- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Kemi /
93

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1932 - Johan Palm: Om användningen av syrafasta och eldfasta material

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blott värdefulla praktiska rön utan även en intressant
inblick i de sintrade keramiska produkternas konstitution.

Så vitt man hittills vet, sammanhänger
längdutvidgningen i den mån den beror på vattnets
inverkan med en hydratisering av silikaten men det
finns kanske en möjlighet, att även andra
förändringar uppstå, ty i en nyligen publicerad
amerikansk undersökning har det visats, att även
organiska ämnen såsom petroleum och koltetraklorid
åstadkomma dylika volymsökningar hos materialen.

Sammanfattning av de under användningen
förekommande påfrestningarna å syrafasta keramiska
material.


Under kemikaliernas inverkan sker en partiell
upplösning av godset, varvid det speciellt är
lerjorden (aluminiumoxiden), som går i lösning.

I samband med upplösningen eller kanske
korrektare uttryckt dekomponeringen sker en avlagring av
nybildade ämnen i godsets porer, varigenom dessa
mer eller mindre igenfyllas och inre spänningar
uppkomma, strävande att spränga sönder godset.

Skulle dessa avlagringar av någon anledning bli
utlakade, så visar det sig, att godsets ursprungliga
tryckhållfasthet blivit förminskad.

Genom kemikaliernas eller åtminstone vattnets
inverkan inträder oberoende av den nyssnämnda
avlagringen av nybildade ämnen, en permanent
volymsökning hos godset, vilken, då det är fråga om
ensidigt angripet material, som fallet är med de
flesta beklädnader, måste ge upphov till spänningar
i godset (dragspänning).

De temperaturväxlingar, som förekomma, och de
kunna i vissa fall, såsom då det gäller sulfitkokare,
vara ganska betydande, ge upphov till reversibla
volymsändringar, åtföljda av spänningar i godset,
vilka momentant kunna vara mycket stora.

Till slut kan man tillägga, att rent mekaniska
nötningar av godset, förorsakade av vätskor eller fasta
ämnen, kunna bidraga till förstöring av det
syrafasta godset.

Därmed torde de viktigaste orsakerna till den
förstöring, som de syrafasta materialen kunna utsättas
för, vara sammanfattade. Vi se, att frågan om dessa
materials hållbarhet är ganska komplicerad och att
mycket forskningsarbete erfordras för att frågan
skall bli så utredd, att man på förhand genom
undersökningar kan fälla ett korrekt omdöme om
ett visst materials lämplighet, och detta arbete
måste utföras av tillverkare och förbrukare gemensamt,
ty såväl materialets specifika egenskaper som
förhållandena i driften måste beaktas.

Tills vidare måste man såväl vid tillverkning som
användning av syrafasta material arbeta på
grundval uteslutande av de samlade erfarenheterna, och
leverans och inköp av syrafasta material är i hög
grad en förtroendesak mellan tillverkare och förbrukare.

Några synpunkter på användningen av eldfasta
material.


Jag skall nu i allra största korthet nämna något
om användningen av eldfasta tegel och skall till en
början anföra de faktorer, som inverka på ett
murverks bestånd.

1) Val av rätt tegelkvalitet.
2) Riktig hantering av teglen.
3) Riktig inmurning.
4) Riktig ugnskonstruktion.
5) Driftsätt.

Punkt 1 är i detta sammanhang den mest intressanta,
och jag skall uteslutande uppehålla mig vid
densamma. För valet av den riktiga tegelkvaliteten
för varje del av ugnen gäller det att känna till
och bedöma de för ett eldfast tegel väsentliga
egenskaperna.

illustration placeholder

Fig. 9.



Tack vare ett synnerligen omfattande forskningsarbete under de
senaste åren, där laboratoriemässiga undersökningar gått hand i hand
med iakttagelser och prov i stor drift, stå vi nu rörande denna sak på
betydligt säkrare grund än vad fallet är med de syrafasta infodringarna.

De viktigaste egenskaperna hos eldfasta tegel äro följande:
1) Eldfasthet.
2) Motståndsförmåga mot det gods, som behandlas i resp. ugnar.
3) Motståndsförmåga mot temperaturväxlingar.
4) Värmeutvidgning och volymsbeständighet.
5) Form- och måttnoggrannhet.

Eldfastheten är den grundväsentliga egenskapen
hos de eldfasta materialen. Den bestämmes dels
genom kägelsmältpunkten och dels genom
mjukningstemperaturen. Den förra utföres i jämförelse
med de s. k. segerkäglorna, som utgöra en serie
keramiska små pyramider av kända sammansättningar
och mjukningsegenskaper, och man avgör
genom prov vid höga temperaturer, vilken av dessa
käglor som det undersökta provet mest liknar.

Mjukningstemperaturen bestämmes genom att provet
sättes under belastning och upphettas, och man
bestämmer den temperatur, då mjukningen börjar sätta in.

De resultat som erhållas ange inga specifika
egenskaper hos materialen, eftersom dessa varken ha
någon bestämd vare sig smältpunkt eller mjukningspunkt,
utan övergången från fast till flytande form
sker kontinuerligt inom ett temperaturintervall av ca
tusen grader. Resultaten av dessa provningar äro
följaktligen helt beroende av den apparatur och
provningsmetod, som användes, men numera äro
dessa så pass standardiserade, att man åtminstone
från de bättre undersökningsanstalterna erhåller
värden, som äro fullt jämförbara.

Betydelsen av kägelsmältpunkten är för
användningen av mindre betydelse, då den anger
temperaturer, vid vilka en användning av materialet i fråga
är fullständigt otänkbar, men mjukningstemperaturen
däremot har större vikt, dock måste uppgifterna om
ett materials mjukningstemperatur behandlas med
eftertanke, om man skall använda dem för
bedömning av ett materials lämplighet. Jag skall genom
ett exempel belysa denna sak. (Fig. 9.)

Vi ha här en ugnsvägg, vars ena sida är i
beröring med de heta ugnsgaserna, den andra med fria
luften. I övergången från gas till vägg samt genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932k/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free