Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 JULI 1932
BERGSVETENSKAP
63
Tabell Vill. cos y vid:
Amp. /sök. 12200 11100 8880 5550
Ugn IV. COS (p 0,910 0,924 0,953 0,980
" V. " 0,955 0,966 0,976 0,992
Diff......... 0,055 0,042 0,023 0,012
Tabell VIII visar den ej obetydliga differensens
storlek samt huru denna successivt avtager med
minskad belastning: minskat ampéretal. En
motsvarande korrektion går emellertid ej att göra vid
ugnarna (I)-(III), där förhållandena äro olika mot
vid ugnarna (IV) och (V).
En jämförelse mellan effektfaktorn vid de olika
ugnarna visar, att skillnaden mellan den beräknade
cos cp enligt formel (6) och den uppmätta avtager
med minskad slinga: successivt från ugn (I)-(IV).
Vid ugn (V), där magnetiseringsförlusterna till följd
av influerande järnmassor borttagits, visar sig den
beräknade effektfaktorn enligt formel (6) och den
uppmätta vara identiska. Detta förhållande bör ej
förvåna, ty med minskad induktionsslinga har
elektrodens inverkan till följd av större tvärsnitt blivit
i proportion därtill större, vilket starkare framgår av
följande sammanställning:
Induktions-
slingans
totala längd
i m
Elektrodens
längd i m
[-Elektrod-längd/tot.-]
{+Elektrod-
längd/tot.+}
slinglängd
%
Ugn ( I)-(III)...... 18,6 3,6 19,4
" (II) ............ 15,5 3,8 24,5
" (IV)-(Vj...... 12,2 3,8 32,i
Det visar sig därför med full tydlighet, att vid
liten induktionsslinga formel (4):
blir mindre exakt och att formel (6):
L = 2 (2 l . *log ~ + Z^log- + Zi-log - ) . 10-9 (6)
\ T T TI/
blir exakt till följd av att elektrodtvärsnittets
inverkan blir tagen till hänsyn. - Av samtliga
resultat framgår, att Bergeons empiriska formel (9):
sin w = 8’&>/’7-10^-6 eller L^ - . 10~6 h y (9)
^ E -n - 2n ^ ’
vid detta slag av ugnar genomgående har visat
alltför gynnsamma värden, vilka knappt kunna
tillmätas orienterande betydelse.
I formel (6) bör särskilt förhållandena vid
uttrycket:
*i-’log-ri
närmare studeras. Enligt fig. 15 a betyder:
^ elektrodens längd i cm, l längden av en till denna
motstående sida i cm samt r± elektrodens diameter
i cm.
Storleken av detta uttryck kommer att variera med
elog - där l > r± och då blir = O för l = r±.
rl
Det skall i det följande klarläggas, vad detta kan
innebära vid olika slag av ugnar.
I föreliggande fall har elog - , ZA . elog - och detta
ri ?*i
uttryck i procentiskt förhållande till L varierat på
följande sätt;
*log^ Zi-*]og- Ji.«log-#avL //n
TI n fi
Ugn( I) och (III) 2,66 956,4 15,7 14,25
" (II)......... 2,803 875,i 16,2 10,oo
" (IV) OCh (V) 1,75 664,7 16,4 5,75
För tolkning av strömledningsförloppen inom olika
slag av ljusbågs- Ijusbågs-motståndsugnar har
uppställts relationen:
#« = .
Allt efter förhållandena sker uppdelningen av den
totala strömstyrkan / uti ll och Ip i den mån, som
beskickningen med motståndskapaciteten Cp kan
leda ut strömlinjerna förbi ljusbågszonen, där det
underliggande skiktet har motståndskapaciteten Cs.
Uppdelningen är även beroende på beskickningens
ledningsförmåga - xp resp. KS - med hänsyn till
temperaturen.
Det är bekant, att mörka metalloxider äro goda
elektriska ledare, visa mera metalliska
ledningsegenskaper. Magnetiten har t. e. vid vanlig
temperatur K ca 100 per kubikcentimetertärning och
givetvis högre ledningsförmåga med stegrad
temperatur, varemot de ljusa metalloxiderna närmast äro
att anses som isolatorer med ^ ^ 0. Vad slaggerna
beträffar visa deras strömledande egenskaper, att
halter av mörka metalloxider avsevärt förhöja deras
ledningsförmåga, varemot de ljusa metalloxiderna
samt kiselsyra starkt nedsätta densamma.
Vid de ovan relaterade ugnarna utgjordes
beskickningen av zinkoxid - ca 62 % av malmen - med
varierande halter därtill av ljusa och mörka
metalloxider samt kiselsyra, tillsammans ca 85 % av
beskickningen med resten: ca 15 % reduktionskol. Det
torde vara klart, att denna beskickning i någon mån
av det ledande reduktionskolet, av närvarande
mörka oxider och den utefter elektroden ledande
smälta slaggen i någon mån kommer att leda ut
strömlinjerna in i den fasta chargen, vilka
strömlinjer sedan passera genom slaggskiktet och
parallellt till de genom ljusbågszonen och det under
elektroden liggande slagglagret. Är
sekundärspänningen hög, blir elektrodens inställning i slaggbadet
(se fig. 21) även högre och i motsvarande mån även
utbredningen av strömlinjerna (Cp ökar), vilket
förhållande dessutom kommer att stegras, om chargen
består av mörka oxider, t. e. järnmalm, och
reduktionskol. Man förstår därav, att elektrodens radie
TI i formel (6) aldrig kommer att motsvara radien
av den verkligt "strömförande elektroden", bestående
av elektrod och beskickning.
Vid de ovan relaterade ugnarna var elektrodens
radie 30 cm. Elektroden var omgiven av relativt
svårledande beskickning, som lagrade omkring
densamma nära upp till kontakten. Som genomsnittlig
radie för den verkligt "strömförande elektroden" har
därför valts r, = 40 cm. Av tabell VI för ugn (V)
skulle man närmast kunna sluta sig till, att även
denna genomsnittliga radie för den "strömförande
elektroden" har varit för liten. De på primärsidan
av transformatorerna mätta värdena av effekfaktorn
innesluta även transformatorns inflytanden och
skulle därför ha varit något mindre än de beräknade
värdena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
