Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 MAJ 1932
BERGSVETENSKAP
37
Rumänien.
Oljeindustriens historiska utveckling.
De äldsta handlingar som omnämna oljebrunnar i
Rumänien stamma från 1500-talet, och i ett stort
antal reseskildringar från senare århundrade
beskrives oljeutvinningen detaljerat. Produktionen var
emellertid obetydlig - för år 1837 uppgavs den till
ca 160 fat - och metoderna primitiva, det var
grävda brunnar, ur vilken oljan upphissades i ämbar;
arbetet bedrevs av bondekorporationer, på
liknande sätt som bergsbruk tidigare till stor del drevs
i Sverige.
Vid mitten av 1800-talet kunde brunnarnas djup
uppgå till 250 m med l m diameter; utförandet av en
sådan brunn tog 4 år och många människoliv i
anspråk. Sedan år 1857 det första raffineriet byggts i
Ploesti utvecklades hanteringen mer och mer till
industri. År 1860 utfördes det första borrhålet, men
ännu fortsatte brunnsgrävningen i årtionden.
År 1900 inträffade en vändpunkt i utvecklingen,
därigenom att utländskt kapital intresserades i
oljeutvinningen och sedan dess bedrives arbetet under
industriella former.1 Strax före världskrigets utbrott
började även engelskt och holländskt, samt i viss mån
även franskt och amerikanskt kapital att intressera
sig i rumänsk oljeindustri. År 1915 var 95,5 % av
kapitalet utländskt.
När Rumänien den 27 aug. 1916 inträdde i
världskriget beslagtogos de tyska företagen omedelbart.
Efter två månaders krigsföring blev det emellertid
klart att tyskarna skulle tränga in i oljedistrikten och
den rumänska krigsledningen lät efter starka
påtryckningar från engelskt håll förstöra och bränna
alla anläggningar, l 677 borrhål (varav l 047
produktiva), 26 raffinerier och 827 000 ton oljeprodukter
förstördes med ett sammanlagt värde av 150 mill.
dollars. Emellertid voro tyskarna redan 12 dagar
efter förstörelsearbetets början herrar inom
oljedistrikten, och ytterligare skadegörelse förhindrades.
I stället byggde tyskarna upp industrien på nytt och
efter l års arbete var produktionen 70 % av
förkrigs-nivån. Den 7 maj 1918 dikterade centralmakterna
fred med Rumänien och beslagtogo därvid praktiskt
taget hela oljeindustrien. Detta tillstånd varade som
bekant inte längre än till den 11 nov. s. å., då all
(privat-) egendom som före 1916 varit tysk
beslagtogs och efter oljeöverenskommelsen i San Remo
(25 april 1920) samt senare förhandlingar överläts
Steaua Romånä till 50 % till Rumänien samt till 25 %
vardera till Frankrike och England, medan övriga
tyska bolag delades efter liknande grunder. Denna
så fördelade egendom utgjorde 30 % av allt
investerat kapital i oljeindustrien, 30 % av
produktions-och 75 % av raffineringskapaciteten.
Senare ha emellertid de engelska intressena
ytterligare förstärkts bl. a. genom Royal Dutch Shells
dotterbolag Astra Rom ån a vilket numera är det
avgjort största företaget i Rumänien.
Fördelningen av det investerade kapitalet framgår
av nedanstående tabell.
i Tidigast var det tyskt kapital, kraftigt understött av
tysk politik, som övervägde inom den rumänska
oljeindustrien ; det tyska företaget Steaua Romånå var det utan
jämförelse förnämsta.
! Kapitalets
natur
| Kapital i mill. lei
j 1930 j 1921 | 1914
j Mill. lei: % Mill. lei % j Mill. lei i %
~~~" ’" ""; " "" j~.....~......"| l j ......~ """l
Rumänskt........ 3373 26,22 800 35,75! 18 4,62!
Engelskt ........ 2653 20,62 377 16,85j 63 \ 16,15 j
Engelskt hol- \
ländskt........ 2085 16,21; 226 10,10 i 61 15,641
Franskt............ 1993: 15,49! 366 16,35 31 7,951
Amerikanskt .. 1300; 10,10 \ 208 | 9,291 26 6,67!
: Belgiskt ........ 828i 6,441 187 | 8,36; 16 : 4,io j
j Italienskt........ 437 3,40 11 \ 0,49 5 j 1,281
l Holländskt .... 72 0,56! 48 2,14 28 i 7,18 i
j Tyskt................ 49 0,38 - - 130 ! 33,331
Annat kapital 75: 0,58 15 0,67 12 i 3,08 j
| Summa | 12 865 100,oo ! 2 238 100,oo ! 890 | 100,oo |
Några ord om det nuvarande läget.
Medan tidigare den rumänska oljeindustriens stora
bekymmer var att produktionen ej kunde bli nog
stor är det sedan något år helt omvänt: för mycket
råolja.
Huvudorsaken härtill är att produktionen stigit
enormt, huvudsakligen sedan man börjat borra ned
till djupare oljesandlager (tredje meot) i det största
fältet, Moreni. Härtill kommer naturligtvis den
allmänna depressionen på oljemarknaden samt dessutom
lagstiftningen.
Staten försöker naturligtvis utvinna största
möjliga vinst ur oljeindustrien, vilket dels sker genom
enorma skatter, dels genom rnonopolisering av
järnvägar och rörledningar samt dels genom
exportförbud1 på råolja (medan en del av de centraleuropeiska
staterna ha importförbud på raffineriprodukter,
vilket lett till att en del av bensinen, fotogenen etc.
passerar ut genom den rumänska tullen separerade
inbördes, men sedan blandas i tankångarna igen och
skeppas så uppför Donau, passera importtullen
såsom råolja och raffineras ånyo).
Priset på råolja har sålunda under den senare tiden
fallit högst avsevärt. En viss kvalitet som hösten
1929 betingade priset $ 1:65 pr fat noterades i juli
1930 i $ 0: 55 och nov. 1931 $ 0: 28. I juli 1930
gjordes ett försök att begränsa produktionen efter
liknande linjer som tillämpats i Amerika och priset gick
även upp över $ 1:00 en tid, men i november s. å.,
alltså 5 månader senare gick överenskommelsen
sönder och krisen fortsatte med ökad fart.
Geologiska och tektoniska förhållanden.
Kartan fig. 6 visar utbredningen av Rumäniens
oljeförande formationer, vilka följa efter utsidan av
Karpaterna, samt utgöra den östligaste fortsättningen
av den centraleuropeiska oljezonen, vilken börjar vid
Avignon i Frankrike, och fortsätter genom Schweiz,
Tjeckoslovakien och Galizien.
Tektoriiskt indelas Karpaterna på följande sätt:
1. Gamla Karpaterna, vilka äro en fortsättning av
Central-Alperna, samt bestå av kristallina
ung-paleozoiska och mezozoiska bergarter.
2. Flysch-Karpaterna, ligga närmast utanför och
bestå av krita och äldre tertiär.
3. Sub-Karpaterna, framträda i terrängen som
kullar i övergången till slättlanden Moldau och Valakiet.
i Sedan detta föredrag’ hölls har exportförbudet i någon
mån mjukats upp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
