Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 NOV. 1932
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
131
JÄRNBÅGSTÄLLNINGEN TILL 181 M BETONGBROVALVEN
VID TRANEBERG.
Av professor KARL LJUNGBERG.
Det stora brobygget över Tranebergssundet har
helt naturligt tilldragit sig icke endast fackmännens
utan hela allmänhetens intresse. Vad själva den
stora betongbron beträffar har den redan nu blivit
tekniskt fullständigt beskriven i januarinumret av
tidskriften Betong av major Nilsson och säkerligen
komma även beskrivningar av själva bygget att
framföras av dem, som haft hand om detsamma. Då
emellertid undertecknad står som initiativtagare och
konstruktör till den stora bågställningen av järn, på
vilken betongbron skall gjutas, vill jag här nedan
lämna en beskrivning av densamma.
Själva bron består av tvenne bredvid varandra
liggande betongbågar med 181 m spännvidd och
vardera med 9,0 m bredd. De äro avsedda att gjutas
var för sig, så att samma ställning först användes
för den ena bågen och senare genom en
sidoförskjutning av 14,2 m för den andra bågen.
Ställningen är utformad som en bågkonstruktion av järn.
I fig. l visas en sammanställningsritning till
ställningen. Som av denna framgår, består ställningen
av fyra stycken parallella plåtbågar sammanbundna
med vindförband. Bågarna verka såsom inspända,
ehuru verklig inspänning egentligen icke finnes i
anfangen utan endast tvenne upplag, ett vid vardera
flänsen. Tryckresultanten vid upplagen intar dock
alltid ett så centrerat läge att bågarna kunna räknas
såsom inspända. Bågsektionen är I-formad med en
livplåt 2400 mm X 18 mm, två flänsplåtar 800
mm X 24 mm samt fyra stycken vinkeljärn 100 X
X 200 X 18, fig. 2. Livplåten är uppstyvad med två
st. U 26. Sektionen är densamma över hela
båglängden. Vid inspända brobågar är sektionen i
allmänhet mycket större vid anfangen än vid hjässan.
Orsaken till, att man här med fördel kunnat använda
samma sektion över hela bågen, är att momenten i
denna ställningsbyggnad äro av underordnad storlek
i jämförelse med normalkrafterna. Dessutom kunna
de moment, som uppkomma under betonggjutningen,
bestämmas på ett ur hållfasthetssynpunkt lämpligt
sätt genom val av viss ordning för gjutningen av
den blivande brobågen. Vid broar måste man ju
däremot räkna med de moment, som svara mot den
ogynnsammaste placeringen av trafiklasten. Även
bågens form inverkar på momenten. I detta fall har
man icke kunnat taga den ur trycklinjesynpunkt
gynnsammaste formen utan måste bestämma den med
hänsyn till den blivande betongbågens underkant.
Det visade sig möjligt att välja formen av bågen så
att den bildas av cirklar med endast två olika radier
med övergång mellan cirklarna mitt i en skarv,
vilket ur tillverkningssynpunkt är en fördel.
Vad antalet skarvar beträffar, har detta av
kostnadsskäl begränsats till det minsta möjliga.
Avgörande har varit möjligheten att anskaffa livplåtar av
tillräcklig längd. En del stora utländska valsverk
valsa numera grovplåt av mycket stora dimensioner,
t. e. 16 m X 3,6 m med upp till 30 mm tjocklek. Men
då man denna gång var hänvisad till svenskt mate-
Fig. 1. Sammanställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
