Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
TEKNISK TIDSKRIFT
27 FEBR. 1932
de praktiska reseråden och i stället vid besöken på
respektive platser sökt erhålla lämplig
speciallitteratur. Det är dock ofta svårt att omedelbart erhålla
noggranna anvisningar på sådan, varigenom
littera-turanskaffningen nog för mången torkar in, och
behållningen därigenom kan bliva flyktigare, än om en
verklig teknisk handbok på förhand utarbetats.
Studieresornas utförande.
För att giva en inblick i, hur en dylik utländsk
studiefärd organiseras och förlöper, vill jag här
lämna några uppgifter och kommentarer till den i
mångt och mycket typiska studieresa, som företogs
av V3 under våren 1931.
Redan under hösten 1930 hade tanken på en
utländsk studieresa tagit så fast form i V3, att
avdelningen tillsatte ett verkställande utskott, bestående
av teknologerna U. BJUGGREN, L. RÖNNMARK och B.
VIKING, vilka från denna tidpunkt och allt intill dess
att studieresan med sina räkenskaper var avslutad,
utvecklade en berömvärd energi för att göra det dem
anförtrodda företaget lyckosamt. Från början var
det ej bestämt, vem eller vilka av fackskolans lärare
som skulle bliva ledare, men då dessa studieresor äro
för ledarna ganska ansträngande, ansågs professor C.
FORSSELL vara i tur att övertaga ett ledareskap, vilket
därefter, när förhinder för honom uppstod,
överflyttades på mig. Detta inträffade först i senare delen
av vårterminen 1931, och jag blev följaktligen icke
särdeles hårt belastad med förberedelserna. - Ett
önskemål beträffande studiefärderna torde för övrigt
vara, att de så långt sig göra låter, läggas olika från
det ena året till det andra, så att icke samma
myndigheter och personer år från år besväras. Givetvis
främjas detta önskemål, om ledarna växla för de
olika årens studieresor.
En dylik studieresa får av naturliga skäl sin
karaktär av det ämne, som ledaren företräder. Detta
är också det enda riktiga. Han måste själv väl
behärska och helst även själv personligen känna till de
platser och föremål, som skola studeras, och med
hänsyn härtill får resevägen utstakas. Då alltså
vägbyggnad och kommunikationsteknik i detta fall
närmast skulle stu leras och särskilt den senare delen av
ämnet, blev resplanen uppgjord med detta mål för
ögonen. Starka restriktioner gjordes av den
tillgängliga tiden, som uppgick till endast 16 dagar.
Färden ställdes från Stockholm över Hamburg,
Amsterdam, Bryssel, Paris, Köln och Berlin samt åter till
Stockholm. Den blev sålunda med hänsyn till tiden
ganska omfattande. Avfärden från Stockholm ägde
rum den 30 maj och återkomsten dit den 15 juni
1931.
Väsentlig och avgörande för en dylik resa med
unga teknologer är frågan om, huru mycket som
skall studeras eller m. a. o., vilken intensitet som bör
utövas vid bedrivandet av de tekniska studierna.
Man kan härvid följa flera olika linjer. Den
närmast till hands liggande torde vara, att man söker
konsumera ett maximum av vetande och alltså
börjar sina studier tidigt på morgonen, tar del av så
många studieföremål som möjligt med tillhörande
detaljer, slutar sent på kvällen och fortsätter på samma
sätt från dag till dag. Där det låter sig göra, reser
man på nätter och helgdagar. Man får på detta sätt
den största möjliga valutan, i varje fall i kvantitativt
avseende.
Å andra sidan är det klart, att man kan få för
mycket av det goda, så mycket t. o. m. att man icke
förmår tillgodogöra sig allt, och att det som fastnar,
gör det dåligt samt att behållningen därför i det hela
kan bliva mindre, än om programmet varit mindre
kompakt sammansatt. De flesta omdömesgilla
personer torde nog också numera vara av den meningen,
att studieresor av nu ifrågavarande slag böra
bedrivas med måttlig intensitet. Man har även annat
att lära på sin första utländska resa än att studera
arbeten inom den teknik, varav ens huvud och
tankar redan förut sedan åratal äro fyllda, man behöver
lyssna till det främmande vardagsspråket, i lugn
insupa en annan atmosfär, se en smula av de utländska
folkens liv och reaktioner, söka uppfatta något av
det som skiljer världsmedborgaren från den mera
periferiskt boende osv.
Vare det långt ifrån mig, att vilja göra detta
senare till något väsentligt, men det ligger i alla fall
ett visst fog i den uppfattningen, att både andlig och
materiell matsmältning må bäst av lämpliga
portioner av alla de livets vitaminer, som en sund, andlig
diet måste innehålla. Man skulle därför troligen vid
en undersökning av resultaten från på olika sätt
bedrivna studieresor finna, att den största tekniska
behållningen vunnits, där tekniken fått sig tillmätt en
måttligt lång, icke tung arbetsdag, och där rimlig tid
funnits över för vila och en viss återhämtning samt
för en assimilering av den miljö, i vilken man vistas.
Dessa enligt mitt förmenande kloka och riktiga
synpunkter kunde tyvärr ej i större utsträckning
till-lämpas vid nu ifrågavarande studieresa. Man
behöver nog aldrig hysa bekymmer för, att allt för ringa
intensitet skall utvecklas under dessa resor. Hur
man än bär sig åt, bli programmen här som
annorstädes i de flesta fall för vidlyftiga. De kunna över
huvud taget näppeligen på förhand göras tillräckligt
begränsade. Jag är dock av den uppfattningen, att
en viss, någorlunda lämplig anpassning till le juste
milieu blev iakttagen vid vår färd.
De huvudanläggningar, som studerades under 1931
års studieresa voro följande:
Hamburg: Elbehamnarna, Elbetunneln,
gatuväsen-det, landflyghamnen och det kommunala
frilufts-badet.
Amsterdam: Hamnen, Nordseekanalen, slussarna
vid Ijmuiden och torrläggningen av Zuidersee.
Brussel: Stadsplan och bebyggelse.
Paris: De underjordiska stads järn vägarna (Metron),
regionplanen, gatuväsendet, gatutrafiken,
ombyggnaden av Pont de la Concorde, kolonialutställningen.
Köln: Rhenbroarna.
Berlin: Om- och nybyggnader av stadsjärnvägarna
m. m., stadsbyggnadsutställningen, West Kraftwerk
och Verkehrsmuseum.
Studieresans finansiering.
Det har sitt intresse att taga del av, hur en dylik
studieresa finansieras.
Av de 32 studerande ur avgående V3, som deltogo
i 1931 års resa, hade 11 stycken nedsatta
terminsavgifter och därmed även rätt till bidrag ur vissa
Tekniska högskolans fonder med 7 kr. om dagen vid
studieresor, som ordnas och ledas genom högskolans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
