Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 8 april 1933 - Notiser - Föreningen tekniska museets årsstämma - Samarbetsdelegationen mot radiostörningar - Tekniska högskolan - Vattenståndsförutsägelser - Lödning av aluminium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dragonkasernbyggnaderna, kunna bibehållas,
varigenom man erhåller ett
slutet gårdsutrymme. Huvudbyggnadens 85 m långa
femvåningslänga vetter åt etnografiska museet och
maskinhallen åt sjöhistoriska museet. Totala golvytan
mäter ca 9 000 m2, därav 680 m2 enbart för tillfälliga
utställningar. I proposition till riksdagen har
regeringen för en tid sedan begärt, att erforderligt
markområde upplåtes åt ingenjörsvetenskapsakademien för
hysande av museet. Som utredningarna visat, att
museets verksamhet i de nya byggnaderna kan bedrivas
utan ekonomisk medverkan av staten, förefaller det
sannolikt, att riksdagen i glädjen häröver kommer att
bifalla propositionen.
Efter föredraget demonstrerades tvenne nyförvärv
till museet, dels en rekonstruktion av det å en av
Caligulas praktgalärer i Nemisjön funna kullagret, dels en
modell av Kjellins induktionsugn, vilken som bekant
"uppfanns på uppdrag av brukspatron Benedicks på
Gysinge". Dessa föremål ha skänkts till museet av
resp. dr Sven Wingquist och direktör Bengt Ingeström.
Efter dessa allvarliga men det oaktat synnerligen
glädjande förhandlingar vidtog den supé med samkväm,
som avslutade föreningens hittills märkligaste
årsstämma. Vid kaffet förevisade direktör Sigurd
Nauckhoff en av nitroglycerinbolaget upptagen film.
Samarbetsdelegationen mot radiostörningar har
nyligen utgivit ett meddelande nr 5, utgörande en
förteckning över radiostörningsskydd, godkända av
Svenska elektriska materielkontrollanstalten i Stockholm.
Den i tabellform uppställda förteckningen upptager
kondensatorer, kondensatorer med seriekopplat ohmskt
motstånd, dämpspolar och kondensatorer i kombination
med dämpspolar, med angivande av fabrikat,
typbeteckning, försäljare och tekniska data för de olika
apparaterna. Broschyren inledes med anvisningar för
tabellernas begagnande samt för montage av störningsskydden.
Tekniska högskolan. Katalogen för vårterminen har
nu utkommit, vilket med tacksamhet bör noteras av alla
som hava bruk för denna innehållsrika publikation.
Antalet ordinarie studerande utgör 938, specialstuderande
26, extra studerande 17 och självständiga
studerande 6, vartill komma 19 deltagare i kursen för
kulturteknisk examen och 18 i kursen för lantmäteriexamen.
De ordinarie studerandena fördela sig på de olika
fackavdelningarna sålunda: Teknisk fysik (endast 1:a
årskurs) 6, maskinbyggnad och mekanisk teknologi 177
(därav 104 i de två lägre och 73 i de två högre
årskurserna), skeppsbyggnad 64 (46 och 18), elektroteknik 172
(82 och 90), väg- och vattenbyggnad 166 (90 och 76),
kemi och kemisk teknologi 124 (79 och 45), bergsvetenskap
105 (75 och 30), arkitektur 104 (53 och 51) samt
lantmäteri (endast 1:a årskurs) 20.
Vattenståndsförutsägelser. I serien Svenska
vattenkraftföreningens publikationer (1933: 2) har
överdirektör Axel Wallén offentliggjort en granskning av 1932
års resultat samt ställt prognoser för nederbörd och
vattenstånd under innevarande år.
Årsnederbörden var under fjolåret i det närmaste
normal, i stort sett. Den utgjorde nämligen 99 % av den
normala nederbörden för hela landet. Motsvarande siffra
tör 1931 uppgick till 106 %. Vissa landsdelar uppvisade
ett mer eller mindre stort överskott, medan andra
utmärktes av nederbördsunderskott. Störst var överskottet
i mellersta och nedre delarna av Norrbottens län samt i
nedre delen av Västerbottens län, där det översteg 10 %,
medan däremot Gävleborgs, Östergötlands, Jönköpings,
Hallands, Skaraborgs samt Göteborgs och Bohus län
uppvisade mer än 10 % underskott. I Jönköpings län
utgjorde nederbörden endast 78 % av den normala. I
övriga län var årsnederbörden ungefär normal. De för
hela riket relativt nederbördsrikaste månaderna voro
september med 57 %, januari med 33 %, april med 31 %,
oktober med 18 % och maj med 12 % överskott utöver
den normala nederbörden, medan de nederbördsfattigaste
månaderna voro december med 49 %, februari med 51 %,
mars med 64 % och augusti med 71 % av den normala
nederbörden för dessa månader.
Fjolårets prognos angav, att Norrland skulle befinna
sig i en relativt nederbördsrik period, som från
sommaren 1932 borde övergå i en mera nederbördsfattig,
medan förhållandena i södra Sverige förutsades skola
utveckla sig i omvänd riktning. Denna prognos har i
stort sett gått i uppfyllelse.
Årsmedelvattenstånden voro höga i Torne älv, där det
var exceptionellt högt, i Byske älv, Skellefte älv, Ume
älv och Indalsälven, rnedan de för övrigt voro lägre än
de normala och detta särskilt i Dalälven, Motala ström,
Emån, Helgeån, Lagan och Vänern.
Fjolårets utsikter sammanfattades så, att norra
Sverige skulle befinna sig i en relativt vattenrik period,
som från årets mitt skulle övergå i en relativt
vattenfattig, medan det övriga landet skulle befinna sig vid
övergången till en vattenfattig period, som borde komma att
racka till inemot årets slut. Denna prognos har på ett
utmärkt sätt gått i uppfyllelse.
Den nya prognosen för Vänerns vattenstånd tyder på
en fortsatt lågvattenperiod med stigning till något över
medelvattenstånd om sommaren 1933 och därpå åter
fallande vattenstånd och relativt låga dylika under år 1934.
För Mälaren åter förutses relativt höga vattenstånd
under år 1933 men sedan starkt fallande till mycket lågt
vattenstånd under år 1934. Helgeåns sommarvattenstånd
1933 förutses komma att bliva rätt högt.
Nederbördsprognoserna för år 1933 sammanfattas
sålunda, att Norrland befinner sig i slutet av en
nederbördsfattig period, som från våren 1933 torde övergå i
en mera nederbördsrik, medan det övriga landet
befinner sig i en föga utpräglad period av rikligare
nederbörd, som under senare hälften av året torde övergå i en
ännu nederbördsfattigare.
Beträffande vattenstånden kan sammanfattningsvis
sägas, att de norrländska floderna befinna sig i en
relativt vattenfattig period, som från årets mitt torde övergå
i en relativt vattenrik. De mellansvenska och sydsvenska
floderna befinna sig vid övergången till en föga utpräglad
vattenrik period, som torde räcka till inemot årets slut.
Lödning av aluminium. Teknisk tidskrift kunde
härom året meddela, att en svensk uppfunnit en för
alu-miniumlödning användbar legering, vilken då prövats
av ett par industriföretag. Vi ha nu från Finland
erhållit underrättelse om att en liknande lödmetall
uppfunnits av en finsk mekaniker Kari. Tekniska
föreningens i Finland förhandlingar (januari 1933) anför
till yttermera visso följande uppgifter angående
undersökningar, utförda vid tekniska högskolans i
Helsingfors materialprovningsanstalt: 3 st. ca 180 mm långa
remsor av aluminiumplåt, fastlödda med den nya
metallen, varvid lödfogens bredd var resp. 6,8 mm, 6,5 mm
och 4,5 mm, uppvisade vid dragprov en brotthållfasthet
av resp. 9,9, 9,2 och 9,9 kg/mm2. Brottet skedde varje
gång utanför fogen. För jämförelses skull utfördes
dragprov också med en hel remsa av aluminiumplåt
samt med en lödd järnblecksremsa. Den förra
uppvisade en hållfasthet av 10,1 kg/mm2, den senare 12,3
kg/mm2, varvid brottet ägde rum i lödfogen, som var
5,2 mm bred. Metallen, som fått namnet aluminiumtenn,
uppgives kunna användas även för lödning av
rostbeständig plåt och andra svårlödda metaller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
