Teknisk Tidskrift / 1932. Elektroteknik / 111 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1932 - J. Drakenberg: Om trefas kommutatormotorns praktiska användning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2 JULI 1932

ELEKTROTEKNIK



Fig 1. Bilden visar en av 3-fas kommutatormotorns tidigaste
användningar, nämligen drift av papperskalander. Papperskalandrar utmärka
sig för synnerligen hög vilofriktion, och ett högt startmoment är därför
oundgängligen nödvändigt. 3-faskommutatormotorn kan utveckla ett
startmoment av 2 à 2 1/2 gånger normalt moment, vilket emellertid ofta
är otillräckligt för denna drift.

mänhet anordnas förregling, så att
primärströmbrytaren endast kan slutas, då borstarna befinna sig i
startläge.

Borstarna manövreras antingen direkt medelst ratt
å motorn genom mekanisk fjärrmanövrering eller
medelst en liten för ändamålet påbyggd
manövermotor.

Kommutatormotorn lånar sig med lätthet till
tryckknappsmanövrering eller automatisk reglering,
då apparatutrustningen tydligtvis blir mycket enkel.

Verkningsgraden, ehuru givetvis ej fullt så hög
som hos en asynkronmotor av motsvarande storlek,
är synnerligen tillfredsställande. En 100 hkr motor
har exempelvis en fullastverkningsgrad av omkring
90 %.

Effektfaktorn däremot är betydligt bättre än hos
den vanliga asynkronmotorn och uppgår vid fullast
till 0,95 à 1. Vid motorer över ca 30 hkr använder
man sig av osymmetrisk borstmanövrering, vilket
bidrager till att förbättra effektfaktorn.

Kommutatormotorn kan reverseras liksom en
vanlig asynkronmotor genom reversering av två
primärfaser. Det bör dock märkas att vid osymmetrisk
borstmanövrering startmomentet i ena riktningen
något försämras.

Trefas kommutatormotorn uppfanns som nämnts
för mer än 20 år sedan. Vad är då anledningen till
dess relativt begränsade användning? Förmodligen
beror detta till stor del på att denna uppfinning,
som så många andra, var före sin tid. Om vi se på



Fig. 2. Denna bild visar en anordning, som användes, då ännu högre
startmoment erfordras. Huvudmotorn är kombinerad med en bimotor,
som är utförd för en bråkdel av huvudmotorns effekt och kopplad till
densamma medelst en utväxling samt en s. k. förbigångskoppling, så
anordnad att bimotorn kan driva huvudmotorn med en bråkdel av dess
normala hastighet, men huvudmotorn ej kan driva bimotorn. Den
avbildade utrustningen omfattar dessutom bromsanordning samt
precisionsväxel för huvudmotorn. Med den nämnda anordningen erhållas icke
blott ett kraftigt startmoment utan även en stabil krypande hastighet,
vilken ofta är önskvärd för injustering av valsarna och indragning av
papperet.

den maskinella driftens utveckling så finna vi, att
i tidernas begynnelse gruppdriften var förhärskande.
De först använda drivmotorerna, vattenturbinen och
ångmaskinen, lämpade sig båda bäst härför. Då den
elektriska driften infördes, använde man sig till en
början av samma metod och ersatte helt enkelt
vattenturbinen resp. ångmaskinen med en elektrisk mo-



Fig. 3. 3-fas kommutatormotorn är utan gensägelse den lämpligaste
drivanordningen för rotationstryckpressar för tidningstryck. Bilden
visar ett typiskt aggregat för drift av en stor engelsk daglig tidning.
Utrustningen består av huvudmotor och bimotor anordnad som ovan
beskrivits för en kalanderutrustning. Huvudmotorn är utrustad med
motormanövrerad borstbrygga, då tryckknappsmanövrering för denna
drift givetvis är erforderlig. Ett synnerligen intressant problem vid
drift av tidningspressar är belastningsfördelningen mellan de olika
motorerna vid mekanisk hopkoppling av pressens olika sektioner. I
princip äro då motorerna förenade medelst en elastisk axel. Med
kommutatormotorns utpräglade shuntkarakteristik är belastningsfördelningen i
hög grad beroende på, att hastighetsinställningen å de olika motorerna
överensstämmer exakt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>