Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
TEKNISK TIDSKRIFT
19 NOV. 1932
Ehuru den levererade strömmen, på grund av den
till nätet anslutna radiostationen i Kootwijk och
synkrona tidmätare, hålles synnerligen konstant,
uppgå dock spänningsvariationerna till ca 5 %. För
att så mycket som möjligt undgå inflytandet härav
har man valt en synkronmotor med asynkron
start-lindning som drivkälla för den i ett stort antal
etapper reglerbara Leonard-likströmsdynamon.
Nyssnämnda motor är på 135 hk och kan under 8 sek.
överbelastas upp till 2i/2 ggr den normala effekten.
Genom den i den primära strömkretsen insatta
audionrörsregulatorn hålles varje vald spänning
mellan 6 och 600 volt konstant på 0,1 % när. Denna
noggrannhet kan bibehållas vid frekvens- och
belastningsvariationer upp till ca 4 %.
Den från Leonard-dynamon erhållna
arbetsström-men regleras och inställes medelst grov- och
fin-regleringsmotstånd enligt av den på löpvagnen
arbetande personalen uppgiven körhastighet.
Finreg-leringsmotståndet inställer nu automatiskt
audionrörsregulatorn på den önskade spänningen.
I maskinrummet finnes ett andra, mindre
Ward-Leonard-aggregat på 220 volt spänning, som i
huvudsak matar statorerna till de fyra
vagnmotorerna. Dessa stå hela dagen under ström, då de
för erhållande av önskad noggrannhet i körhastighet
måste hållas vid konstant temperatur. Detta
aggregat lämnar dessutom ström till de på löpvagnen
monterade mätinstrumenten, för vilket ändamål den
transformeras till 45 volt.
Den elektriska installationen är utförd och
levererad av N. V. Electrotechnische
Industrie, Slikkerveer, i samarbete med F. V. P h
i-1 i p s. Eindhoven.
Mätinstrumenten omfatta:
l motståndsdynamometer,
apparater för bestämmandet av trim,
undervattensbåtsapparater.
hydroplanapparater,
4 propellerdynamometrar för inbyggda propellrar
(2 SB., 2 BB.),
l propellerdynamometer för frifarande propellrar,
l vattenströmsmätare med 6 pitotrör,
l elektriskt kontaktur med registreringsapparater
för tid och väg.
De olika dynamometrarna, utförda enligt dr
Gebers’ system, äro utförligt beskrivna i ing. Warholms
förutnämnda artikel, varför ett upprepande härav
synes överflödigt.
Undervattensbåtsapparaten består av två ramar,
som vrid- och förskjutbara monteras på löp vagnen.
Dessa avslutas nedtill i mycket tunna men dock
kraftiga styrningsramar, som förbindas till
U-båts-modellen, en för- och en akterut. Den horisontala
komponenten av modellmotståndet upptages av en
vid den förliga ramen fästad dragstång, vars andra
ända står i förbindelse med den vanliga
motstånds-dynamometern. Genom viktsbelastning av den
horisontellt omböjda överdelen av ramen bringas
modellen i stillastående till önskat trimläge. Dessa
vikter förskjutas under körningen, tills trimläget,
som avläses på skalor, åter inträtt. Med denna
vikt- eller momentförändring till underlag beräknas
de i modellens angripningspunkter uppträdande
krafterna, och. motståndsresultaten erhållas sålunda till
storlek och riktning ur de tre uppmätta krafterna.
Vad som ej utbalanserats med vikterna upptages av
mätfjädrar.
Hydroplanapparaten monteras till
motståndsdyna-niometern; trimförändring och
deplacementsminsk-ning kunna samtidigt avläsas, medan motståndet på
vanligt sätt registreras av motståndsdynamometern.
Av vad ovan nämnts synes att försöksanstalten i
Wageningen är väl utrustad för att lösa de vid en
skeppsbyggnadsteknisk försöksanstalt vanligen
förekommande problemen. Vid ett besök sade mig
emellertid institutets chef, IR. L. TROOST, att ännu
en hel del står på hans önskelista; frånsett vidare
utbredd instrumentutrustning i första hand ett stort
arbetsfält. Och som han, för att även kunna inarbeta
sig hos en utländsk kundkrets, beräknar relativt
låga avgifter för utförda undersökningar, finnes
kanske ett eller annat svenskt företag inom reder
i-eller skeppsbyggnadsbranschen, som kan känna sig
föranledd att vända sin uppmärksamhet mot "Het
Nederlandsch Scheepsbouwkundig Proefstation" i
Wageningen.
VARV OCH VERKSTÄDER
Eriksbergs mek. verkstads a.-b. Göteborg. "Göta
Lejon", Göteborgs stads nya isbrytare, har sjösatts i
höst. Ett par bilder från avlöpningen återgivas här,
vilka giva ett gott begrepp om fartygets form.
Isbrytaren, som konstruerats av ingenjör O. R. VON
SYDOW, är betydligt större och kraftigare än stadens
nuvarande (jfr artikeln "Göteborgs isbrytarfråga" i
S k e p p s b. 1924, sid. 78) men mindre än statsis-
Göteborgs nya isbrytare "Göta Lejon", sedd förifrån omedelbart före
sjösättning vid Eriksbergs mek. verkstad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
