Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1932 - A. Danz: Kvicksilverlikriktaren och dess framtida användning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B SEPT. 1932
ELEKTROTEKNIK
Fig. 8 visar den styrda kvicksilverångventilen, då
den användes som vakuumbrytare till skydd för
lik-btröms-högspänningsnät. Då det i detta fall rör sig
om släckning av en likströmsljusbåge, är
påtryckandet av en negativ gallerspänning ej längre
tillräckligt. Man tillgriper därför det bekanta medlet att
släcka ljusbågen genom parallellkoppling av en
kondensator. Kondensatorn 4 uppladdas under
normal drift över motståndet 5 negativt gentemot
ventilens anod. I överströms- eller
kortslutningsögonblicket induceras i sekundärlindningen till
tänd-transformatorn 2 en så hög spänning, att
gnist-sträckan 6 träder i funktion. Därmed kopplas
kondensatorn 4 parallellt till ljusbågen. Ventilanoden
får en gentemot katoden negativ potential,
varigenom strömtransporten avbrytes. Samtidigt
inträder verkan av det negativt laddade gallret och
förhindrar, att ljusbågen åter tändes.
Frånkopplingen sker med förbluffande hastighet. Försök, som
utförts vid l 500 volt ha visat, att kortslutningar
omedelbart bakom ventilen säkert frånkopplats inom
0,0015-0,00:2 sek. Bryttiden är alltså ungefär 1/10 av
bryttiden hos en snabbautomat.
Som redan visats på en bild, kunna anoderna
tvingas att arbeta vilket ögonblick som helst under
anodspänningens positiva halvperiod. Denna
egenskap hos det polariserade gallret gör det möjligt att
reglera spänningen hos ett likströmsnät på det
enklaste och elegantaste sätt, man kan tänka sig.
Fig. 9 visar kopplingen av en styrd
sexfaslik-riktare för spänningsreglering. Kopplingen är i
princip överensstämmande med skyddskopplingen
mot kortslutningar och baktändningar.
Skivan å fördelaren 5, även kallad taktgivare,
vilken uppbär kontaktsegmenten, är vridbart
anordnad. Då fördelaren intager nolläge, frigivas
anoderna i den naturliga skärningspunkten
mellan de båda spänningskurvorna för två
angränsande anoder. I denna grundställning få vi hela
likströmsspänningen. För att sänka spänningen
vrides kontaktskivan en aning åt samma håll som
kontaktarmen roterar. Därigenom inträder
anoder-nas frigivning något senare, och spänningen sjunker.
Fig. 9. Schema för styrd 6-faslikriktare för spänningsreglering.
Genom ytterligare förskjutning av kontaktskivan
kan spänningen successivt sänkas till 0.
Fig. 10 visar gallerstyrningens inflytande på
spänningskurvans förlopp i likströmsnätet. Som synes
av bilden, är spänningsförloppet till en början
detsamma som hos en vanlig likriktare. Varje anod för
under 1/6 period ström, och likströmsspänningen
motsvarar medelvärdet av de till varandra gränsande
topparna av spänningsvågorna hos sexfassystemet. Om
vi genom vridning av fördelarens kontaktskiva
fördröja tandningen av nästa anod en smula, kommer
den strömförande anoden att brinna vidare, tills
nästa anod frigives. Genom att successivt förskjuta
kontaktskivan vidare kan man avskära allt större
stycken av likströmmens spänningskurva och
därmed kontinuerligt sänka likströmsspänningen.
Därvid förskjuter sig strömmen i sekundärlindningarna
gentemot den tillhörande fasspänningen mer och mer
bakåt. I primärnätet yttrar sig detta genom för-
Fig. 8. Schema över styrd kvicksilverångventil, använd som
vakuumbrytare till skydd för likströmshögspänaingsnät.
Fig. 10. Diagram, utvisande gallerstyrningens inflytande på
spänningskurvan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
