- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Mekanik /
33

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

19 MARS 1932

MEKANIK

33

varför någon tandning icke längre kan ske. Lågan
slocknar. I praktiken inträffar detta, om i en
gasbrännare trycket stegras.

Å fig. 5 äro de relaterade förhållandena
schematiskt åskådliggjorda.

Detta betraktelsesätt kan anläggas vid studiet av
förbränningsförloppet hos fasta och flytande bränslen.


ut - Förbränn Inqszo nen vid - -



konsr. tryck


1
^ ^^ ^
Q

^to
^^


5 s
^ jjr \ Jdndhastight.
hn

1 t
\
V ** Bränslets ut
tfrixn-

1
T ^ nJngshasti^
het


\



\



\



\


Avstånd från bränn a re mynningen

Fig. 5.

Härvid bör endast antagas, att varje ytelement
tjänstgör som brännare. För relativiteten mellan
kemisk rörelse (tandning) och mekanisk rörelse hos
gas och luft kan följande gälla: är
gas-luftbland-ningen i rörelse, så står landstället stilla, om
återigen gas-luftblandningen står stilla, så vandrar
tänd-stället genom hela massan.

Explosion.

Varken hastigheten hos bränsle och luft eller
tänd-ningshastigheten är konstant under en förbränning,
och den relativa hastigheten ändras därför
oupphörligt. Därav kan förklaras livligheten och
oroligheten hos en låga; den växlar från normal låga till
sticklåga. Vid förbränning vid konstant volym måste
tändningshastigheten accelereras, och därigenom
övergår förbränningen till att bliva en explosion.

Explosionen är aldrig ett primärt förlopp. En
förbränning vid konstant volym kan leda till en
explosion, men endast under vissa villkor.
Härvidlag spela tändningshastighetens intensitetsfaktorer
(tryck och temperatur) och förbränningsrummets
form och storlek en stor roll. Den mest ideala
explosionen uppstår, om förbränningsrummet har
formen av en sfär, och där landstället ligger i sfärens

centrum. Explosionen utvecklar sig därefter på det
sättet, att den första tandningen fortplantar sig med
stigande hastighet och med allt högre och högre
temperaturer och tryck i allt större och större rum.
De ideala förutsättningarna för en explosion äro
icke förhanden i en explosionsmotor, och därför äro
explosionerna i en motorcylinder icke fullständiga.
Den principiella skillnaden mellan
explosionsförloppen i en sfär och i en motorcylinder
åskådliggöres å fig. 6. De koncentriska ringarna angiva
explosionsvågens fortplantning. I motorcylindern kan

Fig. 6.

explosions vågen på sin höjd förflytta sig
koncentriskt i en halv-sfär, enär tandörten av praktiskt
konstruktiva skäl icke kan placeras i cylinderns
geometriska mittpunkt.

Förhållandet mellan omvandlingens och
tandningens kemiska rörelse samt luftens och bränslets
mekaniska rörelse är av största betydelse för
förbränningshastighetens problem. Den mekaniska
hastigheten uppnår snart nog ett maximum. Den kemiska
hastigheten är däremot beroende av vissa
intensitets-faktorer. Först och främst då molekylarrörelsen,
dvs. temperaturen. Förbränningshastigheten beror
därför i första hand av den hastighet, med vilken
bränsle och luft före förbränningen kan upptaga
värme. Värmeupptagningshastigheten är beroende av
temperaturdifferensen och tjockleken av det ämne,
som skall uppvärmas. Härvidlag spelar därför
förhållandet mellan reaktionsyta och volym en stor roll.
Förbränningsluften har en oändligt stor yta och
därför också en stor värmeupptagningshastighet. Ett
fast eller flytande bränsle, kan blott efter
finfördelning’ öka sin reaktionsyta. I praktiken användes
detta medel ofta; vid motorer är det en absolut
nödvändighet.

H. Håkanson.

DIMENSIONERING AV ÅNGTURBINER MED HJÄLP AV

VARAKTIGHETSDIAGRAM.

Av ingenjör GÖRAN F. HEIKEL, Helsingfors.

I Tekniska föreningens i Finland förhandlingar
1926, häfte 10, har undertecknad visat ett enkelt sätt
att under vissa förutsättningar dimensionera en
mot-trycksturbin. Förutsättningarna äro i huvudsak
följande: den för alstring av mottryckskraft disponibla

ångrnängden är given i form av ett
varaktighetsdiagram; tomgångsförbrukningen i förhållande till
maximala ångrnängden (k) samt
tillskottsångförbruk-ningen (A g) äro lika för alla ifrågakommande
turbiner. Om nu drifttiden (t) multipliceras med konstan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932m/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free