Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
TEKNISK TIDSKRIFT
10 DEC. 1932
Fig. 9. Skäryta på granit, gjord av isen. Af va västspets (Åland).
Hängandets (isens) rörelse har ägt rum från höger till vänster.
TU IT.
72° *"
f > S
d_r
Fig. 10. Vinkeltroget återgivande av Haarmanns vinkel i
horisontalskärningen. Dubbellinjerna betyda glidreporna och Haarmanns vinkel.
Pilarna på dubbellinjerna angiva hängandeblockets rörelseriktning (a, c,
d, /, g). Kan denna riktning ej bestämmas, dragas dubbellinjerna utan
pilar (ö, e, fi), a, g, h: förskjutningar c: språng, d, f: överskjutningar.
ställe. Särskilt vanliga äro karnallitiska
anhopningar. I allmänhet äro sulfaterna mindre rörliga
än kloriderna.
Jag hoppas att min framställning skall föranleda,
att man på nytt noggrant iakttager förkastningar
och framställer dem åskådligt. De ställen, där man
kan göra de bästa iakttagelserna över förkastningar,
äro gruvorna. Där inläggas väl arbetsrum och orter
på horisontalskärningarna och även de "viktigaste"
förkastningarna, alltså de förkastningar, som den
karterande gruvmätaren anser vara viktiga, dvs.
övervägande sådana, vilka skära igenom
fyndigheten. Nästan alla andra förbises, varvid flera
gruv-mätare visa stor skicklighet i att förbigå
förkastningar, vilka icke passa in i ett förutfattat system.
Geologer från världens alla länder göra det vid
karteringar i dagen ofta icke bättre, antingen därför
att de förbise förkastningarna eller - vad som
förekommer ännu oftare - anse förkastningarna såsom
räddare ur all nöd eller som den sista ofta alltför
lätt och alltför gärna använda utvägen till förklaring
av svårtydbara förhållanden. Om man vill göra sig
en verkligt noggrann bild av ett områdes tektogenes,
en bild, som också tillåter slutsatser angående en
fyndighets geologiska förhållanden inom icke
arbetade delar, så är det noggranna iakttagandet och
upptecknandet av alla förkastningar och sprickor
nödvändigt, helt oberoende av deras förmenta
betydelse. Förkastningarnas verkliga betydelse för
tydningen av ett områdes geologiska byggnad
framkommer ofta först sent under arbetets gång.
Uppfattningen, att den geometriska framställningen av
Fig. 11. Dislokation å 285 m nivå, profil 16, Idkerberget (7/n 1932).
förkastningarna på gruvkartans nivåer och på de
geologiska kartorna i allmänhet är
otillfredsställande, ändras icke genom enstaka undantag. Det
är mig väl bekant, att t. e. genom W. Henkes
bemödanden i Siegerland en noggrann kartering av
förkastningarna åsyftats och delvis genomförts, och
även på andra ställen finns det undantag. M e n i
allmänhet ser det jämmerligt ut - och
dock äro orter och arbetsrum i
gruvorna i enlighet med sin natur blott
t i 11 f ä l lig a o c h k o s t a dessutom mycket
pengar, vilket redan i och för sig
borde förpliktiga till att allt vad de hava
att säga vetenskapens och pra k tikens
män tillvaratages, och att man icke
låter detta iakttagelsematerial
förfaras, såsom ofta sker.
Litteraturförteckning.
Bernhardt, W.: "Ober die Gangverhältnisse des Siegerlandes
und seiner Umg-ebung1. - Tell I? Berlin 1910.
v. Höfer, H.: Die Verwerfungen. - Braunschweig 1917.
Oberste-Brink, K.: Die Darstellung der Tektonik im
Gruben-bild. - Mitt. aus dem Markscheidewesen, 41, S. 142-146,
1930.
Salomon, W.: Die Bedeutung der Messung und Kartierung von
gemeinen Kluften und Harnischen, mit besonderer
Be-riicksichtigung des Rheintal-Grabens. - Z. deutsch. geol.
Ges., 63, S. 496-521, 1911.
Sokol, R.: Geologisches Praktikum, Berlin 1927.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
