- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Mekanik /
84

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEKNISK TIDSKRIFT

16 JULI 1932

verkningsgraden, och ett approximativt värde för
denna erhålles om vi till en början anse

sn

- Å) u

g . cos A . cm - H

= konst............... (20)

ty vid de snabblöpande Kaplanturbinens äro de
törändringar ifrågavarande uttryck undergår vid
varierande yh mycket små. Men därmed känna vi
även alla de i ekv. (11) ingående storheter som
erfordras för bestämning av rjh och de värden som er-

80 60 40
*
"II,-

,*~~
- .».
^^



z


/



^^



/




^
\


/





\«^









^\^

O 2 4 6 f W 20 00 38

Fig. 19. Kurva för verkningsgraden.

hållits vid en dylik beräkning äro sammanställda i
tabell l samt i diagrammet fig. 19.

Tabell 1.

10

38

til =
4,3
2,15
1,43
1,08
0,73
0,53
0,43
0,215
0,143
0,113

f- ____
^a -
0,260
0,223
0,196
0,166
0.125
0.093
0,075
0.0374
0,025
0,0195

A =
1°35’
1°50’
2° 10’
2° 30’| 3° 20’
4° 25’
5° 30’
nv
16° 5’
20°24’

*lh =
0,37
0,61
0,78
0,85
0.89
0,86
0,82
0,51
0,21 0.00

Skovlarnas inbördes läge vid olika skovelantal
framgår ur schemat i fig. 20.

Är löphjulet försett med en enda skovel och
delningen 4,3 gånger större än profillängden, uppgår
turbinens hydrauliska verkningsgrad således till
endast 37 % men stiger redan vid 2 skövlar till
61 % och vid 4 skövlar till 85 %. Verkningsgradens
maximala värde är 89 % och uppnås när hjulet
förses med 6 skövlar. Vid ännu större skovelantal
begynner TJÄ långsamt avtaga och blir O när löphjulet
har 38 skövlar, och då är A = f}^.

Nu bör emellertid observeras, att den i fig. 17
framställda kurvan är beräknad och icke bestämd
genom försök, en omständighet som gör våra be-

J_

räkningar något osäkra. En experimentell
bestämning av denna kurva vore därför av behovet
påkallad.

Ur tabell l framgår att verkningsgraden för ett
hjul med 2 skövlar är endast 61 %, men vi behöva
endast öka profillängden så att förhållandet t/l =
– 1,08 för att återigen komma till r(h zn 0,85, ty
såsom ekv. (11) visar oss, är verkningsgraden
oberoende av skovelantalet, som ju icke alls ingår i
likheten. Och så länge £a och tji förbli konstanta
måste även yh förbli oförändrad.

I början av denna uppsats framhölls att
Kaplanturbinens verkningsgrad är mycket hög och under
gynnsamma förhållanden kan överskrida 93 å 94 %.
Därjämte är verkningsgradskurvan mycket flack, så
att turbinen väl lämpar sig för varierande
belastning. Men denna fördelaktiga verkningsgrad erhålles
icke gratis, ty medan vid vanliga Francisturbiner
löpskovlarna äro obearbetade och endast putsade, så
måste Kaplanturbinernas skövlar icke endast
bearbetas utan även på det omsorgsfullaste slipas och
t. o. m. poleras för att den höga verkningsgraden
skall uppnås. Dessutom måste Kaplanturbinens
båda skovelsystem så kopplas till varandra, att
löpskovlarna automatiskt inställas i de lägen som
garantera den högsta möjliga verkningsgraden vid en
given ledskovelställning. Men härigenom blir
turbinen så komplicerad och dyr att man ovillkorligen
måste fråga sig huruvida det icke vore möjligt att
åstadkomma en enklare turbin utan att alltför
mycket behöva pruta på verkningsgraden. Helt
säkert kan denna fråga besvaras jakande, ty såsom
professor TnoMANN1 visat antager
verkningsgradskurvan en mycket fördelaktig form även i det fall
att ledskovlarna äro fast inställda och endast
löpskovlarna äro vridbara. Men för att en dylik turbin
skall vara praktiskt användbar, bör den kunna
stängas lika bekvämt och effektivt som en vanlig
Kaplanturbin, dvs. löpskovlarna skola t. e. i stängt
läge tätande beröra varandra, och därjämte måste
spalten mellan skovelspetsarna och omgivande
murtrumma kunna tätas, eller också åstadkommes
stängningen på annat sätt.

Maximieffekten.

Den maximieffekt man kan uttaga med en
Kaplanturbin beror dels av det övre gränsvärdet för
löp-hjulsdiametern, dels av den största fallhöjd, för
vilken man ännu har möjlighet att åstadkomma
kavi-tationsfria skovelprofiler.

För närvarande torde de av Verkstaden i
Kristinehamn för Vargö kraftanläggning byggda
turbinerna med 8 m diameter representera världsrekordet
på detta område, men enligt hörsägen torde turbiner
med 9 m diameter redan hava projekterats. De
förstnämnda turbinerna äro dock utförda för endast
4,3, m fallhöjd, så att effekten uppgår till "endast"
15200 hkr vid ns -930. Betydligt större
effektbelopp eller 37500 hkr skola uttagas med de för
Swiranläggningen byggda turbinerna, ehuru deras
diameter är blott 7,42 m, medan fallhöjden uppgår
till 11 m. Var den slutliga gränsen för
löphjuls-diametern kommer att ligga är svårt att säga, men

Fig. 20. Skovelschema.

t R. THOMANN. Zweite Weltkraftkonferenz 1930, Bericht
nr 170.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932m/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free