Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 10. Okt. 1932
- E. R. Andersson: Metoder för bestämning av lampavstånd vid utomhus belysningsanläggningar
- Notiser
- Föreningsmeddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
160
TEKNISK TIDSKRIFT
l OKT. 1932
belysningskurvan i punkten A. Fälla från A
normalen AB mot L1P och erhålla punkten B. Genom
B slås en cirkel med L1 som medelpunkt. Cirkeln
träffar kantlinjen i Q, som utgör den sökta punkten
för minimibelysningen. Denna sista konstruktion
kan i allmänhet utelämnas, och man kan låta punkten
Q utgöras av skärningspunkten mellan AB och KP.
Sträckan KQ är lika med halva lampavståndet.
NOTISER
Internationella högspänningskonferenserna.
Förhandlingarna från 1931 års möte föreligga nu komplett i 3
volymer på sammanlagt 2 500 sidor med 600 figurer.
Conférence Internationale des Grands Réseaux, Avenue
Marceau 54, Paris, i distribution.
Förhandlingarna innehålla de 100 föredragen vid
konferensen tillika med åtföljande stenografiskt upptagna
diskussioner.
Vol. I behandlar generatorer och transformatorer,
strömbrytare, understationer, isolationsmaterial m. m.
Vol. II omfattar konstruktion, isolation och underhåll
av linjer, isolatorer, högspänningskablar, beräkning av
stolpar och ledningar, linjeförluster.
Vol. III inrymmer driftfrågor, skyddsanordningar,
sammankoppling, reaktiv effekt, jordning,
överspänningar, åskskydd, mätanordningar m. m.
Förberedelserna för 1933 års möte pågå och
sekretariatet har anhållit om besked snarast möjligt beträffande
bidrag från svenska författare. Med anledning härav
torde personer, som ha för avsikt att på detta sätt
intressera sig för konferensen, lämna meddelande härom,
samt om den ungefärliga titeln på sina uppsatser, till
Svenska elektroingenjörsföreningens sekreterare, tekn.
dr F. Dahlgren, adress elektricitetsverket, Stockholm 19.
Kraftledningsnormerna. Vid Svenska
elektroingenjörsföreningens sammanträde den 23 sept. beslöts, att
det före sammanträdet till medlemmarna utsända
"Förslag till kompletterade och reviderade normer för
hållfasthetsberäkning av elektriska kraftledningar",
utarbetat av föreningens kraftledningskommitté, skulle
bordläggas till oktobersammanträdet, detta med anledning
av den korta tid, som stått medlemmarna till buds för
studium av förslaget. Skriftliga anmärkningar och
påpekanden skola för att vinna beaktande vid
oktobersammanträdet vara insända till kommitténs sekreterare,
byrådirektören T. Nordell, Kungl. vattenfallsstyrelsen,
senast den 13 oktober 1932.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
svenska teknologföreningen, höll ordinarie sammanträde
i föreningens lokal fredagen den 23 september 1932
kl. 19,30.
Sammanträdet öppnades av föreningens ordförande,
överdirektör W. BORGQUIST, varefter protokoll från
sammanträdena den 8 april, 3 maj och 19 maj upplästes och
godkändes.
I föreningen invaldes ingenjörerna HILDING THOU och
ANDERS OARTNÄS. Härefter företogs i enlighet med
arbetsordningen tillsättande av valnämnd, varvid
ordföranden utsåg laboratorn M. MÖLLER (sammankallande)
och överingenjören K. E. ERIKSSON, båda omvalda.
Föreningen omvalde överingenjören K. LAURELL,
civilingenjören H. STERKY och ingenjören F. FRANSSON samt
nyvalde byrådirektören A. HOLMGREN och byråingenjören
R. PHILIPSON.
Härpå föredrogs revisionsberättelse över
elektroteknikfondens förvaltning, undertecknad av de av
föreningen utsedda revisorerna, förste byrådirektören A. F.
GUSTRIN och civilingenjören ARVID WESTERBERG.
Revisionsberättelsen innehöll ingen erinran och lades till
handlingarna.
Nästa ärende var behandling av föreliggande
"Förslag till regler och råd för elektriska anläggningars
dimensionering för överström", utarbetat av Svenska
elektroingenjörsföreningens överströmskommitté.
Förslaget, vilket utgjorde en grundlig omarbetning av ett
tidigare inom elektroingenjörsföreningen behandlat
förslag från samma kommitté, anmäldes i ett kort
anförande av civilingenjör SVEN NORBERG. Utan diskussion
beslöt föreningen att godkänna förslaget, varvid dock
kommittén erhöll i uppdrag att redaktionellt slutarbeta
detsamma, varvid hänsyn skulle tagas till vissa
anmärkningar av mera formell natur, som skriftligen inlämnats.
Härefter behandlades ett av inom ESK tillsatt särskilt
utskott utarbetat "Förslag till normer för blank och
hård koppartråd och kopparlina för
starkströmsluftledningar jämte motivering", vilket presenterades av
kommitténs ordförande, byrådirektör T. NORDELL. Efter en
kort diskussion med inlägg av herrar HERLITZ och
Nordell beslöt föreningen att godkänna det föreliggande
förslaget.
Slutligen anmäldes ett av Svenska
elektroingenjörsföreningens kraftledningskommitté utarbetat
"Förslag till kompletterade och reviderade normer för
hållfasthetsberäkning av elektriska kraftledningar".
Emellertid hade från statsinspektören N. MALM inkommit en
skrivelse med anhållan, att normförslaget måtte
bordläggas med hänsyn till den korta tid, som stått
medlemmarna till buds för detsammas studium. I
anslutning härtill beslöt föreningen att bordlägga förslaget till
nästa sammanträde, varvid en viss dag borde fastställas,
före vilken skriftliga anmärkningar mot normförslaget
skulle insändas. Meddelande härom skulle införas i
Teknisk tidskrift och om möjligt även medtagas på
kallelsekorten.
Ordföranden framförde härpå föreningens tacksamhet
till byrådirektör Nordell för det utförda arbetet, vilket
tack av mottagaren utportionerades på
kommittéledamöterna.
Man övergick härefter till huvudpunkten på kvällens
program, vilken utgjordes av en diskussion över ämnet
"Den legerade plåten ocli dess inverkan på de elektriska
maskinkonstruktionerna". Förste inledaren var
ingenjören BROR ANDERSSON, Västerås, som talade om "Den
legerade plåtens allmänna egenskaper". Föredraget, som
var illustrerat med ett stort antal ljusbilder,
huvudsakligen utvisande kurvor över materialets permeabilitet,
hysteresisförluster och elektriska ledningsmotstånd som
funktion av kemisk sammansättning, värmebehandling,
kallbearbetning etc., gav en särdeles detaljerad och
samtidigt klargörande inblick i det mödosamma
forskningsarbete, som bedrivits och alltjämt bedrives vid
järnbruken och i de elektriska forskningslaboratorierna.
Härefter behandlade professor E. ALM "Den legerade
plåtens betydelse för de elektriska
maskinkonstruktionernas utveckling". Efter att i korthet ha rekapitulerat
de punkter av den föregående talarens framställning,
som berörde plåtegenskapernas utvecklingsmöjligheter
under den närmaste framtiden, övergick
föredragshållaren till en behandling av vissa typer av elektriska
maskiner ur synpunkten av den effektökning för given
materialmängd och givna förluster, som kan väntas bliva
en följd av vissa definierade förbättringar i
plåtmaterialets elektriska egenskaper.
Båda föredragen, som komma att inflyta i Teknisk
tidskrift, mottogos med stort intresse, men på grund
av den långt framskridna tiden kom ingen diskussion
till stånd.
Det av ett 60-tal medlemmar besökta sammanträdet
avslutades kl. 22,30, varefter vidtog supé och samkväm.
F. Dn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:45 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932e/0162.html
