Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
TEKNISK TIDSKRIFT
19 NOV. 1932
boken. Här återfinnes först en allmän orientering betr.
fartygs skrov, form, stabilitet, hållfasthet, lastförmåga
m. m. Sedan följer ett 100-tal sidor om innanvattenslastfartyg utan egna framdrivningsmedel, dvs. pråmar I
allmänhet, och läsaren får en inblick i förekommande
typer därav och ett begrepp om den väldiga omfattning,
vari trafiken med dylika farkoster bedrives på
vattenvägarna i Mellaneuropa. Endast i Tyskland meddelas
längre fram i boken, att vid 1928 års slut c: a 14 500 pråmar funnos med en sammanlagd lastförmåga av drygt
6,2 millioner ton. Vilka storlekar, man för vissa
farleder kommit upp i, förstås av att ett flertal sådana
pråmar för Rhentrafik byggts med 3 000 tons lastdryghet.
Den år 1927 i Holland byggda "Grotius" (L - 130 m,
B - 14,3 m, D = 3,2 m, T = 3,0 m) har t. o. m. 4 300
tons lastförmåga och torde representera rekordstorleken
hittills för dessa slags farkoster. Pråmar för flodfart
hava vanligen byggts med en deplacementsfyllighet ö
mellan 0,81 och 0,875, medan kanalpråmar haft ö från
0,93 ända upp till 0,99. Man har emellertid funnit, att
fylligheten ur motståndssynpunkt uppdrivits för högt,
och fått fram, att 4-6 % vinst i lastdryghet måst
betalas med c:a 25 % ökning i bogserkraft. För en
nybyggd dylik innanvattenspråm meddelas, att man därför
gått ned till ö - 0,90. Lastdrygheten håller sig ofta
mellan 80-83 % av deplacementet; i en del fall har
man dock genom lätt byggnadssätt och lågt fribord
kommit ända till 86 %.
I den följande byggnadstekniska delen är
beskrivningen av rodertyperna värd att uppmärksammas,
likaså anordningarna för försegling av lastluckorna för
tulländamål, vilket för innanvattensfartyg, som ofta
passera landgränser, har större betydelse än annars.
Därefter kommer ett kapitel om maskindrivna flod- och
kanalfartyg, där olika för dem anpassade skovelhjul och
propellrar, ångmaskiner, turbiner och motorer
beskrivas. En del exempel visas i detta sammanhang på tunnelliknande urtagningar eller skärmar i akterskeppen,
anordningar som med hänsyn till det betingade ringa
djupgåendet och erforderlig propellerdiameter ofta
nödvändiggöras. I beskrivningen av dessa maskinfartygs
arrangemang har huvudvikten lagts vid bogserarna,
medan passagerarbåtarna väl knapphändigt behandlats.
Ett kapitel ägnas även åt insjövarv med tillhörande
torrsättningsanordningar för fartyg.
Bokens femte avdelning börjar med ett instruktivt
kapitel om fartygsmotstånd, därvid Dr.-Ing. G. KEMPF
medverkat, och i vilket t. e. motståndet i kanaler
behandlas. Sedan följa kapitel om fartygens framförande
i lederna, om bogseringstekniken och om lämpliga
hastigheter på olika vattenvägar.
De återstående avdelningarna äro huvudsakligen
ägnade åt ekonomiska frågor, därvid driftkostnaderna
belysas för åtskilliga fartygstyper och bl. a.
kostnaderna per tonkilometer under olika trafikbetingelser för
pråmar av ett antal storlekar uträknats.
"Die Binnenschiffahrt" är i sin helhet ett förnämligt
bokverk och av betydande värde som uppslagsbok.
N. Lll.
NOTISER
Världsskeppsbyggeriet vid III. kvartalets slut. Enligt
Lloyd’s Registers statistik var vid slutet av september
ett handelstonnage om 192 fartyg med 901 067 brt under
byggnad i världen, vilket jämfört med 224 st. om
1109 773 brt vid II kvartalets slut innebär en
minskning med icke mindre än 208 706 brt, samtidigt som
arbetet t. v. är nedlagt på 37 fartyg om 173 339 brt.
Jämfört med ett år tidigare är minskningen c: a 630000
brt och jämfört med för två år sedan c:a l 688 000, vilka
siffror än klarare belysa det nuvarande nödläget inom
Skeppsbyggeriet. Medeltalet årligt sjösatt tonnage under
10-årsperioden 1900-1909 var 2320614 brt och under
10-årsperioden 1920-29 2 824 303 brt, medan innevarande
år det sjösatta tonnaget ej ens torde komma upp till
700000 brt.
Det nuvarande byggnadstonnagets fördelning på de
olika länderna är (siffrorna inom parentes äro
motsvarande vid II. kvartalets slut)
Antal fartyg Bruttoregisterton
Storbritannien och Irland .. 58 (80) 238433 (280692)
Italien.................... 11 (14) 127 969 (180 565)
Förenta staterna ........... 13 (15) 124 703 (162 203)
Frankrike ................ 22 (21) 109 285 (128 128)
Tyskland ................. 13 (14) 80770 (103500)
Sverige ................... 15 (18) 73 480 ( 89 201)
Japan ..................... 15 (12) 46 441 ( 43 669)
Holland .................... 14 (17) 40349 ( 48574)
Spanien ................... 7(7) 21412 ( 33272)
Danmark .................. 8(9) 19 063 ( 20 373)
Norge..................... 4(4) 10 980 ( 11100)
Belgien ................... 3(3) 4 860 ( 4 860)
Brittiska besittningar ...... 3(4) 1487 ( 1801)
Litauen .................... 2(2) 950 ( 9>50)
Portugal ................... 1(1) 400 ( 400)
Danzig.................... 1(1) 240 ( 240)
Brasilien .................. 1(1) 125 ( 125)
Estland ................... 1(1) 120 ( 120)
Såväl Storbritannien och Irland som
Italien och Förenta staterna förete
avsevärd minskning. Endast Japan uppvisar ökning,
om ock obetydlig. Siffror för Ryssland saknas även
denna gång.
I fråga om drivkraften utgöres
världsbyggnadstonnaget av:
Bruttoregisterton Procent av totaltonnaget
93 (114) ångare 490423 (628142) 54,4 (56,6)
93 (103) motorfartyg 410044 (480380) //5,5 (43,3)
6 ( 7) segelfartyg och
pråmar 600 ( 1251) 0,1 ( 0,i)
De fartygsbyggen, varå arbetet tills vidare är nedlagt,
omfatta 22 ångare om 130191 brt och 15 motorfartyg
om 43148 brt. Nära 87 % av ifrågavarande tonnage
kommer på de brittiska skeppsvarven.
Tanktonnaget under byggnad har nedgått till 28
fartyg om 215240 brt från 33 st. om 272869 vid II.
kvartalets slut.
Under III. kvartalet sjösattes 53 fartyg om 188 208
brt, varav 61,9 % ångtonnage och 38,1 % motortonnage
(84 st. om 194126 brt samt 64,1 resp. 35,2 % under II.
kvartalet). Härav sjösattes i de olika länderna:
Förenta staterna ............. 5 fartyg om 61 500 brt
Storbritannien och Irland .... 16 " " 47 884 "
Italien...................... 3 " " 20 645 "
Japan ....................... 7 ,, " 19 401 "
Tyskland .................... 3 " " 17 236 "
Holland ..................... 2 " " 7851 "
Sverige ..................... 2 " " 2 980 "
Spanien ..................... l " " 1600 "
Frankrike................... 6 " " 1055 "
Brittiska besittningar ........ 3 " " 1013 "
Belgien ..................... l " " 830 "
Det under III. kvartalet påbörjade tonnaget var
obetydligt, blott 32 fartyg om 43409 brt (45 st. om 70496
brt under II. kvartalet), bestående av 68,8 %
motortonnage och 31,2 % ångtonnage. Därav påbörjades 7 st.
om 15 071 brt i Japan, l st. om 12 426 i Italien
och 10 st. om 10 837 brt i Storbritannien och
Irland, siffror vilka bättre än ord bevisa den svåra
situationen inom varvsindustrien i hela världen.
Under byggnad varande sjömaskinerier vid III.
kvartalets slut voro:
20 ångturbiner om 648 700 ahk.
148 oljemotorer " 355 018 ihk.
81 kolvångmaskiner " 97 336 ihk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
