Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1. Jan. 1932
- I. Herlitz: Praktisk beräkning av kortslutningsströmmar i ledningsnät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 JAN. 1932
ELEKTROTEKNIK
_/5
*
l
Kurvorna nedtill till höger utgöra
fort-sättningen av kurvorna för trefasig
kortslutning och gälla för enfasmaskiner, för
vilka endast ett slag av kortslutningar
ifrågakommer, med beräkning enligt
formlerna för trefasig kortslutning av
trefasmaskiner. Man behöver sålunda
endast beräkna Ib och Ik för trefasig
kortslutning för att ur kurvbladet
omedelbart erhålla sambandet mellan 75 och
t. Antag exempelvis Ib - 10 000, lk =
= 4 000 och alltså lb/Ik - 2,5. Uppgives
då för en viss apparat 75 - 4 000,
motsvarande IJIk = 1,0 erhålles omedelbart
t = 1,4, vilket alltså är den maximalt
till-låtna kortslutningstiden. Vill man å
andra sidan fordra en kortslutningstid
av 5 sek., finner man ljlk= 1,65,
75 = 1,65 . 4 000 = 6 600, vilket är det
värde som måste fordras av apparaten
i fråga.
Det bör slutligen påpekas, att fig. 3 även kan
användas, om man skulle äga kännedom om att värdet
på agIKg avviker från här antaget värde. Man
beräknar då endast storheterna
0,5
0,3
0,2
0,1
1
345.
10
/’* =
(15)
varefter kurvorna giva sambandet mellan t’ och 7r5.
Det enda fel, som härigenom begås gäller
korrektionen för likströmskomposanten, vilken som ovan
påpekats i sig själv är liten och alltså saknar större
betydelse.
Antages exempelvis i föregående exempel Kgjag =
= 4, erhålles 7’5/7fc - 0,866, t’ = 0,9,5, t = 1,27 eller
omvänt för t =5, f =: 3,75, 7’5/7, - 1,48, Ijlk = 1,68,
75 - 6 700. Härav framgår även, att ganska stora
avvikelser i a kunna få förekomma utan att
nämnvärda fel uppstå, vilket bestyrker det berättigade i
att införa ett medelvärde.
Om, så^om t. e. för ledningar, tillåtet värde på 75
ej finnes uppgivet, har man i första hand att utgå
från den tabell över tillåten strömtäthet, som torde
komma att upptagas i normerna, och ur denna
beräkna erforderligt tvärsnitt eller tillåtet värde på 75.
Om icke heller den tillåtna strömtätheten s5 utan
endast tillåten temperatur stegring $ - $2 - $± är
känd, beräknas s, lätt ur formeln
(16)
där
c - materialets spec. värme i wattsek. per grad
och cm3,
Qm = spec. motstånd vid medeltemperaturen under
kortslutningen,
Qm =
Den exakta formeln är betydligt mer komplicerad
än den ovan angivna, i det att på grund av
motståndets ökning med temperaturen denna kommer
att stiga exponentiellt. Det fel som ovanstående
0,2 0,3 0,4 0,5
Kurvor för bestämning av tillåten kortslutningstid resp. -ström.
förenklade formel innebär, uppgår emellertid för
koppar endast till följande värden
fel
$° - 100
% = 0,5
200
1,5
500
5
Om beräkningen i något fall gäller en apparat
med avsevärda tillsatsförluser på grund av
strömför-trängnmg, bör formeln modifieras till
(17)
*Qm * + f
där f representerar förlustökningen på grund av
virvelströmmarna. Denna faktor borde teoretiskt
sett även beräknas vid medeltemperaturen, men då
stora tillsatsförluster även tyda på en ojämn
fördelning av förlustvärmet inom apparaten, torde det
vara välbetänkt att använda värdet vid
normaltemperatur, vilket vanligen är det som är bekant.
Härigenom förenklas beräkningarna och resultatet
blir på säkra sidan.
Isoleringens avkylande verkan har tidigare
behandlats i denna tidskrift, men bör lämpligen
överlämnas åt apparatkonstruktören att beakta och
lämnas därför åsido i detta sammanhang.
Sammanfattning.
Beräkningens gång skulle alltså bliva följande.
Först bestämmes Xbj Xk, Xu, m och ev. Ru ur
uppgifter för maskiner och ledningsnät.
Därefter beräknas Ib och Ik enl. ekv. (4) och (8)
med beaktande av att man sätter lk = lb om
beräkningen ger Ik > Ib.
Strömmens största momentvärde antages till 3 7Ö
för direkt kortslutning av en generator, eljest 2,5 Ib.
Om så erfordras beräknas kraftenia enl. ekv. (13).
Brytström och brytspänning erhållas med hjälp
av kurvan i fig. l omedelbart ur ekv. (14) och (15).
I regel bör man för övrigt för att vara på säkra
sidan helt enkelt sätta Ir =. 76, Er = En.
Erforderligt värde ur uppvärmningssynpunkt på
tillåten ström i 5 sek. (75), resp. tillåten
kortslutningstid, erhålles ur kurvskaran fig. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:45 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932e/0009.html
