runt om området på marken. Genom
studium av flygfotografier kunna viktiga geologiska
slutledningar dragas: Inom områden där stupningar
av storleksordningen en halv grad skola uppmätas
(vilket ju är omöjligt på marken), kunna desamma
lätt konstrueras ur den flygfotografiska bilden av
ledhorisont och nivåkurvor.
Observationer från flygplan hava bidragit att
klarlägga vissa områdens geologi i hög grad, då det
visat sig, att ett mycket stort antal lager kunna
igenkännas på t. e. sin vegetation.
Ett speciellt arbetsområde där flygfotografien
möjliggjort upptäckten av oljefält var vid kusten
av Kalifornien nära Los Angelos, där det visade sig,
att man genom att fotografera sjögräset, vars
utbredning är beroende av bottenbergarten, kunde få
fram strukturen. Sedan prov upphämtats från botten
av dykare och resultaten verifierats, byggdes långa
Mill.. JFMAMJJASON D
fat
per
2.3
2.2
2.1
2.2
1,8
(7
Fig. 2. Råoljeproduktionen i Förenta staterna 1930-32 (enl. Oil and
Gas Journal).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
