Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1932 - A. Danz: Kvicksilverlikriktaren och dess framtida användning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 SEPT. 1932
ELEKTROTEKNIK
143
är utrustad med två släpringar, som äro förbundna
med borstarna på kontaktapparaterna A och B.
Borstarna på kontaktgivaren C rotera synkront med
enfasnätet och sätta fördelarna A och B i tur och
ordning i förbindelse med den positiva
gallerspänningen. Vi se utan vidare, att fördelarna A och B
vid högt varvtal hos kontaktgivaren C endast under
kort tid erhålla positiv spänning. Rotera däremot
borstarna på kontaktapparaten C långsamt
(enfas-nätets frekvens låg), få fördelarna A och B
under flera perioder positiv gallerspänning.
Figurerna 2 och 3 visa den i de båda omtalade fallen
alstrade växelströmsspänningen. Regleringen av den
aktiva effekten sker i detta fall genom förställning av
kontaktgivaren C och oberoende av eftersläpningen
hos de båda kopplade näten, medan regleringen av
den wattlösa effekten sker precis likadant som vid
fast koppling, dvs. genom förskjutning av
kontakt-bkivorna till de båda fördelarna A och B gentemot
de roterande borstarna.
Den goda beskaffenheten av den omtalade
reg-leringsanordningen är mycket beroende av anodtalet
hos den använda omriktaren. Som synes av
avbild-nlngarna 2 och 3, sker frekvens- och fasregleringen
stegvis. Dessa steg få allt mindre betydelse, ju
högre fastal som användes.
Då för driften erfordras ett i det närmaste
sinus-formigt förlopp av spänningskurvan, måste de redan
nämnda metoderna användas för förbättring av den
erhållna trapetsformen.
Men omriktaren tillåter icke blott omformning av
industriströmmen om 50 perioder till banström om
162/3 perioder utan även användandet av 50-periodig
industriström direkt för matning av
traktions-motorer. Därvid måste vi emellertid ersätta
trak-tlonsmotorns kollektor med styrda ventiler, ty den
låga frekvensen vid enfasig bandrift är just betingad
av att enfasmotorn ej medgiver någon
tillfredsställande kommutering vid högre frekvens. Då
kommu-tatorn bortfaller, blir också en grundlig ändring av
motorns lidningar nödvändig. Arbetslindningen
inbygges i statorn och fältet i rotorn såsom vid en
synkronmaskin. För att inskränka antalet ventiler till
ett minimum göres arbetslindningen sexfasig med
central matning i nollpunkten. För att båda halvr
perioderna hos den matade växelströmmen skola
kunna utnyttjas, fördubblas denna lindning enligt
vidstående kopplingsschema.
I fig. 16 matas de båda arbetslindningarna 2 a och
2 b å motorn 2 över sina nollpunkter av den till
in-dustrinätets ena fas anslutna enfastransformatorn 1.
Den ena halvperioden går genom 2 a, den andra
genom 2 b. Båda halvperioderna tillsammans lämna
likriktaren 3 såsom pulserande likström för att över
magnetiseringslindningen 2 c flyta tillbaka till
enfas-transformatorns nollpunkt. Synkronkopplaren 5 i
förbindelse med fördelarna 5 a och 5 b frigiver
växelvis det ena eller andra sexfassystemets anoder,
varigenom fältet 2 c varje gång kopplas i serie med den
arbetslindning, genom vilken den frigivna
växel-strömshalvvågen flyter. Vi ha alltså en motor med
seriekarakteristik. Vridfältet i statorn kommer till
stånd därigenom, att de i statorn jämnt fördelade
sexfaslindningarna i tur och ordning genomflytas
av ström på grund av att den ena anoden efter
Fig. 16. Principschema för med 50 per. direkt matade, ventilstyrda
banmotorer.
den andra frigives. Kontaktapparaterna, som
ombesörja detta, äro anbringade på motorns axel, så att
vinkeln mellan stator- och rotorfältet alltid
upprätthålles. Genom motsvarande vridning av
kontakt-givarskivorna 5 kunna vi på förut beskrivet sätt
godtyckligt ändra den spänning, som tillförts motorn,
dvs. vi kunna kontinuerligt reglera varvtalet och
låta motorn starta från stillestånd utan extra
startanordning. Genom reversering av förställningen på
kontaktgivarskivorna kan man ändra motorns
rotationsriktning.
En sådan ventilstyrd enfasmotor kan genom
lämplig magnetisering av ankarlindningen utan vidare
återarbeta på ledningen som generator. Därmed
öppna sig nya perspektiv för elektrisk traktion, i det
att därvid intet separat bannat med lägre frekvens
är nödvändigt. För att uppnå en så jämn
belastnings-fördelning som möjligt på de olika faserna av
trefas-riätet väljas helst järnvägarnas knutpunkter till
ma-tarpunkter. I dessa punkter kunna faserna uppdelas
på de i olika riktningar utgående sträckorna.
Nu kanske någon invänder, att gentemot fördelen att
använda ström av normal frekvens står nackdelen att
behöva medföra en likriktare på lokomotivet. Denna
i och för sig icke obetydliga komplikation av
maskinen uppväges mer än väl av att de hittills
oundgängliga kommutatorerna, stegkopplarna,
startmotstånden och omkopplarna i motorströmkretsen bortfalla.
Som sammanfattning kan sägas, att de genom
styrventilen öppnade möjligheterna att använda
likriktaren på olika områden av elektrotekniken torde
medföra en omvälvning av de hittills vanliga
metoderna för strömalstring och distribution. I princip
äro de med nämnda nya användningsområden
förknippade problemen redan lösta och resultaten
bekräftade av ingående tillfredsställande försök. Vi
stå nu i begrepp att konstruktivt utbilda alla detaljer,
så att vi kunna börja utföra i praktisk drift arbetande
försöksanläggningar av större omfång på de olika
områdena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
