Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 9
SEPT. 1932
TEKNISK TIDSKRIFT
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
REDAKTÖR: WALO FINNÉ
INNEHÅLL: Östrands sulfatfabriks vattenledning, av civilingenjör Victor Jansa. - Vägbeläggningar enligt
makadamprincipen, av ingenjör Axel Riis. - Problemet magasinsdammars grundläggning, av professor dr-ing.
Karl von Terzaghi. - Litteratur.
ÖSTRANDS SULFATFABRIKS VATTENLEDNING.
Av civilingenjör VICTOR JANSA.
Orientering.
Svenska cellulosa aktiebolagets nyligen
fullbordade sulfatfabrik vid Östrand - den största i
Skandinavien och en av de största i världen - erbjuder
i tekniskt hänseende mycket av intresse. Hos
vattenbyggaren torde väl i första rummet de
anordningar, som vidtagits för tillgodoseende av fabrikens
vattenbehov kunna påräkna det största intresset,
ehuru jämväl vattenavloppet och hamnanordningarna förtjäna att uppmärksammas.
Östrands sulfatfabrik har med hänsyn till råvaruanskaffning och kommunikationer erhållit ett
utmärkt läge på den i Klingerfjärden utskjutande
halvön mitt för Skönvik.
Fabriken har vid den första utbyggnaden erhållit
en produktionskapacitet av 75 000 ton sulfatmassa
per år, men byggnaderna och även vatten- och
avloppsledningarna hava från början dimensionerats
för framtida ökning av kapaciteten till 100 000 ton
per år.
För fabrikationen erfordras vid den första
utbyggnaden en sötvattentillförsel av l 500 l/s eller 90 000
l/min och vid fullständig; utbyggnad 2000 l/s eller
120000 l/min. För tillgodoseende av detta
betydande vattenbehov, som är större än det nuvarande
vattenbehovet i Stockholm, kan endast Indalsälven
ifrågakomma såsom vattentäkt.
Älvvattnet är med hänsyn till sin kemiska
beskaffenhet väl lämpat för användning vid
cellulosamassa-framställning. Däremot innehåller det särskilt under
vårfloden betydande mängder slam och fin sand.
varför det före uppfordringen till fabriken måste
renas genom avsättning och finsilning.
Vattnet uppfordras från en vid högra stranden av
Indalsälven ett stycke uppströms om Svedjebommen
anlagd pumpstation genom en tubledning till
fabriken.
Pumpstationen.
Uppsökandet av ett användbart läge för
pumpstationen har varit förenat med betydande svårigheter.
Den högra älvstranden utgöres nämligen på en
sträcka av nära 2 km uppströms om Svedje av en
omkring 40 m hög nipa, som i en lutning av ca
l : 1,3 stupar ned mot älven. Väldiga ras hava vid
olika tillfällen förekommit på denna sträcka. Längre
uppströms är älven mycket grund och strid. Vatten-
djupet nedanför nipan är obetydligt och endast på
några hundra meters längd närmast Svedjebommen
så stort, att ett intag för en vattenledning kan
anordnas utan muddring. Mellan det mitt i älven
belägna Mogravsgrundet och högra älvstranden brukar
älvfåran vintertid vara helt fylld med packis.
Vid den plats, som slutligen utsetts för
pumpstationen, finnes en djup ravin (fig. 1), tydligen utskuren
av i nipslänten framvällande grundvatten, som
numera utdränerats till förebyggande av ytterligare ras.
Stranden synes däremot på detta ställe vara
jämförelsevis stabil.
Grunden utgöres till betydande djup av skiktad,
lerblandad sand och mjäla samt lera, vilken
förekommer i tunnare lager och körtlar.
Med hänsyn till grundens svårartade beskaffenhet
och det stora grundläggningsdjupet har
pumpstationen erhållit cirkulär planform och utförts inom
järnspånt. För undvikande av en särskild
intagsledning har stationen förlagts delvis ute i själva
älvfåran.
Spanten är utförd av profil Larssen, typ III a.
Spåntplankorna hava sålunda en bredd av 400 mm
och en höjd av 145 mm. Den färdiga spantens vikt
uppgår till 143 kg/m2.
Fig. 1. Pumpstationen vid Indalsälven. Vy från älvens norra sida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
