Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 4 mars 1933 - Notiser - Elektrifiering av Västkustbanan - Undersökningsarbeten vid Svappavaara? - Skyddstull för ammoniumsulfat föreslagen - Statshjälp för inköp av äldre fartyg för nedskrotning? - Teknologföreningens föreläsningsserie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den erforderliga rullande materielen (35 lok för
person- och godstrafik samt 11 lok för växlingstjänst)
beräknas kosta 8,62 mill. kr. Hela sistnämnda belopp
anses böra belasta elektrifieringen, enär nyanskaffning
av ånglok även vid fortsatt ångdrift å Västkustbanan
icke erfordras under lång tid framåt, på den grund att
med Ångelinjernas elektrifiering tillgången på ånglok
avsevärt ökats. Kostnaden för anordning av elektrisk
vagnsuppvärmning beräknas till 1,1 mill. kr.
Vid sammanställning av de genom elektrifieringen
åstadkomna förändringarna i årskostnaderna har man
funnit, att elektrifiering skulle medföra besparingar å
sammanlagt 2,388 mill. kr., men å andra sidan nya
utgifter å sammanlagt 2,222 mill. kr., vadan alltså en vinst
å 166 000 kr. skulle uppstå. Man har härvid utgått från
ett kolpris av 20 kr. pr ton. Vinsten skulle emellertid
utbytas mot en förlust å 57 000 kr., om man utgått från
det vid senaste upphandling i nov. 1932 gällande
kolpriset av 15,50 kr. pr ton.
Resultatet av ovanstående beräkning är som synes
mindre gynnsamt än de som framgått vid tidigare
genomförda eller föreslagna elektrifieringar. Med hänsyn
till fördelar, som icke direkt kunna siffermässigt
angivas – i främsta rummet förbättrade tåglägenheter –
anser emellertid styrelsen att en elektrifiering av
Västkustbanan vid nuvarande tidpunkt från såväl
företagsekonomisk som samhällsekonomisk synpunkt sett kan
betecknas som ett försvarbart företag.
Styrelsen anser sig dock böra påpeka, att ett senare
företagande av Västkustbanans elektrifiering hade varit
att föredraga särskilt med hänsyn till effektiv
användning av den genom elektrifieringen ledigblivna
personalen. Då arbetets igångsättande i främsta rummet
tillkommit för motverkande av arbetslöshet, ifrågasätter
styrelsen att halva kostnaden för rullande materiel eller
4 mill. kr. skall bestridas med anslag till beredskapsarbeten,
vilket belopp i så fall icke komme att ingå i det
lånekapital, som skall förräntas med trafikmedel. De nya
årliga utgifterna för elektrifieringen skulle härigenom
minskas med 180 000 kr., varigenom resultatet av
elektrifieringen skulle ställa sig betydligt gynnsammare.
I samband med elektrifieringen anser styrelsen att en
redan förut planerad fast till en tid framåt uppskjuten
ny godstågsförbindelse mellan Västkustbanan och
Sävenäs station vid Göteborg bör utföras. Anläggningskostnaderna
beräknas uppgå till 1,7 mill. kr. och anses böra helt
bestridas med medel ur statens järnvägars förnyelsefond.
Undersökningsarbeten vid Svappavaara? Med
anledning av framställning från vissa arbetarorganisationer
om beredande av arbete åt de arbetslösa vid
malmfälten i Norrbotten har kommerskollegium avgivit ett
utlåtande, vari kollegium förordar, att Sveriges
geologiska undersökning erhåller i uppdrag att verkställa en
geologisk undersökning av berggrunden inom den
viktigaste kopparmalmzonen i Svappavaara samt att för
bestridande av kostnaderna härför ett belopp av högst
15 000 kr. ställes till undersökningens förfogande.
Skyddstull för ammoniumsulfat föreslagen. Enligt
remiss har kommerskollegium och lantbruksstyrelsen
avgivit yttrande med anledning av en framställning från
Stockholms superfosfatfabriks a.-b. om åtgärder för
beredande av marknadsskydd för tryggande av bolagets
avsättning av sina kväveprodukter å den inhemska
marknaden. Ämbetsverken förorda på grundval av
verkställd utredning, att ammoniumsulfat måtte åsättas en
tillfällig tull av 3 kr. pr 100 kg. Tullskyddet anses böra
erhålla formen av ett till tulltaxan fogat tillägg med
begränsad giltighetstid, förslagsvis tre år.
I samma syfte har i första kammaren herr Axel
Nylander i Borås väckt en motion (I: 101), vari hemställes,
att riksdagen måtte besluta sådan ändring av tulltaxan,
att ammoniumsulfat äsättes en tull av 5 kr, pr 100 kg.
I motionen framhålles, att ammoniumsulfat f. n. är
tullfritt. Den internationella kvävekonventionens
upplösning i juli 1931 efterföljdes av ett kaotiskt tillstånd i
fråga om kväveprodukternas prisförhållande, yttrande
sig i en ohejdad konkurrens mellan chilesalpeterproducenterna
och de efter olika syntetiska metoder arbetande
luftkvävefabrikerna. Vissa länder med stor
kvävetillverkning igångsatte en omfattande dumping, och den i
Sverige uppspirande kväveindustrien träffades ytterst hårt härav.
En ny europeisk kvävekonvention kom till stånd på
hösten 1932, men ett icke ringa antal verk, huvudsakligen
i Tyskland, Polen, Holland och Belgien, stå alltjämt
utanför kartellen, och den svenska marknaden besväras
i hög grad av dumpingofferterna från dessa verk.
Statshjälp för inköp av äldre fartyg för nedskrotning?
I motioner i båda kamrarna (I: 162, II: 173) har
hemställts om att riksdagen måtte besluta om anvisande av
ett belopp av 2,8 mill. kr. att användas till inköp av
äldre svenska handelsfartyg för dessas nedskrotning.
Motionärerna framhålla, att den ekonomiska
depressionen innebär ett direkt och utomordentligt starkt hot
mot vår sjöfartsnäring och särskilt mot den del därav,
som utgöres av trampfarten. Den 1 juli 1932
redovisades 118 upplagda fartyg med ett sammanlagt tonnage av
152 486 brt, eller 228 398 dwt. Detta tonnage utgöres till
alldeles övervägande del av trampfartyg.
Den internationella konkurrensen gör sig med
synnerlig styrka gällande just inom trampfarten. De totala
driftkostnaderna ställa sig i regel högre för de svenska
än för flera närliggande nationers fartyg. Detta beror
delvis på att i den svenska trampflottan ingå i betydlig
utsträckning fartyg av gammal, omodern och långsamt
gående typ, för vilka en modernisering av ekonomiska
skäl är helt utesluten. Därtill kommer, att statssubvention
av vissa länders rederirörelse ökat dennas konkurrensförmåga.
År 1931 voro 34 % av de i svenska handelsflottan
ingående fartygen över 25 år gamla. Motsvarande
procenttal är för England 7,8, U. S. A. 8, Norge 13, Frankrike
13,8, Tyskland 16,2, Danmark 20, Belgien 22 och Italien
28 %. Föryngringen av vissa av nämnda länders
handelsflottor har ägt rurn genom av staten godkända och
understödda nedskrotningar. Motionärerna föreslå, att
liknande åtgärder skola tillgripas även i Sverige. För
de flesta av de äldre fartyg, för vilka nedskrotning kan
komma i fråga, finnes föga utsikt att de med någon som
helst framgång kunna sättas i trafik. Ett avförande ur
handelsflottan av dessa fartyg kan därför icke räknas
medföra ökad arbetslöshet för sjöfolket. Tvärtom lar
härigenom beredas möjlighet att i någon utsträckning
anskaffa lämpligt tonnage, varigenom ökade
arbetstillfällen kunde beredas. För förebyggande av otillbörlig
spekulation föreslås, att endast beträffande fartyg, som
redan den l januari 1931 varit infört i fartygsregistret,
skulle få åtnjutas premie för nedskrotning. Vidare
måste förutsättas, att all import av fartyg äldre än 25 år
förhindras.
Motionärerna framhålla, att det belopp av 2,8 mill.
kr., som nu för sjöfartsnäringens subvention begäres av
staten, utgör mindre än 1 % av det belopp som på sin
tid i form av krigskonjunkturskatt avkrävdes de svenska
rederiföretagen. Statens direkta överskott på
krigsförsäkringsverksamheten belöpte sig till 41 mill. kr. Vidare
har det under en tid av enastående höga fartygsvärden
rådande försäljningsförbudet beträffande tonnage
verkat kraftigt hämmande på strävandena till
handelsflottans förnyande.
Teknologföreningens föreläsningsserie i ämnen
berörande metallernas egenskaper öppnades programenligt
onsdagen den 22 februari. Föreningens ordförande,
direktör Kristoffer Huldt, höll därvid ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
