Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
TEKNISK TIDSKRIFT
25 JUNI 1932
Fig. 5. Isgrindsuppvärmning i Trollhätte kraftverk, 2:a utbyggn.
Temperatur för inkoramande och utgående vatten vid olika hasligheter i
uppvärmningsrören på isgrindarna.
till en cirkulationspump på max. l 500 l/min, som
genom slutet rörsystem pressar vattnet genom rören
på grindarna och genom transformatorernas
kyl-slingor. Därifrån rinner vattnet med självtryck ned
till samlingsbassängen. En anordning (pitotrör) att
direkt avläsa vattenmängden genom pumpen,
signalanordning, om vattnet upphör cirkulera, m, fi.
smärre, liknande detaljer fullständiga anläggningen.
Genom att anordna vätskemotståndets bassäng
såsom samlingsrum för kylvattnet eller
uppvärmningsvattnet, vilket man vill säga, vinnes fördelen, att
man under natten från ett aggregat kan uppvärma
denna vattenmassa till sådant gradtal, att den is,
som må hava avsatts på grindarna,. säkert bringas
att lossna.
Å fig. 3 visas utseendet av en av de undre
grindarna och å fig. 4 en grind igensatt vid sörpning.
Det är klart, att de vid olika hastighet å det
genom rören strömmande vattnet avgivna
energimängderna bliva olika.
Per aggregat finnas 37 st. 5,24 m långa 3/V’ rör
för varmvatten. Sektionsarea per rör är 2,85 cm2 och
totalt 1,04 dm2. Inre ytan utgör 11,6 m2.
Enligt beräkningar med data från Hiitte och enligt
direkta prov med ett rör med genomströmmande
vatten gäller för värmeavgivningen vid de
vatten-hastigheter, varom här är fråga,
Wl = 0,163 + 2,43 V per m2 inre yta och 1°C
temperaturskillnad mellan vattnet i och utanför rören
och vid stark vattenspolning av rörets utsida.
W\ = effekt i kW,
V = vattenhastighet i röret i m/sek.
Vi antaga t± - temperatur å inkommande vatten.
£2 ~ " " avgående "
Omgivande vattnets temperatur ~ 0°C.
Värmeförlusten, som vattnet röner vid passade
genom grinden, blir då 1,04 X W V X 4$ X (^ - *2),
som skall vara lika med värmeavgivningen genom
rören, som är 11,6 (0,163 2,43 V) ~^~~~–, båda ut-
u
tryckta i kW. Vid valda värden å två storheter, t. e.
vattenhastighet och effekt erhållas de båda andra ur
ekvationerna.
Å fig. 5 angivas grafiskt beräknade förhållanden
mellan å ena sidan hastighet av vattnet i 3/4" rören
och å andra sidan temperaturen å det inkommande
och avgående vattnet vid en värmeavgivning av 21.0
kW i aggregatets isgrindar. Alldenstund
temperaturavgivningen är direkt proportionell mot
vattentemperaturen, blir värmeavgivningen upptill i
grinden ungefär dubbelt så stor som nedtill. Då’alla
förhållanden variera linjärt, kan man ur kurvorna
avläsa, huru mycket effekten ökas vid högre
temperatur å vattnet.
Exempel.
Vattenhastighet 0,4 m/sek.
Temp. å inkommande......... . 22°C 4.4°C
., " avgående ............ 10°C 20°C
Effekt........................ 220 kW 440 kW
Anordningen, som torde vara helt originell,
medför följande, särskilda fördelar.
Transformatorförlusterna nyttiggöras helt för
uppvärmningen.
Värmningen anbringas å lamellernas framsida, där
isen huvudsakligen fäster sig.
Vid tider för lågbelastning kunna stora effekter
kortare stund tillföras grindarna för att göra dem
säkert fria från is.
Anordningen är ytterligt lättskött och billig i
anläggning.
Inga nämnvärda förluster erhållas vid
effekttransporten till och från grinden.
GATUVIADUKT ÖVER BANGÅRDEN VID SJÖLUNDA.
Av civilingenjör O. D. ZETTERHOLM.
Den 12 februari 1913 träffades mellan
järnvägsstyrelsen och Malmö stad en överenskommelse
angående ombyggnad och utvidgning av Malmö
statsbanestation m. m. I järnvägsstyrelsens åtagande
ingick bland annat’ uppförandet och bekostandet av
två viadukter över järnvägsområdet, den ena vid
Slussen och den andra vid Sjölunda, båda enligt av-
talet avsedda att förbinda gatunätet öster om
järnvägen med hamnområdena.
Den förstnämnda viadukten blev färdigställd redan
år 1918.1 den sistnämnda däremot som avsågs komma
i Se beskrivning- i Tekn. tidskr. Väg- och vatten 1918, sid.
195, och 1926, sid. 85-91.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
