Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
TEKNISK TIDSKRIFT
17 SEPT. 1932
Det maximala över- & undertrycket - i & av vindtrycket
Fig. 4.
skivan ställes på ett avstånd av 65 cm från röret,
förhålla sig huvarna neutrala, varken suga eller
trycka in, under det att rotorventilatorn arbetar
nästan med full sugstyrka. Det raka röret, vars
svaga sugeffekt gör det mindervärdigt som sughuv,
förhåller sig jämförelsevis väl i övertryck.
Rotorns egenskap, att kunna motstå yttre
övertryck är vid husventilation av stor betydelse särskilt
i städer, där olika byggnadshöjd branta tak,
tak-vinklar, inbyggda gårdar o. a. vindhinder alstra
övertryck och nedåt riktade vindströmmar, som verka
som övertryck. För att rotorventilatorn skall börja
taga in luft, måste dess u/v, dess
periferihastighet i förhållande till vindhastigheten utanför
övertrycksområdet, nedgå till 0,75. Vid vindkanalförsöken har en så stark reduktion av rotationshastigheten
med tillhjälp av plana eller kupiga ytor ej kunnat
åstadkommas, vilket betyder, att en rotorventilator
ställd intill en rak vägg i jämn vind under inga
omständigheter tager in luft, utan alltid verkar sugande.
För närmare studium av tryckfältet i en roterande
Savoniusrotor, utskärs en 200 mm rund öppning i
ändplattan hos en rotor av måtten 25 X 25
cm. Undertrycket i rotorn uppmättes
med mikromanometern medelst en SERS
skiva tätt intill de flänslösa vingkanterna
i sughalsöppningen, som hade samma
genomskärning, som öppningen i
ändplattan.
Försöksresultatet återgives i fig. 5, som
ger undertrycket i rotorn i % av
vindtrycket. Som av isobarfältet synes, ha vi
ej endast en sugning på bakre sidan av
den emot vinden gående vingen och i
vingspalten, utan ett vakuumfält av från
vindsidan tillplattad cirkulär form, och
sträckande sig framför rotoraxeln. Vi ha
en verklig cirkulationsrörelse, en äkta
virvel i rotorn, som alstras av rotorns
vingar, vilka arbeta som skovlarna i en
fläkt. Tryckförloppet varierar självfallet
för olika vingställningar. Isobarfältet
utvisar ett medeltal för rotorns alla vinglägen under en rotation.
För utforskande av de av diagrammet
angivna möjligheterna att utnyttja
rotorn som ventilator, fortsattes vindkanalundersökningarna med denna, som i det följande benämnes
OSRV till skillnad från den vanliga rotorventilatorn,
vars internationella beteckning är SSRV. I försöken
medtogs en del tidigare undersökta Sughuvar samt en
del originella nykonstruktioner, bland dem SINUS.
För OSRV-ventilatorn användes 8 st. olika stora
cirkulära öppningar i ändskivan varierande mellan 60
och 200 mm i genomskärning, varförutom en serie om
8 st. icke cirkulära öppningar i ändskivan avprovades.
Fig. 6 giver strypningskurvorna för en rotorventilator, försöksnummer SSRV 37, för en OSRV
ventilator, försöksnummer OSRV 32, en JOHN, nummer
4, en SINUS-huv av Savonius & Co:s
konstruktion nummer 50, samt ett rakt rör utan huv,
försöks-nummer 49.
Hos OSRV ökas vid cirkulär öppning i ändskivan
den utsugna luftvolymen tills att öppningen utgör ca
40 % av rotorns bredd, för att avtaga om detta mått
överskrides. De små cirkulära öppningarna giva
starkt undertryck men små luftmängder. De icke-cirkulära öppningarna i S-form, giva starka depressioner. Vid successiv förstoring av öppningen ökas
tillika luftvolymen, för att erhålla ett maximivärde,
10 fiö jo >jo s’o tToTO
Fig. 5. Tryckfördelningen i en Savonius-rotor.
Fig. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
