Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
TEKNISK TIDSKRIFT
27 FEBR. 1982
Fig. 2. Åttkantig täthetsprovkropp. Till vänster formar för gjutningen.
kr. per m3, innebär tydligen en ökning av
cement-halten från det vanliga cirka 300 kg/m3, motsvarande
ett blandningsförhållande av ungefär l : 2,5 : 3,5, som
ofta ger otät betong, till en cementhalt av 400 kg/m3,
motsvarande ett blandningsförhållande av 1:2: 2,5.
som oftast ger tät betong, endast en fördyring med
mindre än 7 % av hela byggnadsverket, vilket i och
för sig icke vore utslagsgivande, om täthetsfrågan
härigenom vore löst. En stor cementhalt medför
emellertid, att betongen får vissa, icke önskvärda
egenskaper. Sålunda blir till exempel
värmeutvecklingen vid betongens hårdnande mycket stor; tjocka
konstruktioner bliva härigenom starkt iippvärmda i
sina inre delar, varav följer expansion, vilken i sin
tur kan åstadkomma sprickor i ytan, som kyles av
den omgivande luften. En stor cementhalt medför
även, att betongens krympning vid uttorkande och
svallning vid genomfuktning får större mått än eljest.
Detta medför, att större omsorg måste ägnas
utbildningen av gjut- och dilatationsfogar etc. Av flera
skäl synes det sålunda vara önskvärt, att cement-
Fig.3. Provning av vattentäthetsprovkroppar.
Tryckluften i den mindre bomben pressar vattnet i den
större genom gummislangarna till provkropparnas
hålrum.
halten hölles inom vanliga gränser, varmed jag dock
icke vill hava sagt att jag anser en cementhalt av
400 kg/m3 överdrivet hög. Vid flera gjutningar har
denna och än större cementhalt använts utan att
någon teknisk olägenhet kunnat konstateras.
Vilken cementhalt är den minsta, med vilken det
är möjligt att erhålla en fullt tät betong? Det
ganska stora antal provningar, som den firma jag
tillhör, Vattenbyggnadsbyrån, låtit utföra både vid
Statens provningsanstalt och på byggnadsplatserna
vid utförandet av ett flertal vattenkraftanläggningar.
har pekat hän på att det i undantagsfall med mycket
lämpliga materialier är möjligt att framställa en
fullt vattentät betong med en cementhalt av 300
kg/m3 eller strax under denna siffra. I vanliga fall
erfordras dock med goda materialier en cementhalt
av cirka 350 kg/m3.
Beträffande sand- och stenmaterialet må till en
början framhållas, att sanden skall vara ren. dvs.
fri från organiska föroreningar. En ringa halt av
organiska föroreningar kan möjligen tolereras; om
det är möjligt att framställa en tät betong av starkt
förorenad sand är tills vidare tvivelaktigt.
Sanden skall vidare vara välgraderad, dvs
innehålla kom av alla storlekar från de minsta till de
största. Sand, som är sammansatt av enbart stora
eller enbart fina korn, fordrar mer cement är en
välgraderad sand.
Det sätt, på vilket man vanligen grafiskt angiver
sandens kornstorleksfördelning, har jag tidigare
framhållit såsom olämpligt, och jag har i ett föredrag
i betongföreningen föreslagit en annan metod för
grafiskt angivande av kornstorleksfördelningen. Jag
tänkte mig då, att kornstorleksfördelningen eller
graderingen skulle angivas av
en-massfördelningskurva på sätt den vänstra delen av fig. 4 angiver i
"F"
48 % under 0,3mm
J mm
"O "
BF
29%under-famm
63% . / mm
"B9
22 % under Ojmm
47% " l mm
’Eg"
% under-0,3mm
" l mm
"6"
3 % under 0,3mm
22% « / mm
l 2 3/77/77
Kornstorlek
01 2^4561 mm
Hornshrlek
Fig. 4. Förkastliga diagram över kornstorleken hos sand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
