Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
TEKNISK TIDSKRIFT
17 SEPT. 1932
Vindhastighet m/sec.
Fig. t.
ing. S. J. SAVONIUS använda anläggningen återgives
schematiskt i fig. 2.
Tunneln har kvadratisk genomskärning med 60 cm
sida på en längd av 2,3 m. För erhållande av en
lämplig vindhastighet har kanalen sammandragits i
mynningen på en sträcka av 0,7 m till en öppning av
måtten 36 X 60 cm. Tunnelns hela längd utgör då
3,0 m och den förlänges av en 30 cm djup
likriktare med 144 cm2 celler. I kanalen är vid mitten
insatt ett metallnät för att utjämna de i och för
sig små tryckdifferenserna i kanalsektionen.
Vindhastigheten i olika delar av kanalsektionen varierar
blott med ett par procent. Som drivkraft användes
en elektromotor, som driver en för ändamålet gjord
propeller. Propellern arbetar i tunnelns bakre
öppning och ger luften i kanalmynningen en hastighet av
8,0 m/sek.
Rotorventilatorerna och sughuvarna, som skola
undersökas, ställas framför kanalmynningen på ett
avstånd av 0,5 m från denna. De stå på ett 0,65 m
högt sugrör, som lufttätt fästes vid en suglåda med
måtten 0,5 X 0,8 X 0.8 m. Suglådan är försedd med
en intagsöppning med dimensionerna 250 X 500 mm.
Fig. 2. Vindkanal.
vilken kan förminskas med stytsor eller helt
tillslutas. En tillstrypning av intagsöppningen gör
motstånd mot luftens passage och framkallar ett
undertryck i suglådan så fort den påsatta ventilatorn
utsättes för kanalvindens inverkan. Undertrycket blir
desto starkare, ju starkare sugverkan ventilatorn
besitter och ju mer intagsöppningen förminskas.
Undertryck i suglådan kunna vi självfallet också
åstadkomma på annat sätt, t. e. genom att låta en
fläkt arbeta emot sughuven i ett rör, som utmynnar
i suglådan. Denna metod användes bl. a. vid aerodynamiska institutet i Göttingen. Sättet på vilket
undertrycket i suglådan alstras är likgiltigt för
undersökningarna. Det ovanbeskrivna är lika gott
som det sistnämnda, men betydligt enklare
förfarandet.
Innan huven monteras på sugröret, uppmätes
vind-hastigheten och det dynamiska trycket hos
kanalvinden med skålkorsanemometer och
mikromanometer. Den senare angiver vindtrycket i mm
vattenpelare, varav vindhastigheten kan uträknas.
Sedan huven påsatts, uppmätes vindhastigheten i
sugröret och undertrycket i suglådan, med vilken
mikromanometern står i förbindelse, först för den
största intagsöppningen. Vidare upptages med slagtäljare ventilatorns varvantal, för den händelse vi ha
att göra med en roterande huv. För den största
intagsöppningen visa de bästa huvarna med en
sughalsgenomskärning av 160 mm ett undertryck av
0.025-0,05 mm vattenpelare. Sugningen är m. a. o.
så gott som motståndslös och fri.
Härefter reduceras intagsöppningen till hälften av
den först använda. Strömningshastigheten i sugröret
bestämmes som tidigare, likaså undertrycket i
suglådan och rotationstalet. Samtidigt som undertrycket
i suglådan förstoras, stiger lufthastigheten i
intagsöppningen och huvens varvantal, under det att
sugvindhastigheten i sugröret och den utsugna
luftvolymen minskas.
På liknande sätt förfares med de följande
öppningarna med 200, 160, 100 och 70 mm diam. och
slutligen tillslutes Öppningen fullständigt, så att ingen
luft passerar genom sugröret och ventilatorn utövar
sin starkaste sugverkan. Den sista mätpunkten giver
sålunda ingen avläsning för lufthastighet, utan endast
för undertryck och rotationstal, vilka vardera då ha
maximivärdena för huven i fråga vid den givna
vindhastigheten. Med de använda intagsöppningarna ha
vi i allt 7 mätpunkter, börjande med så gott som fri
sugning och slutande med ingen luftgenomströmning
och maximaldepression.
Uttryckas nu de erhållna
värdena för
sugvindhastigheten i sughalsen i
förhållande till vindhastigheten
och för undertrycken i
suglådan i förhållande till
vindens dynamiska tryck, kunna
vi med en enda s. k.
strypningskurva
karakterisera en sughuvs effekt för
alla vindhastigheter och
motstånd. Fig. 3 återgiver
strypningskurvorna för några
rotorventilatorer och
Sughuvar.
En jämförelse av strypningskurvorna för de olika
huvarna erbjuder mycket av intresse. Vid fri
sugning utgör sugvindhastigheten för en rotorventilator
80 % av vindhastigheten, under det att den för den
bästa andra undersökta ventilatorn kommer upp till
ca 50 %. Är vindhastigheten 4 m/sek., ha vi i förra
fallet en sugvindhastighet av 3,2 m/sek, och i senare
fallet 2,0 m/sek.
Då i praxis fri sugning ej förekommer, erbjuder
huvarnas sugförmåga vid tillstrypt sugning det större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
