Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Febr. 1932 - Evert Norlin: Beräkning av tryckminskningen vid oljors strömning genom rörledningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beräkningen ändras något. Men samtliga faktorer i
Fannings ekvation äro lätta att erhålla, men beträffande
specifik vikt = s och viskositet z måste vissa
förbehåll göras.
Specifika vikten måste hänföras till vatten av
+4°C och således ange vätskans vikt i gram per
cm3. I de fall, då vätskans specifika vikt hänföres
till vatten vid annan temperatur, måste korrektion
härför göras.
Med viskositet avses i formeln absolut viskositet,
uttryckt i centipoises. I Sverige anges viskositeten
ofta som Engler-grader. Det finns tabeller och
formler för att erhålla mot Engler-grader svarande
s. k. kinematisk viskositet, dvs. absoluta viskositeten,
dividerad med specifika vikten. Den senare måste
ju, som nyss angivits, vara bestämd. För beräkning
av kinematisk viskositet [eta] ur Engler-grader E°,
gäller formeln [eta] - 7,6 E, då E > 7. Om E < 7, blir
| E=1,00 | 1,20 | 1,40 | 1,60 | 1,80 | 2,00 | 2,20 | 2,40 | 3,00 | 4,00 | 5,00 | 6,00 | 7,00 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| [eta]=1,0 | 2,8 | 5,0 | 7,45 | 9,6 | 11,8 | 13,8 | 15,7 | 21,1 | 29,3 | 37,3 | 45,1 | 52,9</table>
Hastigheten v skall uttryckas i fot per sekund och avser medelhastigheten i rörledningen och erhålles genom att dividera den genomflutna mängden per sekund med genomskärningsarean av röret uttryckt i kvadratfot. Värden på gallons per minut kunna omvandlas till hastighet i fot per sekund genom formeln v = 0,408 Q / D2. De data och räknemetoder, som beskrivits i uppsatsen, täcka i huvudsak hela området av vätskor, gaser och torra ångor, som strömma genom i praktiken använda rörledningar. Emellertid finnas vissa undantag, vartill hänsyn måste tagas, innan de uppgivna formlerna tillämpas i speciella fall. Dessa undantag äro följande: 1. Metoden är icke direkt användbar vid strömning av gaser, om trycknedsättningen i rörledningen år större än 15 % av det slutliga absoluta trycket, emedan gasens täthet och hastighet ändras allt för mycket genom tryckminskningen. Om emellertid medeltal användas för täthet och hastighet istället för värden vid början eller slutet av rörledningen, kan formeln användas för trycknedsättningar upp till 40-50 % av sluttrycket utan avsevärda fel. 2. Metoden är icke användbar vid strömning genom korta rör, vilka utmynna i stora behållare, om tryckförlusterna vid rörets ändar äro avsevärda i förhållande till friktionsförlusten i själva röret. Förlusterna vid rörändarna kunna försummas, om rörlängden överstiger 1 000 X diametern, och de kunna negligeras vid överslagsräkningar för rör längre än 300 X diametern. 3. Metoden är icke användbar för halvflytande plastiska massor, såsom asfalt, lervälling, viskösa kolloidala lösningar osv., enär sådana massor icke följa lagarna för en vätskas strömning utan i vissa avseenden förhålla sig som fasta ämnen. Emellertid kan formeln användas på tjockflytande råoljor med en viskositet, som är 4 000 ggr större än vattens vid rumstemperatur. 4. Försiktighet måste iakttagas och mycket noggranna resultat kunna icke erhållas i följande fall: a) om röret är starkt korroderat eller rostigt på insidan och det sannolika värdet på f kan tänkas växa Tabell: Oljors rinnande genom tekniska rörledningar.
till det dubbla värdet av det som formeln ger, delvis beroende på en förminskning av rörarean; b) varest en mycket varm vätska passerar genom en rörledning utan turbulens och förekomsten av ett starkt temperaturfall från centrum till periferien i röret omöjliggör praktiskt taget noggranna beräkningar; och c) om tendens finnes till utfällning av fasta ämnen, såsom paraffin på rörväggarna eller på botten av röret. I ovanstående tabell äro tryckföriusterna beräknade vid rör av 1/2" –12" diameter per 100 fot vid oljor av viskositeter mellan 2,9–16,4 Engler°. Vid ändring av kapaciteten från gallons per minut << prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >> Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:54 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/tektid/1932k/0013.html 
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||