Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1932 - L. Dreyfus: Metoder för beräkning av virvelströmsförlusterna i omagnetiska pressflänsar vid stora turbogeneratorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
TEKNISK TIDSKRIFT
3 SEPT. 1932
Fig. 2. Läckfältets fördelning vid magnetiska pressflänsar
och skyddskåpor i statorn samt delvis magnetiska rotorkåpor.
komst och storlek behöver endast taga hänsyn till
kortslutningsfältet.
Om vi i enlighet med ovan lämnade förklaringar
tänka oss härvändarnas poldelning mycket stor i
förhållande till deras övriga dimensioner, kan i varje
radiellt huvudplan fältfördelningen uppfattas såsom
tillnärmelsevis tvådimensional, vilket ofantligt
underlättar den grafiska framställningen. Den blir
trots detta icke enkel, då i synnerhet vid
omagnetiska pressflänsar och kåpor hänsyn måste tagas
till virvelströmmarnas motfält. I det följande
sammanställas de viktigaste reglerna för fältbildens
uppritning, och det överlämnas åt läsaren att i
detalj kontrollera, hur dessa regler ha följts steg
för steg vid utformningen av fig. 2 till fig. 5 för
magnetiska och omagnetiska pressflänsar och kåpor.
1) Alla nivålinjer utgå från den lindningssektion,
där rotorns härvändar skära det radiella huvudplanet
samt sluta i statorhärvändarnas motsvarande
tvärsnittssektion.
2) Genom nivålinjerna böra stator- och
rotorhärvändarnas strömvolym uppdelas i ett visst antal lika
delar. I fig. 2-5 är antalet 8 (helt dragna linjer)
resp. 16 (streckade linjer). I rotorn bör lindningssektionens ytor mellan närliggande nivålinjer vara
lika, i fall strömtätheten kan antagas vara konstant
över hela tvärsnittet. I statorn varierar
strömtätheten, till exempel vid övergångslindningar med
oförkortat härvsteg efter en sinusfunktion sin - y
u n>
(fig. 3). Här innesluta sålunda närliggande
nivålinjer ej överallt samma tvärsnittsarea utan samma
amperledaretal.
3) I omagnetiska statorpressflänsar, och statorkåpor alstras virvelströmmar, vilkas totala alge-
braiska summa i det radiella huvudplanet är noll.
Av denna orsak bör här antalet ingående och
utgående nivålinjer vara detsamma. Granskar man
t. e. fig. 3, finner man att nivålinjerna l till 4 först
inträda i statorpressflänsen och sedan lämna den
igen. Vid statorkåporna föreligga samma
förhållanden för nivålinjerna 0,5 och 7,5. I rotorkåporna
alstrar läckfältets grundvåg inga virvelströmsförluster, då läckfält och kåpor rotera med samma
(synkrona) vinkelhastighet.
4) Bestå statorpressflänsarna av tjock brons och
hava de även för övrigt stora dimensioner, så kunna
de ej genomträngas av växelfältet.
Virvelströmmarna i flänsarnas ytskikt bliva nämligen så starka,
att i samma mån som fältet intränger i flänsen,
induktionen försvagas enligt en exponentialfunktion
e~ax. Härvid betyder
x inträngningsdjupet
a = -=–. skineffektens parameter, varvid
2 Å
a==2ni/v^lö~5 ................................. (1)
v periodtalet
p, flänsmaterialets permeabilitet och
p dess specifika motstånd l c:a - för brons l.
\ 15 /
Då sålunda virvelströmmarna avskärma fältet,
utbreder detta sig inom och utanför pressflänsen i
huvudsak parallellt till dess yta, varvid det
inträngande flödet blir 45° försenat mot randinduktionen Br. l själva flänsen bestämmes flödets komposant i fas med randinduktionen av uttrycket:
Fig. 3. Läckfältets fördelning vid omagnetiska pressflänsar
och skyddskåpor i statorn samt delvis magnetiska rotorkåpor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
