Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1932 - I. Folcker: Den elektriska belysningen som produktionsfaktor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 10
TEKNISK TIDSKRIFTF
OKT. 1932
ELEKTROTEKNIK
faOAKTÖfftJUUUS
UT6IVEN AV SV
INNEHÅLL: Den elektriska belysningen som produktionsfaktor, av L Folcker. - Fjärrskrivmaskinen som modernt
kommunikationsmedel, av P. Storch och O. T. Holst. - Beregning av en- og flerfasetransformatorer med
rektanguläre spoler, av H. Bucher. - Internationella maskin- och transformatornormer, av John Wennerberg. - Metoder
för bestämning av lampavstånd vid utomhus belysningsanläggningar, av E. R. Andersson. – Notiser. -
Förenings-meddelanden.
DEN ELEKTRISKA BELYSNINGEN SOM
PRODUKTIONSFAKTOR.
Av L FOLCKER.
För de flesta slag av arbeten är ögats medverkan i
större eller mindre grad nödvändig, varför det kan
betecknas som en rätt självklar sak, att det bör råda
ett ganska nära samband mellan belysningens
beskaffenhet och arbetseffektiviteten hos individen.
Inom industrien har man också haft sin
uppmärksamhet inriktad på detta förhållande och ägnat speciellt
dagsbelysningens förbättring stor omsorg. Att även
den elektriska belysningen bör bli delaktig härav i
motsvarande grad tycks emellertid icke vara lika
allmänt beaktat. Varje arbetsledare torde ha gjort den
erfarenheten, att produktionen såväl kvantitativt som
kvalitativt sjunker under arbete vid artificiell
belysning i jämförelse med dagsljusproduktionen, och i
allmänhet har man nog resignerat inför detta faktum
såsom något ofrånkomligt. Att detta är fullständigt
felaktigt visar med stor tydlighet en del under de
allra senaste åren utförda studier inom olika
arbetsområden. Genom förstärkning och kvalitativ
förbättring av den elektriska belysningen kan
arbetsprestationen icke blott bringas i nivå med
dagsljusbelys-riingen utan till och med överträffa denna. Vidare
har kunnat visas, att även produktens kvalitet
samtidigt förbättras och att de ekonomiska fördelar, som
genom dessa förhållanden vinnas, äro större än
merkostnaderna för belysningen. För åskådliggörande
av detta lämnas här nedan en sammanfattning av
resultaten från en del av dessa undersökningar.
I en av Medical Research Council och Department
of Scientific and Industrial Research, London,
anställd undersökning över belysningens inflytande på
arbetet i handsätterier, vilken utförts ytterst,
omsorgsfullt och under lång tidrymd, befanns produktionen
räknad i antal satta typer per timme under olika
belysningsförhållanden vara:1
Dagsljus ............................ l 621 typer
Elektrisk belysning. 20 lux .......... 1250 "
100 lux .......... l 460 "
" 300 lux .......... 1634 "
Omräknat i procent av dagsljusproduktionen
motsvarar detta: vid 20 lux 77 %, vid 100 lux 90 % och
vid 300 lux 100 %. För sättning av 1620 typer,
alltså normal arbetsprestation per timme vid
dagsljus, erfordras följande arbetstid: vid 20 lux l tim.
18 min., vid 100 lux l tim. 7 min., vid 300 lux l tim.
Antages arbetslönen utgöra kr. l,,50 per timme är
arbetskostnaden för sättningen av l 620 typer
följaktligen vid 20 lux kr. 1,95, vid 100 lux kr. 1,68, vid
300 lux kr. 1,50. Belysningskostnaden per arbetsplats
blir vid ett strömpris av 20 öre/kWh: 300 lux kr.
0,045, 100 lux kr. 0,016, 20 lux kr. 0,004. Adderas
nu löne- och belysningskostnader, vilket
representerar sättningskostnaden, blir resultatet: dagsljus kr.
ljöO1, elektrisk belysning: 300 lux kr. 1,55, 100 lux
kr. 1,70, 20 lux kr. 1,96.
Härav framgår alltså att det rent ekonomiskt sett
är förmånligare att arbeta vid god belysning än vid
dålig. Det angivna resultatet ändras icke nämnvärt
även om hänsyn tages till ränta och amortering.
Räknas med en avskrivning av
belysningsanläggningen på 3 år och en ränta av 6 % på
anläggningskapitalet, så tillkommer vid 300 lux ca 0,03 kr.
per arbetare och belysningstimme, vid 100 lux ca
0,025 och 20 lux 0,01 kr.
I en stenkolsgruva i Nederschlesien, där arbetet
tidigare bedrivits med tillhjälp av transportabla
gruvlampor2, anordnades i ett schakt en fast
allmänbelysning av i medeltal 20 lux, varvid
specialkonstruerade gruvlampor med diffus ljusspridning och
150 watts lampor användes. Inbördes lampavstånd
4 m. Under loppet av 2 år konstaterades vid denna
belysning en ökning i den per man och skift
uppfordrade kolkvantiteten av i medeltal 25 %.
Samtidigt sjönk kolets berghalt från 9,4 till 4,6 % och
antalet olycksfall minskades till hälften.
Belys-ningskostnaderna stego från 4,8 till 10 pf. per ton,
vilket ju är ytterst obetydligt i förhållande till de
uppnådda fördelarna. På basis av de vid denna
undersökning vunna erfarenheterna har man därför
numera i övriga kolgruvor i Tyskland i stor
utsträckning börjat frångå de tidigare använda individuella
i KIRCHER u. L. SCHNEIDER, "Das Licht" 1930, sid. 7.
1 Här förutsattes att dagsljuset icke kostar något, vilket
emellertid icke är fullt korrekt.
2 A. GAERTNER och L. SCHNEIDER, "Elektrizität im
Berg-bau", 1929, sid. 221.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
