Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 14 jan. 1933 - Tekniska föreningar - Skånska ingenjörsklubben, av F. M. - Östergötlands tekniska förening, av H. N. - Svenska ingenjörssällskapet i London, av L. A. - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vägdistrikt med en särskild chef. Enligt förslaget skall
staten dessutom bygga särskilda s. k. riksvägar, vilkas
underhåll emellertid därefter skulle övertagas av
distrikten. Vägskatten, som ansetts hava hittills belastat
jordbruket i allt för hög grad, skulle utgå efter inkomst,
varvid dock jordbrukets skatteprocent skulle vara 1,5
gånger övrigas. Talaren upplyste, att remisstiden
utsatts till den 1 mars 1933, varför det finge anses troligt,
att riksdagen icke finge ärendet till avgörande tidigare
än 1934.
Ingenjör A. Hanson från Göteborg höll ett med
ljusbilder illustrerat föredrag om "Den elektriska
ljusbågsvetsningen och dess användning vid konstruktions- och
reparationsarbeten". Vid denna svetsningsmetod utgör
arbetsstycket ena polen, medan den andra är en elektrod
av det järn, som skall lämna materialet till svetsen.
Genom beröring uppstår en strömstöt och efter
avlägsnande av en ljusbåge, så att elektroden smälter och
droppar ner i fogen. Då likström användes, blir
värmeutvecklingen 30 % större vid den positiva polen än vid
den negativa. Arbetsstycket bör då, såvida det ej är
fråga om mycket tunt gods, vara positiv pol. Användes
växelström, varvid värmeutvecklingen är lika fördelad
på båda polerna, får man ett mindre smältbad.
Inbränningen, dvs. djupet hos det smälta badet, beror dels
på sättet för elektrodens förande, dels på
karakteristikan hos den använda strömkällan, dels på materialet
hos smältelektroden och dels slutligen på om denna är
försedd med skyddsbeklädnad eller icke. Gaserna från
beklädnaden bilda ett skyddande rör kring järnstrålen.
Korsformiga svetsskarvar böra undvikas, T-formiga
kunna medgivas. Farliga spänningar i fogen motverkas
genom upphettning eller uthamring. Enhetliga
föreskrifter utom beträffande fartyg saknas i vårt land men
finnas i Amerika och Tyskland.
Därefter höll direktör W. Edström från Göteborg ett
med ljusbilder illustrerat föredrag, betitlat "Några
exempel på praktisk användning av elektrisk svetsning".
I början hade den elektriska svetsningen endast avsett
reparationer, men från 1925 hade man i verkstäderna
börjat att även tillverka nya aggregat genom svetsning.
Talaren ansåg emellertid, att metoden vunnit för litet
beaktande på ritkontoren, i det att konstruktören icke
tänkte sig in i, var och hur svetsfogarna lämpligast
borde anbringas. Såväl nitning som gjutning borde
enligt talarens uppfattning i största utsträckning ersättas
med svetsning. Som exempel anfördes svetsade
järnvägsvagnar, broar och fartyg, däribland det tyska
krigsskeppet Emden. Medelst film, tagen genom
rapidförfarandet, visades på ett synnerligen tydligt sätt det smälta
järnets rörelse från elektroden till arbetsstycket m. m.
Vid det efter supén följande samkvämet avtackades
kvällens föredragshållare och hälsades de nyinvalda
medlemmarna välkomna. F. M.
Östergötlands tekniska förening
i Linköping höll sammanträde å Frimurarehotellet i
Linköping den 26 nov.
Från valnämnden meddelades att tre nya medlemmar
invalts i föreningen.
Byggnadschefen i Linköping, civilingenjör Ivar
Petersson och förste ingenjören vid stadens
byggnadskontor, civilingenjör Herbert Blide, höllo var sitt
föredrag, den förre över ämnet "Linköpings kommunala
utveckling" och den senare över "Linköpings
vattenledningsverk". Båda föredragen, som belystes med
talrika balloptikonbilder, åhördes med stort intresse och
belönades med livliga applåder. En kortare diskussion
följde på föredragen.
Till sammanträdet hade efter inbjudan infunnit sig
representanter för länsstyrelsen, magistraten,
stadsfullmäktige, drätselkammaren och stadens olika verk.
Efter sammanträdet följde gemensam supé med
samkväm, varvid förekom tal, sång, musik och deklamation.
H. N.
Svenska ingenjörssällskapet i London
avhöll tisdagen den 29 november sitt höstsammanträde
å Svenska handelskammaren. Ett stort antal
medlemmar hade kommit tillträdes, bl. a. märktes
representanter för den danska ingenjörssammanslutningen i
Storbritannien.
Sammanträdet öppnades av ordföranden, baron Ove
Thott, som meddelade, att styrelsen beslutat kalla till
hedersledamot i sällskapet verkst. direktören i
Jernkontoret, doktor Axel F. Wahlberg. Detta meddelande
mottogs med acklamation, och sammanträdet beslöt
enhälligt att uttala sin anslutning till styrelsens beslut.
Vidare förekom inval av nya medlemmar, bl. a. verkst.
dir. vid Svenska diamantbergborrnings a.-b., Carl M.
Matton.
Sedan föreningens ärenden undanstökats, intogs
gemensam middag, vid vilken hedersordföranden,
generalkonsul E. G. Sahlin, presiderade. Efter middagen
höll ingenjören vid the British Thomson-Houston Co.,
Ltd., Mr. G. O. Watson, föredrag över ämnet:
"Electrically propelled ships." Föredraget, som åtföljdes av
en mängd intressanta ljusbilder, kommer att refereras
i annat sammanhang. L. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
