Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT
11 JUNI 1932
som ett av strömledarna bildat ohmskt motstånd
(Rn) och ett induktivt motstånd (Ä^), vilka ligga
i serie med det inne i ugnen bildade motståndet
(Ä0). De olika inflytanden, som göra sig gällande,
framgå närmare av fig. 2, där:
E = transformatorspänningen å
lågspännings-sidan
cp = f asf or skjutnings vinkeln
E0 - det ohmska spänningsfallet inom ugnen
Ee = spänningen vid elektrodspetsen
7 - strömstyrkan
Rn z= det ohmska motståndet i ledningskretsen -
innefattande kopparledare, kontakter och
elektrod.
Rsk = det induktiva motståndet i ledningskretsen
Rso = " " " inom ugnen
R0 = det inne i ugnen härskande ohmska
motståndet
Esjc = det induktiva spänningsfallet i
ledningskretsen
Eso = det inom ugnen förefintliga induktiva
spänningsfallet.
Det ohmska motståndet R0 inne i ugnen kan
bildas av en ljusbåge mellan elektroden och ett
metallbad (elektriska stålugnen) eller av beskickningens
ohmska motstånd samt en ljusbåge på elektrodens
undersida (karbid-ferrolegeringsugnar). Motståndet
R0 kan även utgöras av ett smält slaggbad, vari
elektroden neddoppar och i vilket en ljusbåge säkert
bildas till följd av den höga temperaturen.
Motståndet R0 inne i ugnen ändras genom elektrodens
höjning och sänkning, varigenom vid konstant
sekundärspänning E till följd av ändrat amperetal /
belastningen i motsvarande mån kommer att
påverkas. Vid moderna transformatorer för elektriska
smältugnar är verkningsgraden så hög som 97,51-
98 %. Till följd därav kan transformatorns
inflytanden i förhållande till de övriga delarna av systemet
försummas. De ohmska motstånden i
ledningsske-norna och i elektroden Rn äro jämförelsevis små, om
strömledarna dimensioneras på ett ändamålsenligt
sätt. - Det induktiva spänningsfallet Eso inom
ugnen är givetvis svårt att kunna beräkna eller
bestämma. Emellertid bör chargen, bestående av oxider
och reduktionsmedel liksom även ugnens infordring i
de flesta fall ge en ringa inverkan: Eso ^ O,
varigenom Ee ^ E0 ^ / . R0. Det återstår då att
undersöka de inverkningar, som utövas av R0, det
ohmska motståndet inom ugnen, samt av Rsk, det
induktiva motståndet inom ledningskretsen, vilket
ger anledning till det induktiva spänningsfallet där:
RA.l = E,k&E9.
Det ohmska motståndet inom ugnen R0.
Huru energiomsättningen inom ugnen är att fatta
vid berörda elektriska ugnar har författaren
diskuterat i en föregående uppsats.1 Det effektiva
motståndet R0 har uppdelats (fig. 3) i:
Rl - motståndet i ljusbågen; strömstyrka l± amp.
Rs z= " hos det under elektroden liggan-
de smälta skiktet; strömstyrka: ll amp. och
rnotståndskapacitet: Cs.
Rp = motståndet för de direkt från elektroden,
± Tekn. tidskrift 60 (1930), Bergsvetenskap, häfte 8,
s. 57-64, häfte 9, s. 65-74.
parallellt med de förra gående strömlinjerna;
strömstyrka: lp och motståndskapacitet: Cp.
Det totala spänningsfallet E0 inom ugnen är:
E0 = ll.Rl+Il.Rs = lp.Rp^(l-Il).Rp... (1)
C
Relationen: R = -
K
anger motståndets beroende av ledarens form: av dess
motståndskapacitet C, samt av dess ledningsförmåga
x. Härav erhålles då:
(2)
EO = /, (n, + -?!)= ip c" = (/-;,)-^...
\ %ä/ xp xp
Fig. 8. l beskickning, 2 smält slaggbad, 3 smält metallbad.
där %5 och xp betyda de genomsnittliga
ledningsförmågorna med hänsyn till temperaturen för
motstånds-kapaciteterna Cs och Cp. Den inom ugnen omsatta
energimängden blir då:
, = *«’ Ä«
C’
(3)
Huru förhållandena gestalta sig i ett slaggbad i
samband med dess ledningsförmåga, anlagd spänning,
slag^gskikt etc. har närmare diskuterats i anförd
uppsats.1
I praktiken kunna följande huvudsakliga fall
förekomma:
1. Cs och Cp= O
vilket anger den rena Ijusbågsugnen, t. e.
elektro-stålugnen under nedsmältningsperioden, då intet
slaggbad finnes.
2. C^O
vilket anger Ijusbågsugnen med t. e. ett tunnare
slaggskikt samt en fribringande ljusbåge över detta:
elektrostålugnen under raffineringsperioden.
3. Cs = O
vilket anger en ljusbåge och en strömledande
beskickning omkring elektroden men intet motstånd mellan
ljusbågen och den ledande bottnen: exempelvis en
karbidugn vid anfarandet.
Av dessa tre fall bildar 1. beträffande det
praktiska utförandet och driftsförhållandena en utpräglad
motsats till fallen 2. och 3., vilka i sina yttringar
äro varandra sinsemellan tämligen lika.
Ljusbågsugnen.
Från praktiken äro svårigheterna vad beträffar
en lugn och jämn gång vid den rena Ijusbågsugnen
väl bekanta. Särskilt återverka belastningsstötarna
vid igångsättandet av en kall ugn eller vid
nedsmältandet av en kall beskickning även i en varm
1 d-c.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
