Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAN. 1932
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
13
sedan färdigställda övre Wäggitalkraftverket
(Rem-pcn) i Schweiz har man sålunda gått upp till 22,5 m
stödavstånd vid en tubdiameter av 2,2 m och en
plåttjocklek av 19 mm. Vid det svenska
kraftverket Ätrafors äro stödpunktsavstånden 13,5 m vid
4,0 m tubdiameter och 6-7 mm plåtjocklek.
Trycktuben vid det under 1931 färdigställda kraftverket
vid Tänger har ett normalt stödavstånd av 12.2 m.
Diametern är 2,8 m. Tuben är ca 800 m lång och är
försedd med pendelstöd (fig. 3). Var och en av de
två turbinerna har en effekt om ca l 800 kW vid 30 m
fallhöjd. Varje system är försett med ett kraftigt
svänghjul. Anläggningen är däremot ej försedd med
svalltorn.
Järnspånter hava på sistone fått stor användning
inom vattenbyggnadsfacket ej blott för kajer utan
även för provisoriska och permanenta
tätningsanord-ningar för dammar m. m. T Sverige hava Järnspånter
kommit till stor användning vid byggandet av
östrands sulfatfabriks pumpstation vid Indalsälven.
Järnspånten neddrevs i en cirkel, varefter
pumpstationen göts mot spanten. Inom parentes vill jag
omnämna att ifrågavarande pump station har den
icke föraktliga kapaciteten av 1,5 m3/s, vilken, fullt
utnyttjad under dygnet, giver en vattenmängd något
större än Stockholms maximala dygnsförbrukning
av vattenledningsvatten.
Slutligen några statistiska data om händelserna
på vattenkraftområdet under 1931. Under året
fullbordades i landet nybyggnader och utvidgningar av
vattenkraftanläggningar med en sammanlagd effekt
av ca 50000 kW, representerande en
anläggningskostnad av i runt tal 20 millioner kronor. Landets
installerade vattenkraft uppgår härigenom f. n. till
något mer än 1,3, mill. kW eller 1,8 mill. hkr. Bland
de nu färdigställda nybyggda kraftverken märkas i
främsta rummet de vid Avesta Storfors i Dalälven
belägna kraftverken Månsbo och Avesta. Stora
Kopparbergs Bergslags kraftverk Tänger vid Svärdsjöån
har som förut nämnts även färdigställts.
Av tidigare påbörjade större kraftverk hava
arbetena under 1931 fortsatts vid statskraftverken
Sillre mellan Oxsjön och Indalsälven och Vargön vid
Götaälv samt vid de i enskild ägo varande
kraftverken vid Höljebro i Ljusnan (fig. 4), Laholm i
Lagan och Åtorp i Letälven.
Under 1931 påbörjades nyanläggningar och
utvidgningar vid enskilda och kommunala
vattenkraftverk med en sammanlagd effekt av icke mindre
än 75 000 kW, vari emellertid Krångede ingår med
1906 I9O}79001/90991019111912 0/3 191419IS 1916191719» 190192019211X2192519241925/92f 19271920 192919301931
Fig. 5. Påbörjade enskilda och kommunala vattenkraftanläggningar
enl. Svenska vattenkraftföreningens statistik. (1931 års stapel endast
preliminär.)
mer än 80 %. Totalsiffran är större än under något
föregående år i den svenska vattenkraftindustriens
historia (fig. 5). Föregående rekordår voro 1907 och
1919 med resp. 65 000 och 71 000 kW. Vi få således
serien 1907, 1919 och 1931 med ett konstant
intervall av 12 år. 1907 var i ekonomiskt avseende ett
utpräglat krisår liksom 1931. År 1919 kan endast
beträffande de specifika krigsindustrierna sägas ha
varit ett krisår. Den* egentliga s. k. fredskrisen kom
två år senare.
Vi se således i diagrammet (fig. 5) i viss mån en
avspegling av konjunkturförhållandena, ehuruväl
alltför vittgående konsekvenser ej böra dragas härav.
Det bör sålunda exempelvis framhållas, att den höga
stapeln för 1931 till stor del är att tillskriva andra
förhållanden än konjunkturväxlingen. Att en livlig
nybyggnadsverksamhet på vattenkraftområdet just
sammanfaller med krisåret eller åtminstone med
något av högkonjunkturens sista år torde emellertid vara
en ganska naturlig företeelse. I högkonjunkturens
början söker man först taga ut mesta möjliga energi ur
ännu icke fullbelastade anläggningar. Kraftbehovet
stegras, nya anläggningar erfordras; stegringen i
kraftbehov och ökningen i nybyggnadsverksamhet
fortfar ända till dess att konjunkturomslaget börjar
bliva kännbart.
I U. S. A. har energiproduktionen nu sjunkit under
1928 års siffror, d. v. s. med omkring 10 % sedan
rekordåret juli 1929-juni 1930. Vi ha emellertid i
Sverige ingen anledning att se alltför pessimistiskt
på läget. Här ligger nämligen energiproduktionen
ännu i jämnhöjd med siffrorna för rekordåret 1930.
(Forts.)
REDOGÖRELSE FÖR SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGENS AVDELNINGS FÖR
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST VERKSAMHET UNDER ÅR 1931.
1. Ledamöter.
Som nya ledamöter hava under året inträtt 64 av
föreningens ledamöter.
Såvitt känt är hava under året sju av avdelningens
ledamöter bortryckts av döden, nämligen
överingenjörerna FRIDOLF ALMQUIST 0’Ch C. J. GIMBERG,
civilingenjörerna FRITZ DANIELSSON, IVAR FOGELSTRÖM, KARL
HOLMGREN och HUGO LINDQUIST samt disponent THOR
TORNERHIELM.
Avdelningen räknade vid årsskiftet 698 ledamöter.
2. Styrelse ocfi funktionärer.
Avdelningens styrelse har under år 1931 haft
följande sammansättning:
WRETLIND, E. PAUL, civilingenjör, ordförande, 31;
BOLINDER, NILS L., byråchef, vice ordförande, 31;
FURUSKOG, H. VALTER, civilingenjör, sekreterare, 31;
SUNDBLAD, NILS K., gatudirektör, 30; VON GREYERZ, WALO,
major, 31; JONSON, EBIK W., civilingenjör, 31;
EKELUND, Bo D., civilingenjör, 31.
Redaktör för Teknisk tidskrifts avdelning för Väg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
