Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 SEPT. 1932
BERGSVETENSKAP
71
kopparyta 15 X 50 mm i
ledande förbindelse med resp.
kar. På 7 av dessa 11
elektroder kunde påföljande morgon
iakttagas l-3 svarta fläckar
av storleken 5-90 mm2.
Fläckarna hava tydligtvis
bildats till följd därav, att de
nyförtennade ytorna voro
oädlare än de äldre ytorna i
karen.
Fläckarnas tillväxt.
Det har tidigare påpekats,
att en tennyta nedsänkt i t. e.
en koksaltlösning eller mjölk
underkastas en
förädlingsprocess. På en genom
korrosionen frilagd tennyta komma
därför två krafter att verka:
en upplösande (=
korrode-rande) och en förädlande
(= korrosionshämmande). Är
den förra starkast, kommer
korrosionen att fortskrida. Är
den senare starkast, kommer
korrosionen att avstanna.
Det är därför ganska
naturligt, att fläckarnas
tillväxt ofta upphör för
alltid, om korrosionen under
någon tid avbrytes, t. e. vid diskning (se nedan).
Speciellt är detta fallet, om ytan torkas eller
upphettas.
Vid studiet av de svarta fläckarnas natur inställer
sig nu frågan, om de fläckar som uppträda på t. e.
mjölkkar av förtennad koppar i allmänhet tillväxa
så småningom, eller om de bildas under loppet av en
kortare tid för att sedan fullständigt avstanna i
tillväxten. Genom talrika fotografier, tagna vid olika
tidpunkter på mjölkkar, som dygnet runt äro fyllda
med mjölk, hava vi kommit till det resultatet, att
det stora flertalet fläckar äro "döda".
Fig. 6 visar ett parti av ett sådant mjölkkar, där
tennytan var starkt utsatt för nötning. Till följd
härav voro "ymppunkterna" talrika. Som synes
hava talrika nya fläckar uppkommit. De utgå
emellertid i allmänhet ej från de gamla.
Då svarta fläckar bildas i mjölk, erhålles - om
strömningshastigheten över den korroderade ytan ej
Fig. 6. Svarta fläckar omkring skarv i ett mjölkkar. Karet har under ca 20 tim. per dygn varit
fyllt med mjölk. Rengöring dagligen med varmt vatten, lörsatt med något såpa och soda. Inom
de prickade linjerna: Nytillkomna fläckar efter 2 månader. Inom de heldragna linjerna:
Nytillkomna fläckar efter ytterligare 2 månader. Karets spänning mot mjölk = - 50 till 4-O MV. X 1.
är för stor - en vit beläggning bestående
huvudsakligen av utfällda kolloider från mjölken samt något
tennhydrat. Man kan därför omedelbart efter det
mjölken tömts ur ett mjölkkar påvisa, huru många
och huru stora tennytor som korroderat, sedan karet
sist rengjorts. Dylika undersökningar hava visat, att
under natten fläckar av stundom flera cm2 storlek
kunna uppstå. Det har däremot ej kunnat påvisas,
att dessa fläckar i allmänhet utgå från någon
tidigare fläck, vilket väl överensstämmer med ovan
relaterade erfarenheter.
Sammanfattningsvis kan sålunda sägas, att fläckar
i mjölkkar, vari söt mjölk förvarats en längre tid,
kunna uppkomma under loppet av ett eller ett par
dygn för att sedan plötsligt upphöra i tillväxten.
Vi hava även utfört laboratorieförsök över denna
fråga. Sålunda har fläckarnas utveckling studerats
genom fotograferingar med vissa tidsmellanrum. Fig.
7-13 visa resultatet av dessa undersökningar.
En svart fläcks utveckling (i 5 %-ig koksaltlösning).
Fig. 7. Nybildad fläck troligen
ett fåtal timmar gammal. X 20.
Fig. 8. Efter 7
Fig. 10. Efter 30 timmar. X 20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
