Teknisk Tidskrift / 1932. Elektroteknik / 150 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1932 - P. Storch, O. T. Holst: Fjärrskrivmaskinen som modernt kommunikationsmedel - P. Storch - O. T. Holst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

huvudkontoret med de olika fabrikerna eller
avdelningskontoren.

Fig. 7. Köpenhamns telegrafstation, utrustad med Siemens fjärrskrivmaskiner.

Järnvägsförvaltningar, polis-, brand- och
militärväsen införa i allt större utsträckning
fjärrskrivmaskinen i och för skriftlig, för missförstånd skyddad
ordergivning.

Affärsmannen intresserar sig icke blott för de
tekniska möjligheterna utan även för kostnaderna. En
prisjämförelse visar nu tydligt, att en
fjärrskriftförbindelse är betydligt billigare än en
telefonförbindelse, varvid dessutom bör tagas i betraktande,
att fjärrskriftförbindelsen icke blott erbjuder de här
framhållna fördelarna utan också giver möjligheten
att överföra ett meddelande, fastän ingen är
närvarande vid mottagaresidan. Fjärrskrivmaskinen
inkopplar sig själv, påverkad av den avlägsna
sändaren, och urkopplar sig också själv efter
överföringen.

Alla erforderliga förutsättningar: billiga och
tillförlitliga ledningar, enkelt betjänade
fjärrskrivmaskiner samt ett flertal förmedlingsmöjligheter stå
till förfogande för att väcka telegrafväsendet till
nytt liv, och man synes ha anledning hoppas, att
detsamma särskilt beträffande den internationella
nyhetsförmedlingen skall allt mer vinna i betydelse.

Av O. T. Holst.

Historik.

Redan kort efter det att Samuel F. B. Morse
hade fått sin telegraf ut i praktisk drift, insåg man
fördelarna av att få Morse-tecknen direkt "översatta"
till bokstäver, så att dechiffreringen kunde undgås.

De första resultaten av försöksarbeten i denna
riktning voro emellertid ej så uppmuntrande; visserligen
fungerade apparaterna i laboratoriet, men de visade
sig ej vuxna den praktiska driftens krav.

I utvecklingskedjan kan först nämnas amerikanen
Hughe’s uppfinning typhjulstelegrafen, som en tid
nådde rätt stor utbredning.

I slutet av 70-talet kom den franske
telegrafingenjören Baudot med sitt
multiplexsystem. Han använde apparater, som i
stort liknade Hughe’s men införde
dessutom en ny uppfinning, en
5-impulscode, som mycket förenklade de
elektriska impulskombinationerna på
ledningen. Detta impulssystem användes
än i dag för den moderna
fjärrskrivmaskinen.

Engelsmannen Wheatstone införde
hålremsan för sändning av morsetecken,
varigenom bl. a. eliminerades olika
telegrafisters manuella hastighet och stil.
Hans landsman Creed konstruerade
därefter en apparat, i vilken de
perforerade pappersremsornas tecken på
mottagarsidan direkt kunde omsättas
till tryckta bokstäver. Journalisten
Donald Murrey lancerade för 25 år
sedan ett modifierat Wheatstonesystem
med en på stämgafflar baserad
synkronism mellan sändare och mottagare.
Vidare må i detta sammanhang
nämnas amerikanarna Rowland och Wright, vilkas
system dock ej fått någon större utbredning.

Först år 1910 kom Morkrum-bolaget i U. S. A. med
de första fjärrskrivmaskinerna med direkt
tangentbord i marknaden. Man skrev nu på blankettpapper
- förut hade pappersremsor använts - och
begagnade 5-impulscode. Morkrum-systemet arbetar med
s. k. fritt tangentbord, dvs. nedtryckning av en
tangent medför sändning av en startimpuls på ledningen,
omedelbart följd av en femimpuls signal, som avslutas
av ett stopptecken. Detta är grundvalen för alla nu
i praktiken använda fjärrskrivmaskiner.

Olika system.

Två huvudprinciper finnas:

de elektriska maskinerna, i vilka
impulskombinationerna samt anslagen av de olika typerna sker med
tillhjälp av elektriska reläer samt

de mekaniska fjärrskrivarna, där typvalet sker
med tillhjälp av roterande väljarskivor samt
mekanisk tryckning. Även i detta fall användas
naturligtvis elektriska reläer för signalerna på ledningen, men
"översättningen" sker mekaniskt.

Samarbetet mellan sändare och mottagare
förutsätter givetvis en viss synkronism, och denna kan
uppnås på tre olika vägar:

a) steg-för-steg (step by step),

b) full synkronism,

c) start-stop-metoden.

a) Vid steg-för-steg-systemet utväljes den önskade
bokstaven med elektriska strömimpulser på samma
sätt som vid motsvarande telefonautomatiska system.

b) Vid full synkronism bringas medelst
faskorrektion mottagarmekanismens rotation i ett bestämt
fasförhållande till de inkommande signalerna.

Dessa båda system ha dock var för sig icke kommit
till större praktisk användning, utan man har
övergått till

c) start-stop systemet, som kan sägas vara en
kompromiss mellan de bägge andra, i det att fullt
samarbete ernås även om motorhastigheten hos
sändare och mottagare skiljer sig med 7 %.

Den schematiska kopplingen framgår av fig. 8.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>