- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Mekanik /
119

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 OKT. 1932

MEKANIK

119

drift på ett betryggande, men ej alltför dyrbart sätt
ombesörja de genom flera länder gående vagnarnas
lagerskötsel, som närmast föranlett bolaget att
bekosta inmontering av rullager. Vid vissa järnvägar,
speciellt de i U. S. A., sätter man särskilt värde på
den mjuka igångsättningen av rullagerförsedda
vagnar - ett förhållande, som givetvis
sammanhänger med användningen i U. S. A. av en
automatisk koppling, som ej medgiver den fjädrande
förbindelse mellan tågets vagnar, vilken är möjlig vid
den europeiska kopplingsanordningen.

Som regel kan utsägas, att de ledande
järnvägsföretagen allmänt hava sin uppmärksamhet riktad på
de fördelar, som stå att vinna vid rullagerdrift och
att man vid nybeställning av järnvägsvagnar,
speciellt de för transport av massgods och för
personbefordran avsedda, i regel upptager frågan om rullagerinbyggnad till behandling. (Med hänsyn till att
svenska statsbanorna infört rullager långt tidigare
och i större utsträckning än någon annan järnväg,
har järnvägsstyrelsen under senare år haft att
besvara upprepade, detaljerade förfrågningar från ett
flertal utländska järnvägar angående S. J.
erfarenheter av rullagerdriften.) Enligt senast tillgängliga
uppgifter hava S. K. F.-lager erhållit långt större
spridning inom järnvägsvärlden än kullager av
andra typer. Antalet i trafik varande resp. beställda
S. K. F.-järnvägsboxar är för närvarande omkring
100 000. Av detta antal komma på

Sverige................. 33 000 (vid S. J. 27 000)

Tyskland ............... 23000

Frankrike.............. 14000

U. S. A................. 5 500

Danmark............... 4 000

Tjeckoslovakien ......... 3 000 osv.

Inför dessa siffror ligger det nära till hands att
fråga sig varför just den svenska lagertypen erhållit
en så stor spridning som järnvägslager. Här är ej
platsen att ingå på ett försök till analys rörande den
inverkan som i detta hänseende kan hava utövats
medelst organisatoriska åtgärder, genom merkantilt
och metallurgiskt "försprång" framför utländska
företag i rullagerbranschen o. d., utan må endast
antydas de konstruktiva egenskaper, som göra S. K.
F.-lagret så lämpligt såsom järnvägslager.

I olikhet med flertalet radiallager äro
järnvägslagren utsatta ej blott för varierande radiell
belastning, utan ofta dessutom för betydande stötkrafter i
axiell led (vid passerande av växlar, spårkorsningar,
kurvor m. m.). Då en ingående kännedom om
storleken av dessa snabbt växlande, axiella stötkrafter
är nödvändig för en rationell lösning av järnvägsrullagerproblemet, utförde S. K. F. år 1918 å vagnar,

Fig. 2. Axeltapp med S. K. F.-rullager av modern typ.

som av S. J. för ändamålet ställts till förfogande, en
serie prov, vid vilka de nämnda stötkrafternas
storlek under olika trafikförhållanden noggrant
uppmättes med tillhjälp av enligt seismografprincipen
konstruerade mätapparater. Det befanns därvid, att
de axiella stötkrafterna å boggivagnarnas lager i
vissa fall uppgå till ej mindre än 40 % av den
statiska radiella belastningen. En blick på det
tvåradiga, Sfäriska rullagret, fig. l och 2, visar ej blott
att lagret är självreglerande, utan även att det
särskilt lämpar sig för upptagande av axiella krafter.
Enär en rullagertapp dimensioneras med hänsyn
till hållfastheten, men hänsyn däremot ej - såsom
vid glidlagertappar - behöver tagas till den på
glidlagers värmeavledningsförmåga inverkande projicierade arean, ligger det närmast till hands att vid
övergång till rullagerdrift göra tappen helt kort och
utrusta den med ett enda (tvåradigt) rullager. En
dylik anordning användes allmänt vid de
amerikanska S. K. F.-rullagerboxarna, fig. 3 och 4, men
däremot i regel ej å europeiska järnvägsvagnar, som i
stället utrustas med de å fig. l visade boxarna med
dubbla rullager. Orsaken till att man vid
europeiska järnvägar föredrager boxar med dubbla
framför dem med enkla rullager är den, att ett enda
sfäriskt lager ej giver någon styrning åt boxen i
vertikalplanet genom axelns mittlinje (det enkla

Fig. 1. Rullagerbox med klämhylsor.

Fig. 3. S. K. F.-rullagerbox av amerikansk typ.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932m/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free