Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT
23 JAN. 1932
EL
Fig. 2. Bussgarage vid Hornsberg. Takstolar under montering.
på grund av markens lösa beskaffenhet.
Grundläggningen och vagnhallsgolvet äro färdiga, järnbågarna
befinna sig under montering (fig. 2).
Härmed skulle det korta kapitlet
industribyggnader vara avverkat. Innan jag övergår till
broarna vill jag emellertid ej underlåta att med några
ord beröra även 1931 års hamnbyggnader, då efter
vad jag kan förstå, dessa eljest ej skulle bli nämnda
i dag.
Man torde utan överdrift kunna säga, att
moderniseringen av våra hamnar bedrivits i ett mycket
livligt tempo, och ha därvid särskilt
järnspåntkon-struktionerna framför andra gjort sig bemärkta och
använda på ka j-"marknaden" (fig. 3). Under år 1931
ha ny- eller ombyggnad av kajer med järnspåntens
hjälp utförts i Otterbäcken, Hudiksvall, Köping,
Norrköping, Karlskrona, Ronneby, Ystad och Lidköping.
Järnspåntkonstruktionen möjliggör ofta en billig
reparation av gamla anläggningar, mången gång i
förening med en välbehövlig ökning av vattendjupet
framför kajen. Norrköpings hamn har gått in för
detta sätt att rationellt förbättra sina kajer och har
nu över 600 m sammanhängande järnspåntkaj.
I Hallstavik har utförts en 300 m betongkaj på
betongpålar. I Gävle har man utfört förbättring av
inseglingsrännan genom stora muddringsarbeten samt
fyra nya fyranläggningar.
Åtskilliga fiskehamnar ha slutligen färdigställts
under året, såsom Figeholm, Torekov och Höneklåva.
Återstå till slut broarna, om vilka jag i likhet med
föregående års revyförfattare nödgas fastslå, att
några i ekonomisk bemärkelse stora broföretag ej
färdigställts under 1931. Av tekniskt och möjligen
även skönhetsintresse äro så många flera, och jag
skall tillåta mig att demonstrera några stycken.
En bro över Slottsbrosundet utförd för Grums
härads vägstyrelse är 135 m lång och 6 m bred
med 4 st. fasta spann, vardera med 20 m fri
öppning, samt ett likarmat svängspann, vars fria
öppningar vardera äro 19 m. Pelarna för fasta
brodelen äro grundlagda på pålar, vilka äro
nedförda till fast berg. Svängpelaren och landfästena
äro grundlagda direkt på berg. Överbyggnadens
huvudkonstruktion består av helvalsade järnbalkar,
som vid svängspannet uppbäras av hängkabel.
Far-banan för fasta spännen utgöres av asfalt på
betongplatta, för svängspannet av plank på järnbalkar.
Bron över Faxälven vid Edsele för Ramsele
tingslags väghållningsdistrikt visas i fig. 4. Den är 141 m
lång och 5 m bred. Bron har 5 st. fasta spann,
vardera med ca 25 m fri spännvidd.
Pelarna äro grundlagda på pålar, vilka äro
nedförda i fast grusbotten.
Överbyggnadens huvudkonstruktion består av
helvalsade järnbalkar av allra grövsta profil. Farbanan
utgöres av asfalt på betongplatta.
Bro över Ångermanälven vid Junsele
färdigställdes i december 1931 (fig. 5). Den är utförd med
betongbågar med dragb,and av järn och snedställda
hängstag. Den fria bredden är 6 m, bågarnas fria
spänvidd vardera 74,7 m och teoretiska spännvidden
75,7 m med landfästen på pålar och mellanpelare
på timmerkista till fast botten.
Bron över Klarälven vid Osebol visas i fig 6.
Betongbågarna äro utbildade som treledsbågar med
avstyvningsbalkar av armerad betong. Hängstagen
äro snedställda. Fria bredden är 5 m och de två
bågarna ha en teoretisk spännvidd av 52 m och en
fri spännvidd av 56 m. Landfästen på betongpålar,
mellanpelare på träpålar.
Bron över Tärnö sund är en synnerligen vacker
bro i desslikes hänförande omgivning. Den är
utbildad som valvbro av armerad betong, där
sidomurarna räknas bärande och äro utbildade som
tre-ledsbågar. Dess fria bredd är 5 m, teoretiska spänn-
Fig. 3. Järnspåntkaj i Norrköping.
Fig. 4. Bro över Faxälven vid Edsele.
vidd 53,5 m och fria spännvidd 53 m. Av
landfästena ligger det ena på berg, det andra på fast
botten.
Vid Undersåkers järnvägsstation har utförts en
kontinuerlig järnbalksbro på 2 landfästen och 4
mellanpelare. Fria bredden är 4,5 m. Teoretisk
spännvidd å de tre mellersta spännen är 24,5 m och
å ändspannen 18,9 m. Brons totala längd är 114,7 m.
Såväl landfästen som mellanpelare äro grundlagda
på pålar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
