- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Mekanik /
143

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

17 DEC. 1932

MEKANIK

143

Fig. 21. Kurvskivor.

mometer hade kreerats av Thomas och sedan använts
av bl. a. Baldwin, Burkhardt, Odhner och Burroughs.

Efter "System Odhner" har säkerligen det största
antalet konstruktioner blivit utförda. Jag visar här
endast två bilder av Brunsviga Nova (fig. 19 och 20).

Den första har automatisk överföring av resultatet
till inställningsregistret och den andra har säkerligen
de flesta moderna detaljerna samlade i en modell.

Till avslutning av dessa maskiner visas i fig. 21 en
bild med kurvskivor, tillhörande Odhner, Brunsviga
och den första Facit.

Som synes äro spåren fullständigt lika på alla tre.

Facit-maskinen.

Konstruktör K. V. Rudin. Patent från 1912.
Tillverkning från 1917. Tio-tangentsidén, grundad på
patent 61735 av 1/7 1921. Den kombinerade
maskinen efter svenska
patentet 74358 av 17/7
1929 samt tyska
patentet 535576 av 2/2
1930.

Fig. 22 visar att
kurvan är byggd på ett
helt annat sätt. Den
har ett lägre mittläge
och båda yttre delarna
liggande i ett högre
plan. Eller för att citera patentet:
kurvski-Fig. 22. Kurvskiva å Facit.

Fig. 24. Tangentbordet, sett uppifrån.

van är försedd med en kurva, vars båda ändar bilda
med kurvskivan koaxiala cirkelbågar med
sinsemellan lika radier, medan den mellanliggande delen
av kurvan bildar en likaledes med kurvskivan koaxial cirkelbåge med något mindre radie.

Varje inställningsskiva uppbär nio inställbara
tänder, av vilka endast fyra äro anordnade på
vanligt sätt. De fem övriga tänderna äro däremot
sinsemellan fast förbundna och utbildade i omkretsen av
en sektor, vilken är lagrad i inställningsskivan. På
detta sätt kunna alltså fem tänder inställas med en
rörelse.

I fig. 23 visas en utföringsform för inställning av
kurvskivan genom nedtryckning av en viss tangent i
tangentbordet. Jag har valt denna bild emedan
den lättast åskådliggör huru varje tangent i bordet
påverkar en inställningsarm, som sedan i sin
ordning inställer kurvskivan.

Fig. 24 visar det med tio tangenter utrustade
bordet och de därifrån ledande organen. Nästa organ,
som fått en helt olika funktion mot på förutvarande
modeller, är släden. Den innehåller på flertalet
modeller såväl resultat- som kvotregister. På
exempelvis de visade Nova-maskinerna är kvotregistret
lagrat ovanför inställningsregistret, men på ingen
maskin är inställningsregistret rörligt. Så är
emellertid förhållandet på den nya Facit.

Hela inställningsverket, fig. 25, med undantag av
kurvskivan längst till vänster är i utgångsläget
fullständigt låst. Efter nedtryckning av en tangent och

Fig. 23. Manövrering av kurvskiva vid Facit.

Fig. 25. Det rörliga inställningsverket vid Facit.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:58 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932m/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free