Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1932 - H. V. Alexandersson: Ett nytt system för selektortelefoni speciellt för järnvägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 DEC. 1932
ELEKTROTEKNIK
179
av varje impuls linjens kortslutning över
likrik-taren L2, varför relä El och därmed även relä R3
falla. Vid slutet av varje impuls, då linjen åter slutes
över likriktareri L2} attraherar ånyo impulsrelät Rl,
varpå förut beskrivet arbete av reläerna R2 och
R3 upprepas. Efter varje slut ning av linjen över
likriktaren L2 och fingerskivans impulskontakt
kommer således relä R2 att ligga attraherat en kort
stund och därvid vända polariteten på linjen. För
varje gång detta upprepas, stegas alltså samtliga
selektorer på linjen fram ett steg. På detta sätt
kan alltså önskad apparat på egen linje direkt
utväljas medelst fingerskivan. Anrop som komma
från en annan linje erbjuda ingen svårighet, då
selektorerna i så fall kunna manövreras uteslutande
från stationsutrustningen. Den nu beskrivna
im-pulseringsmetoden tillåter även att man har olika
spänningar i de båda riktningarna. Normalt är
spänningen ute på linjen endast exempelvis 24 volt,
vilket är tillräckligt för att erhålla önskad stor
räckvidd för impulsrelät. De polaritets vända
impulserna, som påverka selektorerna, kunna däremot
vara av högre spänning. Storleken av denna
spänning bestämmes av selektorernas antal och
linjemotståndet. I allmänhet kan man säga att ca 100 volt
är lämpligt. Härvid är att märka att den högspända
strömkälla, som dessa impulser fordra, ej behöver
äga någon nämnvärd kapacitet. Det gäller endast
att leverera en serie strömstötar av några tiotals
millisekunders varaktighet och en strömstyrka av
några tiotals milliampére. Man kan således för
detta ändamål använda exempelvis ett
radioanod-batteri eller en liten likriktare, som kopplas direkt
till belysningsnätet. Den koppling av reläerna Rl,
R2 och R3, som här kommit till användning, är i
något modifierat utförande inom automattekniken
känd som s. k. "impulskorrektionskoppling" och
användes för att i impulsöverdrag "korrigera" de
inkommande impulserna, så att de, då de återutsändas,
ha lämplig längd oberoende av deras föregående
utseende. Detta användes även här. Utom det att
reläerna åstadkomma den önskade
polaritetsvändningen på linjen erhålles en impulskorrigering, som
kommer till nytta vid trafik från den ena sektionen
till den andra och möjliggör, åtminstone
principiellt, obegränsad impulsrepetering.
Selektorn.
På nu beskrivna impulseringsmetod är alltså här
ifrågavarande selektorsystem uppbyggt.
Konstruktionsdetaljerna äro de från automattelefontekniken
kända: reläer, väljare och kondensatorer. I vissa
detaljer är uppbyggnaden beroende av den
selektor-konstruktion, som kommer till användning. Det
detaljutförande, som nu närmare skall beröras, grundar
sig på användandet av en selektor av vad vi kunna
kalla tvåmagnetstyp. Fig. 6.
Denna selektor är utrustad med två magneter, av
vilka den ena påverkar ett ankare med en steghake,
som vid tillslag av ankaret flyttar ett steghjul med
kontaktarmar ett steg. Den andra magneten
påverkar en spärrhake, som vid tillslaget ankare spärrar
steghjulets rörelse bakåt. Då båda ankarna ligga i
frånslaget läge, återföres steghjulet till sitt
utgångsläge av en spiralfjäder, liknande orofjädern i en
klocka. I vissa bestämda lägen av steghjulet slutes
en kontakt, då stegmagnetens ankare lyfter en
kontaktfjäder mot de rörliga kontaktarmarna. Antalet
steg från "hemmaläget" till det läge av steghjulet,
då denna kontaktslutning äger rum, anger den
telefonapparats nummer, till vilken ifrågavarande
selektor hör. I telefonapparater för speciellt
järnvägs-telefoni finnas tvenne kontaktarmar å selektorn, av
vilka den ena anger det individuella numret å
apparaten och den andra ett för samtliga apparater
gemensamt nummer, det s. k. "generalanropet".
Fig. 6. Principbild av tvåmagnetsselektor.
Denna selektortyp arbetar normalt med negativa
impulser, dvs. den står under ständig ström i vilka
avbrott göres, då steghjulet stegas fram till önskat
läge, i vilket det fasthålles tills strömmen helt brytes
bort. Det här beskrivna systemet arbetar emellertid
med positiva impulser, dvs. korta strömstötar, som
stega fram selektorn till önskat läge. För att kunna
använda denna selektor vid det senare systemet
fordras att på något sätt markera impulsseriens slut,
så att ringsignal utsändes vid rätt apparat.
Markeringen av den sista impulsen i en
impulsserie har utförts så, att den sista från fingerskivan
härrörande impulsen icke ger den sista
utställningsimpulsen till selektorerna. Från stationsutrustningen
utsändes i stället ytterligare en impuls efter de från
fingerskivan härrörande impulserna på sådant
avstånd från dessa, att den ingår som sista led i en
normal impulsserie. Denna impuls göres dessutom längre
än de övriga. En ringklocka, som ej ringer för en
så kort strömslutning som en normal impuls
representerar, fås härigenom att fungera och arbetar tills
den sista impulsen upphör efter några sekunders
ringsignal. Hur denna extra impuls alstras framgår av
följande beskrivning av stationsutrustningen.
Efter en impulsseries slut går selektorn tillbaka
till hemmaläget. Härav följer, att om inga
särskilda åtgärder vidtagas i varje sektion kan
markeras maximalt tio utgångar bestående av
apparatanslutningar eller anslutningar till andra sektioner.
Antalet kan ökas genom att öka fingerskivans
kapacitet, vilket emellertid är opraktiskt. Man kan
emellertid på enkelt sätt få selektorn att stanna i ett visst
bestämt läge efter en impulsseries slut och från detta
viloläge som utgångspunkt fortsätta vid upprepad
impulsering.
I önskat godtyckligt läge, t. e. efter så många
impulser som motsvara fingerskivans sista siffra, kan
steghjulet helt enkelt mekaniskt spärras så att det ej
kan falla tillbaka till hemmaläget. För ytterligare
impulser stegar emellertid selektorn ur detta läge och
föres efter impulsernas slut på vanligt sätt åter till
hemmaläget. På så sätt erhålles en kapacitet av 19
lägen med tvåsiffriga nummer. På samma sätt kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
