Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 DEC. 1932
MEKANIK
139
är jag viss, att ingen existerar, som har en sådan
fullkomlighet och bekvämlighet som denna." . . .
"Om en stor herre eller Akademic vill beställa den
som ett sällsamt konststycke, så skall jag vara
mycket billig... och nöja mig med mina utlägg för
maskinen." Historien förmäler att Hahn blev mycket
förmögen på affären.
I referensväg visar Hahn stor anpassningsförmåga:
"Som bevis för att min maskin räknar rätt må
anföras, att H. K. H. Hertiginnan av Würtemberg i min
närvaro uträknat otaliga uppgifter alldeles riktigt."
Hahns arge konkurrent, ryttmästare Muller,
uppfann varningsklockan och kallade den ofelbar. Hahn
svarar fullt logiskt, att varningsklockan är ett
narrverk, för att slå blå dunster i ögonen på folk, ty -
då den inte ringer när man ställer in fel tal, eller då
man multiplicerar med oriktigt antal vevslag - så
är den värdelös. En ringning vid för långt driven
division är onödig, då man får mycket säkrare
varning genom att alla niorna komma fram. För övrigt
varnar inte klockan förrän felet redan är gjort.
Resonemanget är alldeles riktigt, men Mullers klocka
ha vi kvar än i dag. Hahn är en obestridlig
märkesman på räknemaskinsområdet.
Äran av att ha konstruerat den första
fabriksmässigt framställda räknemaskinen tillkommer Ch. Xavier
Thomas från Colmar i Elsass, som den 18 nov. 1820
uttog franska patentet nr 1420, gällande för en tid
av 5 år, för en "maskin eller apparat, kallad Arithmometre". Den otroligt korta och på sak gående
ingressen inrymmer icke någon hänvisning till
föregående uppfinnare, men ej heller något påstående för
egen räkning. Det förefaller nästan som om
huvudvikten lades på det patenterade namnet.
Maskinens huvudorgan är "trappvalsen", och i
utseende påminner Thomas’ maskin mera om Leibniz’
maskin än om Hahns, ehuru åtskilliga
konstruktionsdetaljer från den senare nog förekomma. Thomas
överlämnade tillverkningen av sin maskin till flera
firmor och dessa tillsammans framställde under åren
1821-1878 ej mindre än l 500 maskiner. Efter 1878
tillverkas "Thomas"-maskinerna av Arthur Burk-
Fig. 6. En av de äldsta Burroughs-maskinerna.
hårdt i Glashütte i Sachsen (fig. 5). Burkhardt
kallar den själv för "Staffelwalzensystem
(Thomas-Kolmar)".
Att Hahn hunnit bli bortglömd och att Thomas var
väl känd, framgår av två skrifter av F. Reuleaux,
professor i Zurich. Den första, tryckt 1862, bär
titeln "Die Thomassche Rechenmaschine", den andra,
tryckt 1892, heter "Die sogenannte Thomassche
Rechenmaschine". Orsaken därtill är, att Hahn blev
"upptäckt" vid utställningen i London, 1876.
Utan att följa den kronologiska utvecklingen vill
jag nu övergå till gruppen additionsmaskiner.
Banbrytaren på detta område är W. S. Burroughs, född
28/1 1857 och död 14/9 1898. Han var på ett
tidigare stadium engagerad av F. S. Baldwin vid
utarbetandet av dennes räknemaskin, men ungefär från
1880 började han sysselsätta sig med en
additions-maskin, som skulle komma att bli grundläggande på
detta område. Den första modellen blev färdig
1884, och det första patentet av 1885 beviljades den
21/8 1888 (fig. 6). Den första användbara maskinen
är likväl grundad på patent av 5 maj 1892, från
vilken tid också fabrikationen kan anses börja (fig.
7 och 8).
"Burroughs" är grundtypen för "81-tangent"-maskinerna. Maskinen arbetar på följande sätt: Vid
nedtryckning av en tangent i bordet indrages en
Fig. 5. Thomas-maskin av Burkhardt.
Fig. 7. 17-siffrig Burroughs-maskin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
