Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
TEKNISK TIDSKRIFT
23 JULI 1932
Som synes och som bekant åstadkommes genom
regleringarna dels en ökning av den energimängd
som kan utvinnas vid de berörda kraftverken, den
kvantitativa regleringsvinsten, dels en höjning av
primakraften, den kvalitativa vinsten. Genom en
ändring av tappningsplanen kan man visserligen i
någon mån erhålla en annan fördelning av
regleringsresultatet. Någon nämnvärd ökning av
minimi-vattenmängden, jämfört med det på figuren utvisade
%Ltjåfrnint.isgn.Kl-^
Fe v tvghri/Tf
\
\
Fig. 15. Vattenmängdsvaraktighet vid
olika utjämningsgrader.
resultatet, kan man emellertid icke ernå, och varje
ökning av denna kvantitet medför en relativt stor
försämring i den kvantitativa vinsten.
Ju högre utjämnings- och regleringsgraderna äro,
desto mindre blir emellertid bristen i förhållande till
den totala effekten, men även om man har mycket
riklig tillgång på lämpliga regleringssjöar, lönar det
sig icke att driva regleringarna så långt att en
fullständig utjämning ernås. Reglerings vinsten blir
, Datå/i/er?
Fig. 17.
I92S 1929 1910
Fig. 16. Vattenstånd i Sorpetalsperre.
nämligen vid en sådan reglering utsträckt över flera
år, varför höjningen av lågvattenmängden per
maga-sinsenhet blir liten och dessutom blir den
kvantitativa vinsten synnerligen låg.
På ett ställe i Tyskland, nämligen i Ruhr i
närheten av Essen, är för
närvarande under utförande
en reglering, som är avsedd
att uteslutande
användas som lågvattenreserv.
Detta gäller dock icke en
reglering för kraftändamål
utan för att tillgodose
vattenbehovet inom
Ruhrområdet, och någon
annan reserv för detta
ändamål kan icke uppbringas.
Vid denna reglering är
regleringsgraden icke
mindre än 240 %, och
ut-nytt j ningen av magasinet
är som synes av fig. 16
synnerligen liten.
Vid sjöregleringar i
sådana vattendrag, där
kraftverkens belastning icke är
konstant under årets olika
delar utan har den vanliga
distributionskaraktären kan emellertid en proportionsvis högre höjning
av primakraften ernås utan att detta behöver ske på
bekostnad av den kvantitativa vinsten. Dels blir ju
vid en dylik belastning högbelastningstiden
koncentrerad till endast en del av lågvattenperioden, dels
kan man med mindre uppoffring av den kvantitativa
vinsten garantera en ökning, enär man, om
magasinet icke blivit avsänkt i den önskade omfattningen
till högbelastningstidens slut, ändock har relativt
lång tid på sig att tömma magasinet före vårflodens
början.
Vid samköming i större omfattning mellan
kraftverk inom områden med olika hydrologisk karaktär
erhålles genom samkörningen i och för sig en
utjämning av vattentillgången, men därjämte blir
under de ogynnsammare åren vattenbristperioden
förkortad. Detta medför att vid en mera utbredd
samköming en proportionsvis större höjning av
primakraften kan ernås än om ’tappningen måste
anpassas endast efter det egna vattendraget. Detta
belyses närmare av fig. 17, som visar dels
vattenföringen i norra och mellersta Sverige, dels en
sammanlagring av vattenföringen vid samma platser
under 1914-15, vilket år var exceptionellt
vatten-fattigt i mellersta Sverige. Under det att för
Dalälvens vidkommande vid en viss utjämningsgrad en
höjning av lågvattenmängden med q m3/s kan ernås,
kan vid en sammanlagring vid samma
utjämnings-grad vattenföringen höjas med ca 1,4 X q m3/s, dvs.
40 % mer än i förra fallet.
Någon extra hänsyn till förhållandena vid en
sådan framtida eventuell samköming torde dock
icke nu behöva tagas. Sjöregleringarna kunna
nämligen endast genom en ändring i tappningsplanen
anpassas efter de nya förhållanden, som i framtiden
kunna inträda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
