Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
TEKNISK TIDSKRIFT
23 JAN. 1932
alltså därvid huvudsakligen uppehöll sig vid frågor
rörande havssjöfarten.
Hans anförande gav en beskrivning av Italiens fem
största hamnar, deras allmänna planordning,
anordningar för gods- och persontrafik samt konstruktion av
kajer och vågbrytare.
Kapten Jansson framhöll, att italienarna i sitt
kalk-puzzolanbruk äga ett utmärkt hydrauliskt bindemedel,
som dock har den olägenheten att det binder långsamt.
I avsikt att undvika denna olägenhet hade man försökt
med gjutningar med portlandcement, vilka emellertid
icke utfallit väl. Ett bruk sammansatt av på särskilt
sätt behandlat, aktiverat puzzolancement har däremot
lämnat goda resultat.
Bland de kajer, pirer och vågbrytare, talaren visade
och beskrev, var konstruktionen av den stora
Vågbrytaren i Bari särskilt intressant. Denna är utförd av 400
tons betongblock, vilka fullt fabriksmässigt tillverkats
på land och därefter transporterats ut på sin plats, där
de hopdymlats på så sätt att över varandra placerade, i
blocken urspårade hål fyllts med armerad betong, som
åstadkommit det erforderliga förbandet.
Det givande föredraget, som på grund av den långt
framskridna tiden mot slutet måst starkt avkortas,
skördade i likhet med det föregående livliga applåder.
Den allvarligare delen av sammanträdet var därmed
avslutad, och man övergick till den traditionella
julsupén, som lockat ett 100-tal medlemmar att stanna
kvar. Vid bordet avsjöngs unisont en av
ceremonimästaren för tillfället skaldad bordsvisa, vilken gjorde
stor succés.
Vid nachspielet hyllades förutom gästerna den
avgående vice ordföranden, byråchef Bolinder, och
klubbmästaren, civilingenjör Zachrisson. Herrar "Don
Pedro", Back och Dahlin, flankerade av hr Finné, skötte
därefter i en illfundigt hopkommen årsrevy
skänd-ningen av avdelningens medlemmar på ett sätt, som
effektivt bidrog till att göra 1931 års julfest synnerligen
lång och lyckad.
Fur.
Svenska teknologföreningens avdelning för väg- och
vattenbyggnadskonst höll måndagen den 11 januari 1932
sammanträde å restaurant Gillet under ordförandeskap
av civilingenjör E. PAUL WRETLIND. ’Sedan ordföranden
öppnat sammanträdet med en tillönskan till avdelningen
om ett gott nytt år 1932, upplästes och godkändes
protokoll från avdelningens sammanträde den 14 december
1931.
Ordföranden meddelade därpå, att avdelningens
årsberättelse förelåg till behandling. Med hänsyn till att
den senare skulle komma att publiceras, beslöt
avdelningen, att t. v. lägga den till handlingarna. Därefter
meddelade ordföranden, att föreningens styrelse i en
skrivelse den 2 januari 1932 anmodat avdelningens
styrelse att utse en representant i den nybildade Svenska
studiekommissionen för svetsningsfrågor och att
styrelsen till avdelningens representant beslutat utse
professor CAKL FORSSELL. Denna styrelsens åtgärd
godkändes av avdelningen.
Ordet överlämnades därpå till kvällens fem referenter
av "vad som hänt inom väg- och vattenbyggnads facket
under år 1931". Av dessa behandlade civilingenjör Bo D.
EKELUND bro- och byggnadskonstruktioner, förste
byråingenjör KAHL J. AHLBERG järnvägar, förste ingenjör
NILS A. F. LID VALL kommunalteknik, civilingenjör ERIK
UPMARK vattenkraft och kapten NILS VON MATERN
vägar.
Referenterna hade var och en inom ramen av ett
kvartstimmesmeddelande på ett utmärkt sätt lyckats
inrymma de viktigaste händelserna inom facket, och deras
prestationer belönades av ett talrikt auditorium med
livliga applåder.
Föredragen komma att införas i denna tidskrift. De
åtföljdes av en stunds diskussion, i vilken förutom
ordföranden herrar PALLIN, NORDENDAHL och SYLWAN
yttrade sig.
’Sedan ordföranden förklarat sammanträdet avslutat,
intogs supé av ett 70-tal medlemmar.
Vid eftersitsen visade kapten H. N. PALLIN "några
bilder från V3:s studieresa 1931", vilket blev en med
historier ur den egna fataburen kryddad anrättning, som
- av applåderna att döma - livligt senterades av
åhörarna. Fur.
Tidvattenkraftverkprojekt i Argentina. För två
såsom särskilt gynnsamma ansedda platser vid Argentinas
patagoniska kust har man utarbetat projekt för
tidvattenkraftverk. Sålunda skall vid Golf San José som har 780
km2 area, det 7 km breda inloppet avstängas genom en
damm. Därigenom erhålles en uttnyttningsbar fallhöjd,
växlande mellan 0,5 m och 2,25 m och med en
vattenmängd av 901-150 m3/s till förfogande. I dammen
inbyggas 376 turbiner. Dessa turbiner matas växelvis från
sjösidan och från landsidan. Man räknar med en
möjlig produktion av 10 000 000 kWh per dygn. I Buenos
Aires som är beläget 1100 km från platsen kommer
energien att kosta l,ie öre. Byggnadskostnaderna ha
beräknats till i runt tal 360 mill. kr. En annan gynnsam
utbyggnadsplats är vid mynningen av Deseado, varest en
försöksanläggning skall utföras för i runt tal 300 000 kr.
LITTERATUR
Unterwassergussbeton nach demContractor-Verfahren,
av F. TRIER och E. TODE, förlag Wilhelm Ernst £ Sohn,
Berlin 1931. 35 sidor. Pris häftad RM 2: 80.
Metoden att gjuta betong under vatten med tillhjälp
av ett vertikalt höj- och sänkbart rör mynnande under
den övre ytan av den betong, som gjutes, är enligt
författarnas uppgifter helt ny i Tyskland. De framhålla
även, att förfarandet, som i Tyskland går under namnet
Contractor-metoden, utexperimenterats i Sverige av den
svenska firman Contractor 0’Ch hos oss använts vid större
arbeten redan 1911.
I den föreliggande redogörelsen skildras först själva
tillvägagångssättet och de anordningar, som erfordras
vid dess praktiska tillämpning. Härvid lämnas så
fullständiga uppgifter, att boken bör kunna tjäna som en
ren bruksanvisning.
I en mera speciell del redogöres därefter för ett större
betonggjutningsarbete i Elbe vid Magdeburg-Rothensee,
där metoden ifråga tillämpats bl. a. av ekonomiska skäl.
Gjutningen omfattade l 400 m3 undervattensbetong och
utfördes med hjälp av svensk sakkunskap. Uppgifter
lämnas såväl beträffande tekniska detaljer som
beträffande kostnaderna för gjutningen.
Redogörelsen avslutas med en bedömning av metoden,
varvid densamma i hög grad lovordas, och den
förhoppningen uttalas, att den må komma till största möjliga
användning. Donovan Werner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
