- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen /
129

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 15. 15 april 1933 - Reklamen inom teknisk affärsverksamhet, av Ed. F. Meyer - Diskussion, av Gunnar Jacobsson - Tävlingen om billiga bostäder, av E. H—r.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

någon av många konkurrerande investeringsmöjligheter,
är påverkningsbarheten stor. Varje köpare (jag tänker
här närmast på slutliga konsumenter) har ett relativt
stort överskott, sedan han täckt elementära,
ofrånkomliga behov.

Å andra sidan utöva de två första omständigheterna,
begränsningen av antalet köpare och av antalet köp
per "köparliv" ett bestämt inflytande på
försäljningsarbetets och reklamens utformning. Det rena
"maskinarbetet", massannonseringen, skapandet av "fasta
köpvanor" blir inget ideal, såsom fallet är i fråga om små
förnödenhetsartiklar med regelbunden konsumtion.
Arbetet har med andra ord mera karaktär av antingen rent
handarbete eller också arbete vid halvautomatiska
maskiner. Detta betyder, att arbetsplaneringen, studiet av
produktionsvillkoren och liknande uppgifter spela en,
relativt sett, mycket större roll för det slutliga
resultatet än vad fallet är ifråga om den mera mekaniserade
reklamen. "Grundkostnaderna bli höga vid små upplagor".

Som följd härav bli för den tekniska reklamen
följande frågor särskilt betydelsefulla:

1) Hur ter sig den relativa marknaden inom olika
köparkategorier? Dessa kunna vara typer av företag
eller klasser av slutliga konsumenter (inkomster, åldrar,
geografiska grupper osv.). Frågor av denna art kunna
ofta icke besvaras utan en skärpning av kraven på
officiell statistik och ö. h. t. officiellt intresse för
konsumtionens problem.

2) Hur når man med bästa ekonomi dessa klasser?
Hur bör man t. e. lägga till rätta sin försäljning för att
nå en viss såsom önskvärd ansedd omsättning? Detta
innebär icke blott en diskussion av möjlig reklam
(direktreklam, fackpress, tidningar med klass-spridning och
annan "urvalsreklam") kontra personligt försäljningsarbete,
utan även diskussion av frågan om metoderna
att göra det personliga arbetet effektivt. Den viktiga
uppgift, som går under namn av sales promotion, är
också en försäljnings- eller reklamuppgift, fastän
föremålen äro säljare, egna eller återförsäljares (i så fall, när
det gäller tekniska saker, i regel generalrepresentanters).

För jämförelse av arbetsmetoder spelar företagets
egen statistik stor roll, inte blott med avseende på
redovisning av bokförd försäljning (på distrikt, kundgrupper
osv.). Särskilt inom direktreklamen har man utvecklat
tekniken på statistikens område mycket starkt.
Liknande gäller om svarskuponger (på annonser),
bearbetning efter t. e. taxeringslängder och studium av
resultatet inom olika kategorier.

3) I jämförelse härmed har reklamen för tekniska
varor relativt små möjligheter, när man jämför med
annan reklam, att verka banbrytande i fråga om
analysen av reklamens utformning. Studiet av
reklampsykologiska frågor är faktiskt inte just nu av samma
intresse som tidigare, därför att man har kommit under
fund med att det finns fundamentala frågor rörande
försäljningens och reklamens ekonomi, som man glömt
bort att klara ut men som låter sig klaras ut. Att detta
omdöme först och främst gäller den tekniska
annonseringen med sina intrikata problem att nå de rätta
människorna, säger sig självt.

I diskussionen deltogo även direktör Folke Stenbeck
och kapten F. Hansen.

Den förre påpekade, att den tekniska reklamen bör
koncentreras efter följande linjer:

1) Koncentration ifråga om kundgrupper eller
köparkategorier.

2) Koncentration ifråga om tidpunkt för reklamen, så
att den sammanfaller med lämplig försäljningstidpunkt.

3) Koncentration ifråga om försäljningsdistrikt.

4) Koncentration ifråga om försäljningsargument.
Kapten F. Hansen påtalade de svårigheter
allmänheten har ifråga om registrering av reklamtryck och
framhöll nödvändigheten av en standardisering ifråga
om formatet.

TÄVLINGEN OM BILLIGA BOSTÄDER.


I denna tidskrift har tidigare i korthet redogjorts
för den av Stockholms stad anordnade tävlingen
angående typer för billiga bostäder. Såväl
programmet för tävlingen som de inkomna förslagen erbjuda
så många beaktansvärda synpunkter och uppslag av
värde, att en översikt av tävlingen torde kunna
påräkna intresse även inom kretsar, som ej direkt
beröras därav. Av utrymmesskäl måste dock denna
översikt begränsas till de fyra prisbelönade
förslagen, vilka emellertid redan de giva en rätt
mångsidig belysning av hithörande problem.

Tävlingens ändamål hade i programmet angivits
vara att frambringa underlag för åstadkommande
av lägenhetstyper, vilka, samtidigt som de erbjöde
i hygieniskt och socialt avseende godtagbara och ur
trevnadssynpunkt tillfredsställande familjebostäder,
kunde framställas och uthyras till lägre kostnad än
de lägenheter som under senare år producerats i
Stockholm. Därjämte borde dessa lägenhetstyper
bättre än de nu i marknaden förekommande lämpa
sig för familjer i små villkor, företrädesvis för
familjer med barn.

De tävlande voro i vissa avseenden bundna vid
särskilda bestämmelser. De föreslagna byggnadstyperna
skulle sålunda inplaceras på en viss del av
den staden tillhöriga stadsdelen Årsta med frihet att
använda den för området fastställda stadsplanen
eller att föreslå annan plan.

Bostadsbyggnaderna skulle innehålla en viss
våningsyta (netto), av vilken minst 2/3 skulle utgöras
av bostadslägenheter av ett fåtal (minst två)
storlekstyper med en yta av lägst 35, högst 50 m2.
Återstoden av våningsytan skulle få disponeras dels för
mindre lägenheter (min. 25 m2), dels för något större
sådana (max. 65 m2) samt dessutom butiker och
liknande lokaler.

Bostäderna skulle inrymmas i hyreshus, uppförda
i tre eller flera våningar. Vid planläggningen skulle
hänsyn tagas till möjligheten att bereda tillräcklig
dagsbelysning av såväl trappor som lägenheter samt
till desammas luftning. Uppvärmningen skulle ske
genom centraluppvärmning. Av övriga "moderna
bekvämligheter" skulle W. C. och tvättställ få
finnas i lägenheterna, däremot ej bad- eller duschrum
i varje lägenhet, liksom ej heller centralanläggning
för varmvatten skulle få förekomma. Redan i
programmet hade alltså vidtagits vissa restriktioner i
prisreducerande syfte.

Inalles 66 förslag hade inkommit vid tävlingstidens
utgång. I och för jämförelse mellan dessa förslag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:14 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free