Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
TEKNISK TIDSKRIFT
10 DEC. 1932
Fig. 6. Glidyta från 125 mrs nivå vid profil 12, Idkerberget. (11/9 1925.) Det mot
åskådaren vända blocket har sjunkit. De samlade iakttagelserna visade, att det frånvända
blocket har blivit absolut höjt.
återgivas i fig. 5-8. Fig. 5 visar en
metamorfoserad kalk ur en glidzon, vilken helt igenom visar
den i avbildningen iakttagbara rörelsestrukturen.
Fig. 6 är ett exempel på det vanliga utseendet av
glidytor med lerbeläggning. Om man sorgfälligt
rentvättade sådana ytor, såsom Höfer (1£17. 61)
rekommenderat, så skulle glidspåren förstöras. Dessa
glidytor kunna såsom i fig. 7 och 8 alltid lätt och
säkert tydas. Över huvud taget kan man, blott
glidrepor uppträda, nästan alltid fastställa
rörelseriktningen. Även gruvmätare, gruvingenjörer,
gruvfogdar och arbetare böra kunna göra de riktiga
iakttagelserna. Vid talrika kontrollmätningar av
iakttagelser, självständigt gjorda av sådana personer,
har jag aldrig funnit någon felaktig. De som
tvivelaktiga omtalade fallen har icke heller jag kunnat
säkert tyda. Förutsättning för tillförlitliga iakttagel-
ser av enkelt folk är noggrann
förklaring vid arbetsplatsen. Vid
naturliga eller med konst framställda
skärytor uppträda ofta tydbara
rörelsespår. Se t. e. fig. 9.
Vid förkastningar bör man, även
om de löpa parallellt med skiktytan,
alltså fastställa:
1. Strykning,
2. Stupning,
3. Haarmanns vinkel,
4. Hängandeblockets
rörelseriktning.
Dessa iakttagelser böra införas i
särskilda anteckningsböcker och på
särskilda kartblad. Framställningen
måste vara så enkel som möjlig. Jag
föreslår därför de beteckningar, som
fig. 10 återger. De hava sedan många
år befunnits ändamålsenliga.
Sammanställandet i ett plan av ett
så stort antal sprickmätningar äro
ofta den enda möjligheten att
klarlägga rörelserna inom ett område för
att därigenom kunna sluta sig till den
nutida tektoniken.
Blott på detta sätt har det lyckats
mig att lösa de svåraste
gruvgeolo-giska och på samma gång
vetenskapligt intressanta problem, som jag mött.
I det mellansvenska urberget
uppträda i sura bergarter basiska
skarn-och magnetitmassor. Några geologer
förmoda, att det svenska urberget är
den ursprungliga stelningsskorpan
och hålla före, att den nutida
bergartsfördelningen är den oförändrade
primära magmatiska uppdelningen.
De talrika rörelseytorna med
glidrepor (se fig. 5 och 6) erkännas icke
som sådana eller anses som
betydelselösa, emedan bergarterna i stort sett
uppträda i kemiskt sammanhöranda
associationer. Rörelseytorna ligga
dock i de brant stående bergarterna
ofta på gränsytorna, stå alltså för
det mesta brant, så att den vertikala
rörelsekomponenten dominerar.
Ut-kilandet av och
mäktighetsföränd-ringar i bergartskomplexet ha ofta förorsakats av
dessa rörelser. Då de stora slirorna i urberget vid
jordskorpans stelnande icke kunnat uppkomma utan
rörelser, så kan man icke i något fall vid tydningen
av iakttagelserna undvara rörelsemomenten. De av
mig påvisade rörelserna kunna hava försiggått
tidigt, i alla fall dock först, sedan bergarterna blivit
så stela, att glidrepor, hakslag och dylikt kunnat
uppstå. Ibland ha bergarterna under dislokationen
varit spröda (se fig. 11), men detta är sällsynt. I
’stort sett kan man av den relativt stora plasticiteten
hos bergarterna sluta sig till en omformning på stort
djup.
I Idkerberget hava på alla nivåer de iakttagbara
sprickorna uppmätts, den relativa rörelsen av
hängandeblocken fastställts (jfr även fig. 6) och
införts på särskilda blad. Därav erhölls en enhetlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
