Teknisk Tidskrift / 1932. Elektroteknik / 152 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1932 - P. Storch, O. T. Holst: Fjärrskrivmaskinen som modernt kommunikationsmedel - O. T. Holst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

användbarhet samt angiver vissa detaljer, som icke
ha sin motsvarighet i andra konstruktioner.

Se vidare fig. 11-14 som visa olika
Creedmaskiner.

Fig. 12. Komplett maskin. Creeds fjärrskrivmaskin, remstryckare.

Fig. 13. Mottagare. Creeds fjärrskrivmaskin, blankettryckare.

Fig. 14. Komplett maskin. Creeds fjärrskrivmaskin, blankettryckare.

Användning.

Utom telegrafförvaltningarna själva - det
svenska telegrafverket har redan ett trettiotal interurbana
fjärrskriftförbindelser samt ett flertal lokala
förbindelser mellan huvudstation och filialer samt större
telegrafkorrespondenter i Stockholm och Göteborg med
Morkrummaskiner - ha järnvägs- och
spårvägsväsende tagit denna uppfinning i sin tjänst.

Polis, brandkår samt militär torde även kunna
hava stor användning av densamma. Berlin-polisen
kan t. e. inom en kvart efter det att anmälan
ingått till huvudkontoret från centralstationen i Berlin
utsända signalementet på en brottsling till samtliga
stationer i hela Tyskland, då man från en sändare
samtidigt kan påverka praktiskt taget ett obegränsat
antal mottagare med tillhjälp av parallellkopplade
reläer.

Det område, som synes erbjuda de största
utvecklingsmöjligheterna, torde vara det privata
affärsväsendet. Brittiska postväsendet har också tagit
initiativet till s. k. "teleprinter exchange service",
fjärrskriftförbindelsetjänst. Till en början var denna
baserad på ett eget ledningsnät med egna
kopplingscentraler liksom motsvarande i Tyskland och
U. S. A., i vilket sistnämnda land Bellkoncernen
äger ett ganska stort sådant nät. Härvid utrustas
varje fjärrskriftabonnent med en egen väljare, som
antingen kan direkt sätta honom i förbindelse med
en annan sådan abonnent eller med en central, som
ombesörjer önskad koppling. Emellertid finns även
den utvägen, att man använder sig av det redan
befintliga telefonnätet för att åstadkomma den
erforderliga ledningsförbindelsen, och det är detta
tonfrekvensfjärrskriftsystem, voice frequency teleprinter
exchange system, som närmast upptagits i praktisk
drift av brittiska postförvaltningen. Som namnet
angiver, arbetar man härvid med en bärvåg av
tonfrekvens, vanligen på 200-400 p/s, för att på
telefonledning överföra signalerna.

Vid anrop begagnar man sig i detta system av
telefon på vanligt sätt för att, då förbindelsen
sålunda uppnåtts, genom en enkel omkastare koppla
över på fjärrskrivning. För att kontrollera att
önskad abonnent verkligen erhållits, trycker man på
Who are you-tangenten, varefter den anropade
maskinen automatiskt svarar med sitt nummer. Även
om den anropade abonnenten icke personligen är
tillstädes, kan ett meddelande översändas, då hans
apparat med tillhjälp av tidrelä kan inkopplas för
mottagningen.

Att börsväsende och banker kunna ha särskilt god
nytta av fjärrskriftanläggningar ligger i öppen dag,
då kurser och valutanoteringar samtidigt kunna
sändas till ett flertal mottagare, allt efter som
noteringarna sättas.

För pressen och telegrambyråerna har emellertid
den nya tekniken den allra största betydelsen, och
Tidningarnas telegrambyrå i Sverige har också redan
inrättat sig härför, i det att huvudkontoret i
Stockholm, filialerna i Göteborg och Malmö samt de
abonnerande tidningarna i Göteborg, Malmö,
Norrköping och Linköping försetts med
fjärrskrivmaskiner av Creeds fabrikat och via av
Telegrafverket förhyrda förbindelser stå i direkt
kommunikation med varandra. Beträffande arbetssättet må
anföras vad Östgöta Correspondenten säger härom:
"På byråredaktionen i Stockholm skriver en
medarbetare ned telegrammen på avsändareapparaten,
som är försedd med ett vanligt tangentbord.
Samtidigt som han själv erhåller en utskrift av
telegrammet, på vilken han kan kontrollera att inga
felslag föreligga, skriva mottagningsapparaterna på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>